Fitzedward Hall

Fitzedward Hall (1825–1901).png
Fitzedward Hall
Personliga uppgifter
Född
( 1825-03-21 ) 21 mars 1825 Troy , New York, USA
dog
1 februari 1901 (1901-02-01) (75 år) Marlesford , Suffolk, England
Utbildning
Ockupation Orientalist, filolog
Signatur

Fitzedward Hall (21 mars 1825 - 1 februari 1901) var en amerikansk orientalist och filolog . Han var den första amerikanen som redigerade en sanskrittext och var en tidig medarbetare i Oxford English Dictionary- projektet (OED).

Liv

Hall föddes den 21 mars 1825 i Troy, New York , där hans far var advokat.

Han tog examen med civilingenjörsexamen från Rensselaer Polytechnic Institute i Troy 1842 och började på Harvard i klass 1846. Hans Harvard-klasskamrater inkluderade Charles Eliot Norton, som senare besökte honom i Indien 1849, och Francis James Child . Strax innan hans klass tog examen men efter att ha avslutat arbetet för sin examen lämnade han plötsligt college och tog skeppet från Boston till Indien , påstås på jakt efter en förrymd bror. Hans skepp grundade och förliste när det närmade sig hamnen i Calcutta, där han befann sig strandad. Även om det inte var hans avsikt, skulle han aldrig återvända till USA. [ citat behövs ] Vid denna tid började han sina studier av indiska språk, och i januari 1850 utsågs han till handledare vid Government Sanskrit College i Benares . 1852 blev han den första amerikanen att redigera en sanskrittext, nämligen Vedanta-avhandlingarna Ātmabodha och Tattvabodha. 1853 blev han professor i sanskrit och engelska vid Government Sanskrit College; och utnämndes 1855 till posten som inspektör för offentlig undervisning i Ajmere-Merwara och 1856 i Centralprovinserna.

År 1857 fångades Hall i Sepoymyteriet . Manchester Guardian gav senare detta konto:

När myteriet bröt ut var han inspektör för offentlig undervisning för centrala Indien och belägrades i Saugorfortet . Han hade blivit en expert på tigerskytten och tog hänsyn till denna skicklighet under belägringen av fortet och efteråt som frivillig i kampen för att återupprätta den brittiska makten i Indien.

1859 publicerade han i Calcutta sin diskursiva och informativa A Contribution Toward an Index to the Bibliography of the Indian Philosophical Systems, baserad på Benares Colleges innehav och hans egen samling av sanskritmanuskript, såväl som många andra privata samlingar som han hade undersökt. I inledningen beklagar han att denna produktion var i tryck i Allahabad och skulle ha lagts fram för allmänheten 1857, "om den inte hade blivit imponerad av att mata ett rebellbål."

Han bosatte sig i England och fick 1862 utnämningen till ordförande för sanskrit, hindustansk och indisk rättsvetenskap vid King's College London , och till bibliotekarskapet vid Indienkontoret. Ett misslyckat försök gjordes av hans vänner att locka honom tillbaka till Harvard genom att ge honom en sanskritstol där, men detta projekt blev ingenting. Han gav sin samling av tusen orientaliska manuskript till Harvard.

Halls erfarenhet som amerikansk sanskritolog i Benares kan hittas i en recension av hans vän Sherrings The Sacred City of the Hindus (till vilken Hall bidrog med inledningen) , i julinumret 1869 av The Christian Examiner :

Missionären Sherring ägnar en stor volym åt en minutiös beskrivning av den heliga staden Benares, för att vara nationens levande orakel, som presiderar över det religiösa ödet för hundraåttio miljoner, kräver dess framtid studier. Här är hinduismen hemma, i sina vänners och beundrares famn, uppvaktad av prinsar och miljonärer, uppehållen av otaliga resurser, utsmyckad av tusentals tempel och hundratusentals avgudar, myllrande av pilgrimer och krönt med erbjudanden från en vidskeplig hängivenhet. Tyvärr begränsar han sig för mycket till sakers yta och ger oss dimensionerna av det ena templet efter det andra i tråkiga iterationer; överflöd av bilder, den överflödiga smutsen, det uppenbara förfallet, de halvt dolda spåren av äldre strukturer, som markerar dem med en allmän enhetlighet. Dessa helgedomar i en av de äldsta religionerna är varken så vidsträckta, så vackra eller så värda att efterlikna, att de kräver eller betalar tillbaka denna minutiösa avgränsning. Men mycket få och ofullkomligt illustrerade är Mr Sherrings syn på själva hinduismens tillstånd och dess framtid. Externt bedömt var det aldrig så blomstrande; gör en extraordinär ansträngning för att upprätthålla sig själv mot intrång av den europeiska civilisationen under dess präster, förståsigpåare och furstar; upprätthålla denna ofantliga stad nästan bara på fromhet, samla pilgrimer vid tunnlanden, numrera dess fortfarande ockuperade tempel i sin heliga stad i tusental. Men under all denna fromhetsparad finns ökningen av kunskapstörsten som aldrig förr, förökningen av debatterande samhällen, unga mäns förkärlek för studier och den absoluta tankefriheten; framför allt den spridande sekten av Brahmos, som samarbetar med telegrafen och järnvägen, kanalen och den metalliserade vägen, för att öppna Indien för Europas livliga civilisation. Få studerar verkligen Vedaerna nu; Sanskrit börjar bli omodernt; alla klasser blir skandaliserade av avgudadyrkan; Hinduismen hålls av ett avkopplande grepp; närhelst tidvattnet ändras öppet när hinduens varma fantasi vänds mot kristendomen och hans hjärta vitaliseras av dess inflytande, kommer Indien att leda resten av Asien i att kasta bort sina idoler, kommer att vara en ny civilisations tjänare och härolden för en högre mänsklighet.

