Estelle mot Williams
| Estelle mot Williams | |
|---|---|
| |
|
Argumenterad 7 oktober 1975 Beslutad 3 maj 1976 | |
| Fullständigt ärendenamn | WJ Estelle, Jr., direktör, Texas Department of Corrections, framställare mot Harry Lee Williams |
| Citat | 425 US 501 ( mer ) |
| Fallhistorik | |
| Tidigare | Certiorari till Förenta staternas appellationsdomstol för den femte kretsen |
| Fasthållande | |
| Även om staten inte kan tvinga den anklagade att ställas inför rätta i identifierbara fängelsekläder, förnekar underlåtenheten att göra en invändning i tid kränkningen av hans rätt till ändring. | |
| Domstolsmedlemskap | |
| |
| Åsikter från fall | |
| Majoritet | Burger, tillsammans med Stewart, White, Blackmun, Powell, Rehnquist |
| Samstämmighet | Powell, sällskap av Stewart |
| Meningsskiljaktighet | Brennan, sällskap av Marshall |
| Stevens deltog inte i behandlingen eller beslutet i ärendet. | |
| Tillämpade lagar | |
| U.S. Const. ändra. XIV | |
Estelle v. Williams , 425 US 501 (1976), är ett mål i Högsta domstolen som involverar Harry Lee Williams fällande dom för övergrepp på sin tidigare hyresvärd i Harris County, Texas . I väntan på rättegången kunde Williams inte lämna borgen. Han ställdes inför rätta i sin fängelseuniform och befanns senare skyldig. Han sökte en habeas corpus och sa att att bli ställd i fängelseuniform kränkte hans konstitutionella rättigheter i enlighet med det 14:e tillägget. Hovrätten slog fast att den åtalade inte behöver ställas inför rätta i identifierbara fängelsekläder och Williams rätt till rättegång kränktes. Högsta domstolen ändrade den 21 juni 1976 och återinförde domen.
Bakgrund
Avsnitt ett i det fjortonde tillägget av konstitutionen säger "Ingen stat får utfärda eller genomdriva någon lag som ska förkorta privilegierna eller immuniteterna för medborgare i Förenta Staterna; inte heller ska någon stat beröva någon person liv, frihet eller egendom utan vederbörlig rättsprocess; inte heller förneka någon person inom dess jurisdiktion lagarnas lika skydd”. Williams hävdade att att ställas inför rätta i tydligt identifierbara fängelsekläder gav en uppfattning om skuld och därför undergrävde hans rätt att antas vara oskyldig tills motsatsen bevisats.
Historiska sammanhang
I fallet Chapman v. Kalifornien beslutade domstolen att vissa misstag och fel kunde göras som inte kräver återföring. De tilltalade i målet åberopade privilegiet 5:e tillägget mot självinkriminering och valde att inte vittna. De befanns så småningom skyldiga, men överklagade på grundval av att deras tystnad skapade negativ publicitet som förvrängde jurymedlemmarnas åsikter och undergrävde deras rättegång. Domstolen höll med om att negativ medieuppmärksamhet var allvarlig, men drog slutsatsen att denna händelse inte hade någon effekt på resultatet av rättegången och därför inte krävde någon ändring. Men domstolen fortsatte med att säga att varje fall är speciellt och att ståndpunkterna bör ses individuellt. Felet skulle behöva befinnas vara oväsentligt för det totala resultatet av rättegången för att inte upphävas. Rätten måste utan tvekan finna felet som ofarligt för att domen ska anses laga kraft. Om överklagandet råkar bifallas kan den tilltalade tilldömas en ny prövning.
I Hernandez v. Beto överklagade den anklagade Hernandez till domstolen för att ha ställts inför rätta i fängelsekläder. Hernandez hade inte begärt att få ställas inför rätta i sina civila kläder och därför vidhåller åklagaren att om det begicks ett misstag var det ofarligt. Tingsrätten hänvisade till Brooks v. Texas (1967) och satte prejudikatet att det är underförstått fel att ställa en åtalad i fängelsekläder inför rätta, särskilt när civila kläder är till hands. Utseendet på fängelseuniformen bör inte kunna påverka jurymedlemmarnas beslutsfattande, vilket bör baseras enbart på den hårda bevisningen. Domaren vid Hernandez rättegång hänvisade till beslutet i Brooks v. Texas och höll med om att situationen är tillämplig på det aktuella fallet. Hovrätten fann dock att, eftersom den tilltalade inte hade gjort invändningar mot att bära fängelsekläder, skulle hans överklagande om ny prövning avslås.
