Friedrich Kambartel

Friedrich Kambartel var en tysk filosof.

Biografi

Kambartel föddes den 17 februari 1935 i Münster , Tyskland . Han studerade fysik , matematik och filosofi vid universitetet i Münster, där han tog sin doktorsexamen (i matematik) och sin "habilitering", postdoktorala föreläsningsexamen (i filosofi). 1966 utnämndes han till professor i filosofi vid University of Constance , där han deltog aktivt i att göra det till ett reformuniversitet ("Little Harvard on Lake Constance"). Kambartel hade nära band till Erlangen-skolan för konstruktivistisk vetenskapsfilosofi. Han undervisade i Frankfurt am Main från 1993 till sin pensionering 2000. Han dog den 25 april 2022 i Constance.

Kambartels huvudsakliga forskningsområden är språkfilosofin , naturvetenskapens filosofi och sinnesfilosofin . Men han bidrog också till logik , handlingsteori , etik och ekonomins filosofi.

Hans viktigaste verk är habiliteringsavhandlingen Erfahrung und Struktur ("Erfarenhet och struktur"), utgiven av Suhrkamp 1968, samt de tre antologierna Theorie und Begründung (1978, "Theory and Justification"), Philosophie der humanen Welt (1989) . , "Philosophy of the Human World") och Philosophie und Politische Ökonomie (1998, "Philosophy and Political Economics").

Kambartels filosofiska arbete är brett och mångfaldigt. Ändå finns två stora grundsatser genomgående - å ena sidan det praktiska förnuftets företräde (hans "pragmatism"), och å andra sidan uppfattningen av förnuftet som kultur ("hans antiformalism").

Den första grundsatsen formar hans bidrag till filosofierna om vetenskap, sinne och handling. Om handling och praktiskt förnuft gavs företräde framför tänkande och teoretiskt förnuft, och om det senare endast var möjligt på grundval av det förra, så skulle resultat erhållna av neurovetenskap , till exempel, aldrig kunna visa att människan trots allt är bestämd och inte riktigt kan handla fritt.

Den andra grundsatsen framträder inte tydligt förrän i hans senare verk, och då markerar den också ett avstånd till Erlangenskolans konstruktiva försök. Förnuftet skulle inte förstås exakt, t.ex. definieras som en princip eller ett kriterium. Förnuftet var snarare en kultur man växer in i, en social praktik inom vilken man odlar sitt omdöme. Begreppsmässiga bedömningar som Kants formel om människan som ett mål i sig fungerade som kommentarer till delar av denna kulturs "grammatik".

Bibliografi

Böcker

  • Bernard Bolzano 's Grundlegung der Logik. Ausgewählte Paragraphen aus der Wissenschaftslehre, Vol. 1 och 2, med kompletterande sammanfattningar, en inledning och index, redigerade av F. Kambartel, Hamburg, 1963, 1978².
  • Erfahrung och Struktur. Bausteine ​​zu einer Kritik des Empirismus und Formalismus, Frankfurt aM, 1968, 1976²; Span.: Buenos Aires, 1972.
  • Gottlob Frege : Nachgelassene Schriften, med bidrag från G. Gabriel och W. Rödding, redigerad, introducerad och kommenterad av H. Hermes, F. Kambartel, F. Kaulbach, Hamburg, 1969; Engl.: Oxford, 1979.
  • Historisches Wörterbuch der Philosophie, medredigerad av F. Kambartel, Stuttgart / Basel, 1971ff.
  • Zum normativen Fundament der Wissenschaft, redigerad av F. Kambartel, J. Mittelstraß, Frankfurt aM, 1973.
  • Wissenschaftstheorie als Wissenschaftskritik (tillsammans med P. Janich, J. Mittelstraß), Frankfurt aM, 1974.
  • Praktische Philosophie und konstruktive Wissenschaftstheorie, redigerad av F. Kambartel, Frankfurt aM, 1974.
  • Teori och Begründung. Studien zum Philosophie- und Wissenschaftsverständnis, Frankfurt aM, 1976.
  • Philosophie der humanen Welt. Abhandlungen, Frankfurt aM, 1989.
  • Vernunftkritik nach Hegel. Analytisch-kritische tolkning zur Dialektik, redigerad av Chr. Demmerling, F. Kambartel, Frankfurt aM, 1992.
  • Philosophie und Politische Ökonomie, Göttingen, 1998.
  • Sprachfilosofi. Probleme und Methoden (tillsammans med P. Stekeler-Weithofer), Stuttgart, 2005.

Uppsatser i tidskrifter och antologier

(Denna lista inkluderar inte artiklarna från följande antologier: Theorie und Begründung , Philosophie der humanen Welt och Philosophie und politische Ökonomie .)

