Franziska Stading
Franziska Stading | |
|---|---|
 Franziska Stading
| |
| Född |
Franziska Stading
1763 Tyskland
|
| dog | 8 februari 1836 Dresden, Tyskland
|
Sofia Franziska Stading (1763 – 8 februari 1836) var en svensk operasångerska med tyskt ursprung. Hon omtalas som en av de mer uppmärksammade operasångerskorna i Sverige under den gustavianska tiden . Hon var Hovsångare och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien från 1788.
Liv
Franziska Stading föddes i Berlin i Preussen i Tyskland som styvbarn till musikern Josef Hummel, far till Johann Nepomuk Hummel . Hon verkar ha vuxit upp i Haag i Nederländerna , och var enligt uppgift någon gång elev till Gertrud Elisabeth Mara i sång, och pedagogen Graaf i musik.
Hon kom enligt uppgift till Stockholm i Sverige som släkting till den tyske violinisten Friedrich Benedict Augusti, make till operasångerskan Lovisa Augusti från Kungliga Operan , där hon antogs som student 1773. Franziska Stading var ogift men kan ha haft en dotter, då Evelina Stading omnämns både som sin dotter eller sin systerdotter i olika källor.
Karriär
Franziska Stading uppträdde i en konsert arrangerad av Kungliga Musikaliska Akademien 1778. Året därpå gjorde hon sin officiella scendebut som operasångerska på Drottningholms slottsteater i rollen som drottning Myris i opéra-comiquen Arsene av Monsigny i 1779, då hon fick kontrakt som främsta skådespelerska. Hennes debut har beskrivits: "I en liten obetydlig roll i Arséne hördes för första gången en ung tyska, Franciska Stading, och kom att erövra en viktig plats i den svenska teaterns historia med den ljuva och blygsamma trevligheten, den enkelhet och brist på fåfänga, som präglade hennes sång och skådespeleri", och Marianne Ehrenström kommenterade om henne att "Hennes mörka ögon kunde röra till och med en sten."
Stading gjorde stor succé i titelrollen i operan Cora och Alonzo av Naumann vid invigningen av Kungliga Operans nya byggnad den 30 september 1782, varefter hon kom att bli en av de mest hyllade stjärnorna i operan av den gustavianska eran, beundrad både som operasångerska och för sin dramatiska förmåga som skådespelerska. Av alla idolbilder som trycktes av operans sångare var hon den enda i sin generation (man eller kvinna) som fick tre olika versioner av sitt porträtt tryckta samtidigt. När Lovisa Augusti dog 1790 delade Stading och Caroline Frederikke Müller positionen som Kungliga Operans ledande primadonna och delade de kvinnliga huvuddelarna av de största operorna mellan sig.
Hon spelade huvudroller i många av tidens nya svenska operaspel, som Margareta Wasa i Gustaf Wasa av Naumann med text av Johan Henric Kellgren (1786), titelrollen Frigga av Åhlström (1787) och den kvinnliga huvudrollen av Ebba Brahe i Gustaf Adolph och Ebba Brahe av Vogler och Kellgren (1788). Hon var också uppskattad i flera franska opéra-comiques av Dalayrac och Grétry, såsom Andromaque (1785). När hon agerade i Iphigenia i Aulis av Glück säsongen 1802-03 var hon en av de första som antog det nya sättet att klä sig i kostymer anpassade till rollens tidsperiod, vilket var en nyhet på den tiden.
En av hennes största framgångar var enligt uppgift den del av Antigone i Oedip i Athen av Sacchini (1800), där hon, enligt Malla Silfverstolpe , visade "den milda oskuld och även det heroiska dé-vouement som alla de sötaste kvinnliga karaktärerna besitter. ", som Skjöldebrand beskrev från Paris 1810: "Jag såg operan Oedipe i kväll... och fann med ett visst fosterländskt nöje att det var bättre i Stockholm, bidrog i första hand till Karstens stora fördel i sång såväl som handling . .. och även sanningen, det rörande intrycket, i vilket Antigone tidigare uppfördes av mamsell Stading."
1788 erkändes hon som en förgrundsgestalt i svenskt musikliv genom att hon utnämndes till Hovsångare och invigdes till ordförande nr. 107 i Kungliga Musikaliska Akademien den 2 februari samma år. Hennes introduktion till Akademien var en stor ära som endast tilldelades den absoluta musikaliska eliten: fram till det året hade Elisabeth Olin varit den enda kvinnliga medlemmen, men 1788 valdes Stading in tillsammans med Caroline Frederikke Müller och Lovisa Augusti.