I Turner v. Louisiana tillät överklagandet svaranden, Turner, att få beslutet upphävt och återförvisat. Under Turners tre dagar långa rättegång för mord var de två vice sheriffen som hade vårdnaden om juryn och hade ett nära samarbete med dem under denna tid de två huvudvittnen i hans fall. Överklagandet på en skrivelse om habeas corpus bifölls på grundval av att Turners fjortonde ändringsrättigheter kränktes på grund av hans rätt till en opartisk jury under vederbörlig process.
Central konflikt
Den åtalade Williams åkte till sin tidigare bostad för att besöka en kvinnlig vän. Medan han var där hamnade han i en konfrontation med sin tidigare hyresvärd med hänsyn till hans misslyckade betalningar. Det slutade med att Williams knivhögg hyresvärden flera gånger i ryggen och buken. Han togs upp anklagad för misshandel med uppsåt att mörda med uppsåt. Williams kunde inte släppa borgen och stannade i fängelse fram till sitt rättegångsdatum den 7 oktober 1975. Williams begärde sina civila kläder från en fängelsevakt, men han nekades. Han ställdes inför rätta i Harris County, Texas, och juryn fann honom skyldig. Därefter sökte han en stämningsansökan för habeas corpus för att ha tvingats ställas inför rätta i fängelsekläder. Tingsrätten nekade till ersättning men hovrätten tog upp hans mål som så småningom togs upp i Högsta domstolen.
Domstolens yttrande
Domstolen slog fast att Harry Lee Williams inte nekades rättegång. Medan domstolen drog slutsatsen att ingen person kunde tvingas att ställas inför rätta i fängelsekläder utan deras samtycke, kan bära fängelsekläder vara en strategi för att få sympati från en jury. Följaktligen, i avsaknad av en invändning i tid, finns det inget fel i att ha en rättegång där den tilltalade uppträder i fängelsekläder. Domare Stevens deltog inte i beslutet i detta särskilda fall.
Samstämmighet
Domare Powell sa, "'Domstolar har [också] krävt att en anklagade ska invända mot att ställas inför rätta i fängelsekläder, precis som han måste åberopa eller överge andra rättigheter." Här står det klart att det inte gjordes några invändningar mot domaren angående fängelseklädseln vare sig före eller vid något tillfälle under rättegången. Denna underlåtenhet berodde uppenbarligen inte på någon bristande uppskattning av frågan, för svaranden. hade tagit upp frågan med kriminalvårdaren före rättegången. Vid rättegången hänvisade försvararen uttryckligen till svarandens klädsel under voir dire. Rättegångsdomaren fick således besked om att svarandens ombud var fullt medveten om situationen'". Domstolen slog fast 6-2 att Williams som bar sina fängelsekläder ansågs ofarlig på grund av att han inte gjorde en invändning i tid. Williams överklagande avslogs och en ny rättegång nekades på grund av att han inte hade några invändningar mot domaren trots att han tydligt var medveten om hans utseende. Domare Powell och Stewart var överens om att Williams advokat gjorde "en oförlåtlig processuell standard" eller "taktiskt val" som möjliggjorde Williams framträdande och därför var ansvarig på eget initiativ trots att han nekades rättegång.
Avvikande åsikt
De två rösterna till förmån för Williams kom från justices Marshall och Brennan. Eftersom Williams var i fängelsedräkt gav han intryck av skuld. I Coffin v. United States står det "principen att det finns en presumtion om oskuld till förmån för den anklagade är den otvivelaktiga lagen, axiomatisk och elementär, och dess efterlevnad ligger till grund för administrationen av vår straffrätt". Williams utseende i fängelsekläder korrumperade rättsprocessen och därför kan felet i domstolen inte betraktas som "ofarligt utom allt tvivel". Domare Marshall sa, "domstolen kunde inte vila omvändningen på ett konstaterande att svaranden medvetet, frivilligt och intelligent samtyckte till att ställas inför rätta i sådan klädsel och därmed hade avstått från sin rätt till rättegång." Den tilltalade erkände aldrig att ha på sig sina fängelsekläder under rättegången och en ny rättegång borde dömas ut på grund av kränkningen av hans fjortonde rätt till ändring under vederbörlig process.
Historisk betydelse
Domstolens beslut fastställde de tidigare besluten angående tilltalade som bär fängelseuniformer utan invändningar i rätt tid. Domstolens åsikt var att Williams rätt till rättegång hade kränkts eftersom han inte hade samtyckt till att bära kläderna under rättegången. I förhållande till andra rättegångar gick domarna överens om att avstående från rättegångsrättigheter måste göras medvetet och intelligent. Om den tilltalade inte medvetet avsäger sig sina rättigheter måste domstolen döma felet oskadligt utom allt tvivel, annars kan den anklagade tilldömas en ny prövning.
externa länkar
- Texten till Estelle v. Williams , 425 U.S. 501 (1976) är tillgänglig från: Findlaw Justia Library of Congress Oyez (ljud för muntlig argumentation)