Hall och Oxford English Dictionary

År 1869 avskedades Hall av Indiens kontor , som anklagade honom (av hans egen räkning) för att vara en berusad och en utländsk spion, och uteslöts från Filologiska Föreningen efter en rad grymma ordväxlingar i brevspalter i olika tidskrifter. [ citat behövs ]

Han flyttade sedan till Suffolk där han, samtidigt som han levde livet som en enstöring, publicerade mer filologiskt arbete. WW Skeat , en tidig anhängare av OED-idén, övertalade honom att samarbeta som läsare för projektet. Med en annan amerikansk medborgare, Dr. William Chester Minor , skulle han bli en av de viktigaste (och mest besatta) kollaboratörerna som OED-projektets chef Sir James Murray (1837–1915) hade, och är erkänd som sådan i många av förtalen till själva ordboken . Hans uppgift var att läsa vissa böcker och leta efter exempel på användningen av särskilda ord, och sedan skicka relevanta citat till Murrays personal.

Enligt forskaren Elizabeth Knowles, som studerade Murray-Hall-korrespondensen i OED -arkiven, tillbringade Hall "fyra timmar om dagen ... på bevis " och att "under mycket av resten av tiden läste han för ordförråd." En gång gav han mer än 200 exempel på användningen av ordet "hand" och fick höra att det inte fanns plats för så många.

Murray själv skulle säga att "Tiden skulle misslyckas att berätta om den fantastiska hjälp som Dr. Fitzedward Hall gav till ordboken, som ägnar nästan hela sin dag åt att läsa korrekturerna...och att komplettera, korrigera och öka citaten från hans egna outtömliga förråd. När ordboken är klar kommer ingen människa att ha bidragit till dess illustrativa rikedom så mycket som Fitzedward Hall. De som känner till hans böcker känner till den enorma rikedom av citat som han kommer med på varje punkt i engelsk litterär användning; men min beundran ökar om möjligt när jag ser hur han kan sätta kappan och sätta kappan på våra 1500 läsares samlingar."

Hall var bäst på att komplettera befintliga citatsamlingar för särskilda ord. Trots brevväxling nästan dagligen i tjugo år träffades Hall och Murray aldrig.

Fitzedward Hall dog i Marlesford , Suffolk, den 1 februari 1901. Efter hans död korresponderade Murray med Halls son för att försöka hitta och referera till utbudet av offerter som hans far hade noterat men inte skickat in, med oklara resultat.

Arbetar

Hans verk inkluderar:

  • på sanskrit
    • Atmabodha (1852)
    • Sankhyapravachana (1856)
    • Suryasiddhanta (1859)
    • Vsavadatt (1859)
    • Sankhyasara (1862)
    • Dasarupa (1865)
  • på hindi
    • Ballantynes ​​hindigrammatik (1868)
    • en läsare (1870)
  • om engelsk filologi
    • "Recent Exemplifications of False Philology" (1872), attackerande Richard Grant White , Modern English (1873)
    • "On English Adjectives in-able, with Special Reference to Reliable" ( American Journal of Philology , 1877)
    • Doktor Indoctus (1880).
    • "Om ursprunget till 'hade hellre gå' och analoga eller till synes analoga lokaliseringar." American Journal of Philology 2 (1881), 281–322. (En kommentar nyligen om detta: "Mycket av Halls diskussion är inramad i form av orotundfotnoter som nästan kunde ha varit modellen för Flann O'Briens absurda de Selby-kommentarer.")

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Fitzedward_Hall&oldid=1123387771 "