Sophie Stebnowska
Sophie Stebnowska | |
|---|---|
 Sophie Stebnowska
| |
| Född |
Zofia Stępkowska
13 juli 1753 eller 1761
Warszawa , Polen.
|
| dog | 16 februari 1848 (ca 95 år gammal)
Drottningholm , Sverige.
|
| Andra namn | Mariane Theresia Sophie Stebnowska, Maria Sofia Stempkosta |
| Make | Christoffer Christian Karsten |
Mariane Theresia Sophie (Maria Sofia) Stebnowska även kallad Zofia Stępkowska eller Stempkosta (13 juli 1753 eller 1761 – 16 februari 1848) var en svensk operasångerska och harpist av polskt ursprung. Hon har omnämnts som en av de mer framstående scenkonstnärerna under den gustavianska eran Kungliga Operan . Hon var mormor till den berömda ballerinan Marie Taglioni .
Liv och karriär
Sophie Stebnowska ska ha kommit till Sverige från Paris i Frankrike i sällskap med den brittiske ambassadören i Sverige, Sir Thomas Wroughton, tidigare ambassadör i Polen, som hon hade ett förhållande med då. Detta skulle ha varit 1778, när Sir Thomas Wroughton lämnade sitt ambassadörskap i Polen för samma kontor i Sverige.
Hon gifte sig med den svenska operasångaren Christoffer Christian Karsten 1781 och blev mor till balettdansösen Sophie Karsten och målaren Elisabeth Charlotta Karsten . Vid sitt bröllop fick de nyttjande av Villakantonen i Drottningholm av kung Gustav III av Sverige . Paret njöt av ett aktivt socialt liv i Stockholms konstnärliga kretsar och frekventerade även kretsarna kring det kungliga hovet.
Sophie Stebnowska anställdes vid Kungliga Operan i december 1782 och fick ett livstidskontrakt som främsta skådespelerska den 25 februari 1790. Hon ansågs tillhöra operans elitkonstnärer. Hon gjorde sitt sista framträdande i staten 1803 och drog sig tillbaka från operan 1806.
Stebnowska var också en erkänd harpist. I mars 1795 deltog hon i en konsert i Stockholms Börsbyggnad med sin make och Marie Louise Marcadet , där var och en av dem först uppträdde ensam, varefter hon ackompanjerade sin mans och Marcadets duettsång genom att spela harpa.
Sophie Stebnowska Karsten dog på Drottningholm 1848, 95 år gammal.
Arv
Gustav Löwenhielm nämnde hennes betydelse i svensk teater- och operahistoria på 1800-talet, under en diskussion om anställning av utländska konstnärer, när han påpekade att flera av konstnärerna under grundandet av Kungliga Operan och Dramatiska Teatern hade varit utlänningar:
"Är det omöjligt att engagera herr Berg och fröken Schoultz? - Generellt sett kan jag inte se hur vi kan undgå anställningen av hälften vuxna utlänningar. Gustav III:s svenska nationalteater började med den danska fru Müller , den franska fru Marcadet , den tyska Mamsell Stading , den tyska fru Augusti och den polska fru Karsten Dessa damer ockuperade vår scen och behöll den från grundandet av operan och fru Olins förtida avgång i början av 1780-talet, fram till år 1800, då skolan för Fru Desguillons hade skapat Mamsell Wässelia cum celeris."
- ^ Forsstrand, Carl, Sophie Hagman och hennes samtida: några anteckningar från det gustavianska Stockholm ['Sophie Hagman och hennes samtida. Anteckningar från Stockholm under den gustavianska tiden'], Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1911
- ^ C Christian Karsten, urn:sbl:12394 , Svenskt biografiskt lexikon (art av CG Stellan Mörner), hämtad 2018-06-05.
- ^ Jonsson, Leif & Ivarsdotter, Anna (red.), Musiken i Sverige. 2, Frihetstid och gustaviansk tid 1720-1810, Fischer, Stockholm, 1993 (Music in Sweden. The Age of Liberty and the Gustavian age 1720–1810) ( in Swedish)
- ^ Nordensvan, Georg, Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Förra delen, 1772-1842 ['Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III:s dagar till våra dagar. Första bok 1772-1842'] Bonnier, Stockholm, 1917 ( på svenska)
- Nordensvan, Georg (1917). Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar. Förra delen, 1772–1842. Stockholm: Bonnier. Libris 8073965 (på svenska)
- Svenskt Musikhistoriskt Bullentin på archive.today (arkiverad 2012-12-09) Svensk musikhistorisk bullentin ( på svenska)
- Finska anor inom furstehus (finsk härkomst inom kejsarhus) Osmo Durchman
- Wilhelmina Stålberg: Anteckningar om svenska qvinnor anteckningar om svenska kvinnor (på svenska)
- Dahl Torsten, Bohman Nils, red (1954). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 4. Stockholm: Bonnier. (på svenska)
- Jonsson, Leif & Ivarsdotter, Anna (red.), Musiken i Sverige. 2, Frihetstid och gustaviansk tid 1720–1810, Fischer, Stockholm, 1993 (Music in Sweden. The age of Liberty and the Gustavian age 1720–1810) ( in Swedish)
- Europas konstnärer Sophie Stebnowska i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887) The artists of Europe (Swedish)