  • Symboliska handlingar. Remarks on the Foundation of a Pragmatic Theory of Language, i: (redigerad av G. Ryle) Contemporary Aspects of Philosophy, Stockfield, 1976, 70 – 85; Tyska: Symbolische Handlungen. Überlegungen zu den Grundlagen einer pragmatischen Theorie der Sprache, i: (redigerad av J. Mittelstraß, M. Riedel) Vernünftiges Denken. Studien zur praktischen Philosophie und Wissenschaftstheorie, Berlin, 1978, 3 – 22.
  • Versuch über das Verstehen, i: (redigerad av B. McGuiness, J. Habermas, K.-O. Apel, R. Rorty, Ch. Taylor, F. Kambartel, A. Wellmer) Der Löwe spricht … und wir können ihn nicht verstehen, Frankfurt aM, 1991, 121-137; även i: (redigerad av P. Stekeler-Weithofer) Geschichte der Philosophie in Text und Darstellung, 9: Gegenwart, Stuttgart, 2004, 288 – 309.
  • Über die praktische Form unseres Lebens, i: (redigerad av H. Schnädelbach, G. Keil) Philosophie der Gegenwart – Gegenwart der Philosophie, Hamburg, 1993, 281 – 289.
  • Normative Bemerkungen zum Problem einer naturwissenschaftlichen Definition des Lebens, i: (redigerad av A. Barkhaus och co.) Identität, Leiblichkeit, Normativität, Frankfurt aM, 1996, 109 – 114; även i: (redigerad av A. Krebs) Naturethik, Frankfurt aM, 1997, 331 – 336.
  • Wahrheit och Vernunft. Zur Entwicklung ihrer praktischen Grundlagen, i: (redigerad av Ch. Hubig) Cognitio Humana. Dynamik des Wissens und der Werte, Berlin, 1997, 175 – 187; förkortad version i: Information Philosophie, 1997, 4, 5 – 17.
  • Die Aktualität des philosophischen Konstruktivismus, i: (redigerad av Chr. Thiel) Akademische Gedenkfeier für Paul Lorenzen, Akademische Reden und Kolloquien der Friedrich Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg, 13, Erlangen / Nürnberg, 1998, 25 – 36.
  • Wahrheit und Begründung, i: Dialektik. Enzyklopädische Zeitschrift für Philosophie und Wissenschaften, 1999, 37 – 52.
  • Strenge und Exaktheit, i: (redigerad av G.-L. Lueken) Formen der Argumentation. Leipziger Schriften zur Philosophie, 11, Leipzig, 2000, 75 – 85.
  • Semantischer Inhalt und Begründung, i: (redigerad av A. Fuhrmann, EJ Olsson) Pragmatic denken, Frankfurt / Lancaster, 2004, 135 – 145.
  • Geist und Natur. Bemerkungen zu ihren normativen Grundlagen, i: (redigerad av G. Wolters, M. Carrier) Homo Sapiens und Homo Faber. Epistemische und technische Rationalität i Antike und Gegenwart, Berlin / New York, 2005, 253 – 265.
  • Meaning, Justification, and Truth, i: Pragmatics & Cognition, 13, 2005, 109 – 119.
  • On Calmness: Dealing Rationally with What Is beyond Our Control, i: (redigerad av A. Krebs, A. Ben-Ze'ev) Philosophy of Emotion II, London, 2017, 51 – 57; även i: Philosophia, 2017, https://doi.org/10.1007/s11406-017-9924-y , översatt med författarens godkännande av A. Krebs, A. Mahler och S. Meyer från det tyska originalet: Über die Gelassenheit . Zum vernünftigen Umgang mit dem Unverfügbaren, i: Philosophie der humanen Welt, Frankfurt aM, 1989, 90 – 99.

Inlägg i uppslagsverk

  • I: (redigerad av J. Ritter) Historisches Wörterbuch der Philosophie, Basel / Stuttgart, 1971–1989, inläggen: Abfolge; Anschauungssatz / Begriffssatz; Bedingung; Erfahrung; Größe; Methode (tillsammans med R. Welter); Naturgeschichte; Analytische Philosophie und Wissenschaftstheorie (tillsammans med G. Gabriel, Th. Rentsch).
  • I: (redigerad av J. Mittelstraß) Enzyklopädie Philosophie und Wissenschaftstheorie, Vol. 1 och 2, Mannheim / Zürich / Wien, 1980–1984, vol. 3 och 4, Stuttgart / Weimar, 1995–1996, posterna: Abfolge; allgemein (etiskt); Analogien der Erfahrung; Analytik; Anschauung; analytisk; Antizipationen der Wahrnehmung; Apprädikator; a priori; Arbeit; Ästhetik, transzendentale; Bacon, F.; Bedingung; Begründung; Besonnenheit; Bolzano, B.; Brückenprinzip; Empirism; Erlanger Schule; finit / Finitism; Folge (logisk); Frankfurter Schule; Frieden; Gebrauchswert; Gelassenheit; Grenznutzen; Größe; Größenlehre; Grund; Grundlagenforschung; Grundsats; ceteris-paribus-Klausel (tillsammans med R. Wimmer); Idee (systematisk); Keynes , JM; Konsens; Leben, gutes; Leben, vernünftiges; Lebensqualität; Malthus , TR; Mehrwert; Metaethik; Mittel; Moralisk; Moralism; Moralität; Norm (handlungstheoretisch, moralphilosophisch); normativ; Normierung; Nutzen; Ökonomie, politische; Pascal , B.; Person (tillsammans med A. Krebs, Th. Jantschek); Philosophie, praktisk; pluralism; Positivismus (systematisk); Pragmatik; pragmatisk; princip; Rechtfertigung; Regel (tillsammans med Th. Jantschek); Ritter, J.; Satz an sich; Schema; Schematism; Scholz, H.; Selbstzweck; Sinnkriterium, empiristisches (tillsammans med M. Carrier); Sokrates; Struktur; Stufe; Symbol (tillsammans med B. Gräfrath); Tauschwert; teoretiskt; Theorie, kritische; Theorie und Praxis; transsubjektiv / Transsubjektivität; Universalisering; Universalität (etiskt); Utopism; Verifikationsprinzip (tillsammans med M. Carrier); Verstandesbegriffe, reine; Voraussetzung; voraussetzungslos / Voraussetzungslosigkeit; Vorstellung an sich; Wertgesetz; Whitehead, AN; Wissenschaft; Wissenschaftskritik.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Friedrich_Kambartel&oldid=1109159813 "