Euastacus
Euastacus | |
---|---|
Euastacus spinifer | |
Vetenskaplig klassificering | |
Rike: | Animalia |
Provins: | Arthropoda |
Subfylum: | Crustacea |
Klass: | Malacostraca |
Beställa: | Decapoda |
Underordning: | Pleocyemata |
Familj: | Parastacidae |
Släkte: |
Euastacus Clark , 1936 |
Typ art | |
Euastacus elongatus
Clark , 1941
|
|
Euastacus är ett släkte av sötvattenskräftor som kallas "taggiga kräftor" . De finns i sydöstra delen av det australiensiska fastlandet, tillsammans med ett annat släkte av kräftor, Cherax . Båda släktena är medlemmar av familjen Parastacidae , en familj av sötvattenskräftor begränsad till södra halvklotet .
Euastacus kräftor särskiljs från de släta Cherax- arterna genom de korta robusta spikarna på klorna och ryggskölden , och ofta deras större storlek. Många Euastacus- arter växer till en relativt stor storlek, med Murray River kräftor ( Euastacus armatus ) som är den näst största sötvattenkräfta arten i världen. (Den största sötvattenskräftan i världen är den tasmanska jättesötvattenkräftan ( Astacopsis gouldi ), som finns på den australiensiska ön Tasmanien , och släktet Astacopsis är nu känt för att vara ett mycket närbesläktat systersläkte till Euastacus .)
Släktena Cherax och Euastacus fortsätter en trend som finns i många australiensiska inhemska sötvattensfisksläkten av artbildning till generalistiska låglänta och specialiserade höglandsarter . Generellt Cherax -arter låglandsfloder på låga till medelhöga höjder och träsk och tillfälligt vatten i inre områden av Australien inklusive Murray-Darling Basin . Omvänt Euastacus -arter endast i permanenta vatten och bebor i allmänhet höglandsfloder på medelhöga till höga höjder i Murray-Darling Basin såväl som många östliga och sydliga flytande kustflodsystem. De partiella undantagen från detta är:
- Murray River kräftor som ursprungligen hittades längs Murray Rivers hela längd förutom många bergsmiljöer, och som fortfarande finns i Murray Rivers mellersta delar
- Glenelg Spiny Crayfish ( Eustacus bispinosus ), som finns (eller tidigare funnen) i låglandsområden i Glenelg River-systemet och Eight Mile Creek/Ewen Ponds-systemet
- Gippslandkräftan ( Euastacus kershawi ), som finns i låglänta områden i vissa bäckar i Gippsland-området.
Även när de finns i låglandsmiljöer är dessa flera mer anpassningsbara Euastacus- kräftor fortfarande starkt beroende av tillförlitliga flöden och god vattenkvalitet, med bra halter av löst syre och låg salthalt. I motsats till Cherax (yabby)-arter kan Euastacus-arter inte överleva torkning av sina livsmiljöer.
Släktet Cherax har en mycket bredare utbredning än släktet Euastacus och finns i många delar av Australien inklusive sydvästra Australien. Släktet Euastacus är begränsat till sydost om det australiska fastlandet. Det finns en hög grad av endemism i Euastacus -arter i kustnära flodsystem, med många arter begränsade till enstaka flod- eller bäckavrinning . Euastacus -arter förekommer i flera bergsreservoarer.
Euastacus- arter är extremt långsamt växande, långlivade (möjligen 40+ år hos vissa arter) och sena för att nå könsmognad. Dessa biologiska egenskaper gör Euastacus -arter sårbara för miljöstörningar och i huvudsak oförmögna att stödja fiske med fångst och död.
Arter
Av de 50 arterna i släktet Euastacus finns 17 på IUCN:s rödlista som kritiskt hotade (CR), 17 är hotade (EN), 5 sårbara (VU), 1 nära hotad (NT), 8 minst oroande (LC) och 1 är databrist (DD):
- Euastacus armatus (Von Martens, 1866)
- Euastacus australasiensis (H. Milne-Edwards, 1837)
- Euastacus balanesis Morgan, 1988
- Euastacus bidawalis Morgan, 1986
- Euastacus bindal Morgan, 1989
- Euastacus bispinosus Clark, 1936
- Euastacus brachythorax Riek, 1969
- Euastacus clarkae Morgan, 1997
- Euastacus claytoni Riek, 1969
- Euastacus crassus Riek, 1969
- Euastacus dalagarbe Coughran, 2005
- Euastacus dangadi Morgan, 1997
- Euastacus diharawalus Morgan, 1997
- Euastacus diversus Riek, 1969
- Euastacus eungella Morgan, 1988
- Euastacus fleckeri (Watson, 1953)
- Euastacus gamilaroi Morgan, 1997
- Euastacus girurmulayn Coughran, 2005
- Euastacus gumar Morgan, 1997
- Euastacus guruhgi Coughran, 2005
- Euastacus guwinus Morgan, 1997
- Euastacus hirsutus (McCulloch, 1917)
- Euastacus hystricosus Riek, 1951
- Euastacus jagabar Coughran, 2005
- Euastacus jagara Morgan, 1988
- Euastacus kershawi Smith, 1912
- Euastacus maccai McCormack & Coughran, 2008
- Euastacus maidae (Riek, 1956)
- Euastacus mirangudjin Coughran, 2002
- Euastacus monteithorum Morgan, 1989
- Euastacus morgani Coughran & McCormack, 2011
- Euastacus neodiversus Riek, 1969
- Euastacus neohirsutus Riek, 1956
- Euastacus pilosus Coughran & Leckie, 2007
- Euastacus polysetosus Riek, 1951
- Euastacus reductus Riek, 1969
- Euastacus rieki Morgan, 1997
- Euastacus robertsi Monroe, 1977
- Euastacus setosus (Riek, 1956)
- Euastacus simplex Riek, 1956
- Euastacus spinichelatus Morgan, 1997
- Euastacus spinifer (Heller, 1865)
- Euastacus sulcatus Riek, 1951
- Euastacus suttoni Clark, 1941
- Euastacus urospinosus (Riek, 1956)
- Euastacus valentulus Riek, 1951
- Euastacus wiowuru Morgan, 1986
- Euastacus yanga Morgan, 1997
- Euastacus yarraensis (McCoy, 1888)
- Euastacus yigara Short & Davie, 1993