Gör vägarna säkra
Make Roads Safe är en global trafiksäkerhetskampanj etablerad i syfte att säkra politiskt engagemang för att förebygga trafikskador runt om i världen.
Kampanjen Make Roads Safe spelade nyligen en ledande roll i att argumentera för och säkra FN:s första ministerkonferens om global trafiksäkerhet någonsin, som godkändes av FN:s generalförsamling den 31 mars 2008 och hölls i Moskva den 19 och 20 november 2009. Kampanjen ledde också till uppmaningen till ett FN:s decennium av åtgärder för trafiksäkerhet till 2020, med målet att halvera den förutsedda ökningen av globala dödsfall i trafiken. Den 2 mars 2010 godkände FN:s generalförsamling en resolution som proklamerar ett FN:s decennium av åtgärder för trafiksäkerhet 2011-2020 . The Decade of Action lanserades officiellt den 11 maj 2011.
Kampanjen lanserades i juni 2006 efter publiceringen av Make Roads Safe-rapporten av Commission for Global Road Safety. Kommissionen, som leds av Natos förre generalsekreterare Lord Robertson från Port Ellen , gav rekommendationer för att öka finansieringsnivåerna för global trafiksäkerhet och hävdade att det internationella samfundet ignorerar omfattningen av dödsfall i trafiken – vilket Världshälsoorganisationens statistik visar som rangordnade vid sidan av malaria och Tuberkulos i termer av global dödlighet.
Kampanjen Make Roads Safe koordineras av FIA Foundation , en NGO för trafiksäkerhet , och inkluderar en koalition av folkhälso- och trafiksäkerhetsorganisationer som partner. Kampanjen syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om omfattningen av trafikskadeproblemet och att presentera detta som en nyckelfråga för hållbar utveckling. Kampanjen Make Roads Safe hävdar att det är avgörande att ta itu med trafikskador för att uppnå många av millennieutvecklingsmålen, inklusive mål för barndödlighet och mål för hälsa och utbildning, på grund av den viktiga roll som tillgång till vägar spelar för att tillhandahålla dessa tjänster. Kampanjen hävdar att även om G8 har godkänt 1,2 miljarder dollar för ny väginfrastruktur i Afrika, har endast 20 miljoner dollar tilldelats för trafiksäkerhetsåtgärder. Kampanjen hävdar att minst 10 % av denna infrastrukturbudget, och de liknande budgetar som används över hela världen av Världsbanken, regionala utvecklingsbanker och andra givare, bör ägnas åt trafiksäkerhetsåtgärder. Om denna princip accepterades i fallet med Afrika skulle det innebära att 120 miljoner dollar skulle vara tillgängliga för trafiksäkerhetsåtgärder såsom säkerhetsbedömningar av vägdesign, tillämpning och utbildningsstrategier.
Kampanjen Make Roads Safe kräver också en 300 miljoner dollar, 10-årig handlingsplan för trafiksäkerhet för att bygga upp utvecklingsländernas förmåga att reagera på sina egna problem med trafikskador.
Gör vägar säkra rapport
Commission for Global Road Safetys första rapport: Make Roads Safe – a new priority for sustainable development, publicerad i juni 2006, gav en rad rekommendationer för att förbättra det internationella svaret på globala trafikskador. Med utgångspunkt i den politiska plattformen från Världshälsoorganisationens och Världsbankens framstående publikation från 2004, World Report on road traffic damage prevention, fokuserade Make Roads Safe-rapporten på hur finansieringen till förebyggande av trafikskador skulle kunna ökas. Huvudargumenten i rapporten var att trafikskador var en stor och växande folkhälsoepidemi, i omfattningen av malaria och tuberkulos – enligt WHO-siffror; att kostnaderna för utvecklingsländer i form av människoliv och ekonomiska förluster (uppskattat till upp till 100 miljarder dollar per år av Världsbanken) krävde omedelbar uppmärksamhet och att underlåtenhet att ta itu med trafiksäkerhet i samband med utvecklingspolitik (särskilt när det gäller investeringar i väginfrastruktur) skulle hindra framsteg mot att uppnå millennieutvecklingsmålen.