Franziska Stading gifte sig aldrig. Som privatperson nämns att hon tyckte om att besöka Kungliga Musikaliska Akademiens konserter som en del av publiken.
Sveriges Gustav III: s begravning den 14 maj 1792 uppträdde Franziska Stading, Caroline Frederikke Müller , Christopher Christian Karsten , Carl Stenborg och Elisabeth Olin som solister i Riddarholmskyrkan i en sång av Joseph Martin Kraus med text av Carl Gustaf af Leopold . Hon uppträdde också med Christopher Christian Karsten, Elisabeth Olin och Carl Stenborg vid Joseph Martin Kraus begravning 1798.
1806 drog Franziska Stading sig tillbaka från scenen med full kunglig pension och lämnade Sverige för att bosätta sig i Dresden i Tyskland, där hon dog.
Roller
Hon spelade huvudrollen i Cora och Alonzo av Naumann vid premiären av nybyggnaden av Operan säsongen 1782–83 mot Elisabeth Olin och Carl Stenborg , och Margareta Vasa i Gustav Vasa av Gustav III, den 19 januari 1786, en opera kallad den gustavianska operans största triumf, betraktad som hennes största roll. Bland hennes andra delar var Myris i Arséne av Monsigny säsongen 1779–80, Sangaride in Atys av Piccini säsongen 1784–85, Andromache in Andromaque av Racine 1785–86, gudinnan Frigga i Frigga av Gustav III, 1786–87, Elektra i Elektra av Johann Christian Friedrich Hæffner och Ebba Brahe i Gustav Adolf och Ebba Brahe (Gustav Adolf och Ebba Brahe) av Gustav III 1787–88, Ingrid i Folke Birgersson till Ringstad (Folke Birgersson av Ringstad) av Gustav III 1792–93, Charlotte i Renaud d'Ast av Dalayrac 1795–96, Antigone in Oidipus i Athen (Oidipus i Athen) av Sacchini 1800–01 mitt emot Christoffer Christian Karsten och Anais i Anakreon på Samos (Anachreon på Samos) av Gretry under säsongen 1802–03.
Arv
Gustav Löwenhielm nämnde hennes betydelse i svensk teater- och operahistoria på 1800-talet, under en diskussion om anställning av utländska konstnärer, när han påpekade att flera av konstnärerna under grundandet av Kungliga Operan och Dramatiska Teatern hade varit utlänningar:
"Är det omöjligt att engagera herr Berg och fröken Schoultz? - Generellt sett kan jag inte se hur vi kan undgå anställningen av hälften vuxna utlänningar. Gustav III:s svenska nationalteater började med den danska fru Müller , den franska fru Marcadet , den tyska Mamsell Stading, den tyska fru Augusti och den polska fru Karsten Dessa damer ockuperade vår scen och behöll den från grundandet av operan och fru Olins förtida avgång i början av 1780-talet, fram till år 1800, då skolan för Fru Desguillons hade skapat Mamsell Wässelia cum celeris."
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ Personne, Nils, Del 1 Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ S Francisca Stading, urn:sbl:20026 , Svenskt biografiskt lexikon (art av Anna Ivarsdotter), hämtad 2018-06-05.
- ^ Nordensvan, Georg, Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Förra delen, 1772-1842 ['Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III:s dagar till våra dagar. Första bok 1772-1842'] Bonnier, Stockholm, 1917 ( på svenska)
- Franziska Stading i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864) ( in Swedish)
- Andersson Ingvar, red (1979). Gustavianskt: [1771-1810] : en bokfilm. Ny svensk historia, 99-0172400-7 ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7280367. ISBN 91-46-13373-9 (på svenska)
- Nordensvan, Georg (1917). Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Förra delen, 1772-1842. Stockholm: Bonnier. Libris 8073965 (på svenska)
- Dahl Torsten, Bohman Nils, red (1954). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 7, Sibylla-Tjällgren. Stockholm: Bonnier. Libris 53806 (på svenska)
- Hedvig Elisabet Charlotta (1939). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 8, 1807-1811. Stockholm: Norstedt. Libris 8207717 (på svenska)
- Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887) (på svenska)
- Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84 (2., reviderad och utökad upplaga). Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (på svenska)
- Digitaliserad version av Svenskt Musikhistoriskt Arkiv Bulletin 29 (Arkiv för svensk musikalisk historia) ISSN 0586-0709 (1995) Stockholm på archive.today (arkiverad 2012-12-01)
- Kungliga teaterns repertoar 1773-1973 ['Kungliga teaterns repertoar 1773-1973'], 1974 ( på svenska)
- Sohlmans musiklexikon ['Sohlman Music Dictionary'] (på svenska)