Göksholm

Göksholm

Göksholms slott som avbildats av Erik Dahlbergh i Suecia Antiqua et Hodierna .

Göksholm ( svenskt uttal: [ˈjœ̌kshɔlm] ) är ett medeltida svenskt slott beläget på den södra stranden av sjön Hjälmaren . Det är den äldsta privatägda byggnaden i Sverige som har varit kontinuerligt bebodd.

Göksholms äldsta delar kan dateras till 1200-talet. Den ligger i Stora Mellösa, Örebro kommun .

Historiskt sett är det känt för att folkupprorets ledare Engelbrekt Engelbrektsson , dåvarande regeringsledaren ( rikshövitsman ), blev mördad på dess marker 1436 av Måns Bengtsson, son och arvtagare till dåvarande slottets ägare.

Arkitekturhistoria

På medeltiden var Göksholm bara en befäst borg med ett stort torn. Dess äldsta befintliga delar har daterats till 1200-talet. Det byggdes (ombyggdes och förstorades) under medeltiden genom sex olika etapper.

Efter en brand i slutet av 1500-talet moderniserades byggnaden enligt den periodens stil och fick en mer regelbunden plan, större fönster och detaljer i holländsk renässansstil . Trots den genomgripande renoveringen finns den medeltida basstrukturen kvar.

Ett målat innertak från tiden för denna renässansrenovering finns med 121 kassetter som idag är anmärkningsvärt välbevarat.

Under 1600-talets ägare, baron Knut Kurck och baron Fleming, var slottet täckt av portaler och cirkelmönstrade yttre byggnader. Lars Gustaf Tersmeden lät renovera taket 1801. Detta var den sista stora förändringen i dess struktur. Vissa fasaddetaljer ändrades på 1950-talet. På den tiden gjordes en studie av byggnadens arkitekturhistoria av Iwar Andersson som har givits ut som Göksholm — Från medeltida borg till nutida bostad (Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar, Uppsala 1965).

Lista över herrar

Göksholms slott har alltid varit enskild egendom. Den byggdes som en medeltida fästning för att skydda sina ägare, ungefär på samma sätt som flera medeltida slott i andra delar av Europa.

Den första attesterade ägaren av Göksholms slott var fru Ingeborg Ulfsdotter (nämnd 1296, död före 1307), av släkten Ulv (en kadettgren av jarlätten som senare blev känd som Folkunge kungliga linjen, eller Bjellbohuset ) . (Hon hade möjligen fått den som hemgift av sin första make, herr Knut Mattsson av Lejonbjälkes släkt, som var lagman i Närke , landskapet där slottet ligger.) Göksholm gick sedan i arv genom fyra kvinnliga generationer. Barnbarnsbarnsbarnet fru Christina Magnusdotter kom med den till sin man, herr Bengt Stensson på Ringhults herrskap (familjen kallad senare Natt och Dag ). Parets son var den ovan nämnda mördaren, Lord Måns.

• Ingeborg Ulfsdotter (av Ulv), änka efter Knut Mattsson och hustru till Abjörn Sixtensson i Salsta och Engsoe
• Birgitta Knutsdotter (av Lejonbjälken), hustru till 1) Barnam? 2) Magnus Bengtsson
• Katarina Magnusdotter, hustru till Lidinvard Haraldsson
• Margareta Lidinvardsdotter, hustru till Magnus Håkansson
• Christina Magnusdotter
  • och hennes man: Bengt Stensson (Natt och Dag), chevalier, kunglig rådman, lagman
• Magnus (Måns) Bengtsson (Natt och Dag), chevalier, kunglig rådman, lagman
• Johan Månsson (Natt och Dag), chevalier, Kungl
• Åke Johansson (Natt och Dag), chevalier, kunglig rådman, lagman
• Johan Åkesson (Natt och Dag), Kungl
• Axel Johansson (Natt och Dag)
• Åke Axelsson Natt och Dag, 1:e friherre, kunglig rådman, Sveriges högkonstapel, lagman
• friherrinnan Barbro Åkesdotter Natt och Dag, död 1680, gift med 1) Klas Bielkenstierna, amiral och kunglig rådman 2) friherre Knut Kurck, kunglig rådman, lagman.
• 1680-1703: Charlotta Bielkenstierna, sondotter till friherrinnan Barbro, gift med friherre Johan Kasimir Fleming af Liebelitz, riksråd
• 1703-1747: friherre Axel Johan Fleming af Liebelitz
• 1747-1754: friherre Carl Sparre (1676–1754), generalmajor
• 1754-1794 (?): friherrinnan Beata Sparre (1734–87), gift med greve Adam Otto Lagerberg (1723–98), landshövding i Skaraborgs län
• 1794 (?)-1799: greve Karl Lagerberg, kapten
• 1799-1817: Lars Gustaf Tersmeden, kapten
• 1817-1822 (?): baron Gotthard Mauritz von Rehausen, befullmäktigad minister i London
• 1822 (?)- 1852: friherre Johan Gotthard von Rehausen, befullmäktigad minister i London
• 1852-1890: Malvina Harriet von Rehausen, änka efter baron Samuel Abraham Leijonhufvud, president
• 1890-1914: friherrinnan Emma Leijonhufvud, gift med Gustaf Nyrén, komminister
• 1914-1999 (?) : baron Tage Leijonhufvud, kavalleriofficer
• 1999 (?) - : friherre Erik Leijonhufvud

Det finns en gammal lista över slottsägare, skriven 1801 på grundval av en målad fris från 1676 som sedan försvunnit. Den säger att den innehåller alla ägare "som kan intygas av skriftliga källor" under hela perioden c 1320-1676. Den listan säger:

• Bo Nilsson (Natt och Dag) (felaktig tillskrivning av äganderätten)
• Bo Bosson (Natt och Dag) (felaktig tillskrivning av äganderätten)
• Sten Bosson (Natt och Dag) (felaktig tillskrivning av äganderätten)
• Bengt Stensson (Natt och Dag)
• Magnus Bengtsson (Natt och Dag)
• Johan Månsson (Natt och Dag)
• Åke Johansson (Natt och Dag)
• Johan Åkesson (Natt och Dag)
• Axel Johansson (Natt och Dag)
• Åke Axelsson (Natt och Dag)
• Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), makar 1) Klas Bjelkenstierna 2) Knut Kurck

Det är därför felaktigt vad gäller de tre förnamnen. Det framstår som uppenbart att medeltida källor inte kontrollerats och att manlinjen extrapolerats tillbaka från Bengt Stensson.