Rapporten innehåller tre viktiga rekommendationer som syftar till att öka det politiska engagemanget och investeringarna i trafiksäkerhet:
- en handlingsplan på 300 miljoner dollar, under tio år, för att utrusta utvecklingsländer med hållbara verktyg för att ta itu med sina egna trafiksäkerhetsproblem och för att kunna få tillgång till multilaterala finansieringskällor för trafiksäkerhet;
- ett krav på att minst 10 % av alla multilaterala biståndsbudgetar för väginfrastruktur ska anslås till trafiksäkerhetsåtgärder.
- ett FN-toppmöte på ministernivå för att lägga ut en kurs för internationellt samarbete för att förebygga trafikskador.
Rapporten Make Roads Safe godkändes av en rådgivande nämnd med tjänstemän, som agerar personligt, från Världsbanken, OECD , WHO , Asian Development Bank och FN:s ekonomiska kommission för Europa . Vid lanseringen i London sammanfattade Lord Robertson resultaten av rapporten: "to Make Poverty History we must Make Roads Safe".
En andra rapport från kommissionen för global trafiksäkerhet, "A Decade of Action for Road Safety", publicerades i maj 2009, och talade för att det internationella samfundet skulle godkänna ett "Decade of Action for Road Safety" mellan 2010 och 2020 att fokusera politiskt engagemang och resurser på en uthållig ansträngning för att förbättra trafiksäkerheten i utvecklingsländer. Rapporten erkänner att majoriteten av de som dödas eller skadas i vägolyckor i medel- och låginkomstländer är sårbara trafikanter, fotgängare, cyklister och motorcyklister, och efterlyser åtgärder inklusive bättre vägplanering och design för att förbättra säkerheten för utsatta trafikanter och minska trafikhastigheter på delat vägutrymme, mål för hjälmbärande och stöd för bättre polisarbete.
Supportrar
Mer än etthundrafemtio organisationer världen över stöder hittills kampanjen Make Roads Safe, inklusive Världshälsoorganisationen , FN:s miljöprogram, Asia Injury Prevention Foundation, baserad i Vietnam; Federation Internationale de l'Automobile (FIA), det styrande organet för världsmotorsporten och det världsomspännande förbundet för bilklubbar; och Global Road Safety Partnership (GRSP) ett värdprogram för International Federation of Red Cross and Red Crescent-föreningar. Andra organisationer som har stött kampanjen är BRAC, Oxfam, Safe Kids Worldwide, USA:s skadeorganisation Amend.org, Fleet Forum och Bridgestone Corporation . I Storbritannien inkluderar anhängare Royal Society for the Prevention of Accidents (RoSPA), ROADSAFE, Roadpeace, Living Streets (The Pedestrians Association), RAC Foundation , den parlamentariska rådgivande kommittén för transportsäkerhet (PACTS), Society of Motor Manufacturers och Traders (SMMT) och Transaid, en utvecklingsorganisation med fokus på transport. I Indien stödjer Institute for Road Traffic Education (IRTE), en stor indisk icke-statlig organisation för trafiksäkerhet, och indiska bilklubbar kampanjen. I Sydafrika är både AA och trafiksäkerhetsorganisationen Drive Alive aktiva anhängare av kampanjen. Trafiksäkerhetsorganisationer i Kenya, Ghana, Nigeria och Uganda har också varit aktiva för att stödja kampanjen. European Federation of Road Traffic Victims (FEVR) har också lagt till sitt stöd. I USA finns organisationer som stöder kampanjen Association for Safe International Travel (ASIRT), American Public Health Association, American Automobile Association (AAA), National Organization for Youth Safety (NOYS), Mothers Against Drink Driving (MADD) och Nationella Trafiksäkerhetsstiftelsen. Nationella kampanjer och aktiviteter till stöd för Make Roads Safe drivs i många länder av bilklubbar och trafiksäkerhetsorganisationer.
Politiska och offentliga personer som har erbjudit sitt stöd för kampanjens syften är Natos före detta generalsekreterare Lord Robertson från Port Ellen, ärkebiskop Desmond Tutu , som startade kampanjen i Afrika vid ett evenemang i Kapstaden i maj 2007, och tidigare US Transportation Sekreterare, Norman Mineta . I september 2006 stödde Costa Ricas president Oscar Arias ett centralt mål med kampanjen när han undertecknade ett dekret som kräver att minst 10 % av investeringarna i väginfrastruktur i Costa Rica ska allokeras till trafiksäkerhet. I en Op-Ed-artikel för Washington Post den 9 september 2006 uppmanade president Arias regionala utvecklingsbanker att följa denna ledning och uppmanade också till stöd för den föreslagna 300 $ Global Road Safety Action Plan som föreslås i Make Roads Safe-rapporten. I mars 2008 fick Desmond Tutu sällskap av Jimmy Carter, Sonia Gandhi, Mary Robinson och president Arias när de undertecknade ett öppet brev till FN på uppdrag av Make Roads Safe-kampanjen, som uppmanade till brådskande åtgärder för att ta itu med globala dödsfall i trafiken.
Den asiatiska filmstjärnan Michelle Yeoh blev en global ambassadör för kampanjen 2008. Bland hennes många aktiviteter på uppdrag av Make Roads Safe-kampanjen har hon kampanjat för att bära hjälm i Vietnam och Thailand, främjat säkrare vägdesign vid evenemang i Afrika, Asien och Latin. Amerika, talade i FN i New York och lanserade Call for a Decade of Action for Road Safety vid ett evenemang i Vietnam i oktober 2008 som anordnades av Asia Injury Prevention Foundation. Michelle Yeoh filmade också en dokumentär om global trafiksäkerhet, "Turning Point", vars version visades på BBC World News-kanalen i maj 2009.
Kampanjens framsteg
Kampanjen gjorde anspråk på framgång med att uppnå ett av sina huvudmål i mars 2008 med antagandet av en stark FN-resolution om global trafiksäkerhet vid FN:s generalförsamling, inklusive godkännande av den första globala ministerkonferensen någonsin om trafiksäkerhet. För att främja detta mål samlade kampanjen Make Roads Safe in en petition av miljoner man som personligen överlämnades till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon av kampanjordföranden Lord Robertson den 31 mars 2008.
Kampanjen har också gjort anspråk på viss framgång när det gäller att övertala givare och de stora multilaterala låneinstituten, såsom Världsbanken, att erkänna deras ansvar för att förbättra trafiksäkerheten. En konferens om "säkrare vägar" som hölls i London i juli 2008 samlade alla stora utvecklingsbanker och ledande givarländer för första gången för att diskutera trafiksäkerhet som en del av vägprojekt. Detta har lett till inrättandet av en arbetsgrupp för utvecklingsbankerna för att komma överens om en deklaration inför Moskvakonferensen.
Kampanjens nuvarande uttalade mål är att säkra stöd för ett FN:s decennium av åtgärder för trafiksäkerhet.
Kritik
Vissa kritiker har hävdat att detta initiativ är bilcentrerat och inte fokuserar på de problem som är inneboende i hur vägtrafiken är organiserad idag. De menar att företrädare för miljövänliga och hälsosamma transportformer inte finns representerade i styrelsen, och inte heller har råd och kunskap om de transportsätten tagits hänsyn till. Kampanjen Make Roads Safe har svarat på denna kritik genom att hävda att de främsta förmånstagarna av ett större fokus på trafiksäkerhet och säkrare infrastrukturdesign kommer att vara sårbara trafikanter (inklusive fotgängare och cyklister) som är offer för majoriteten av trafikskadorna i utvecklingen länder. Miljarder dollar investeras i ny och uppgraderad väginfrastruktur i Afrika, Asien och Latinamerika och kampanjen Make Roads Safe hävdar att detta utvecklingsstöd bör investeras med säkerhets- och mobilitetsbehoven för alla trafikanter i åtanke.