Enämnesforskning

Enämnesforskning är en grupp av forskningsmetoder som används flitigt i experimentell analys av beteende och tillämpad beteendeanalys med både mänskliga och icke-mänskliga deltagare. Denna forskningsstrategi fokuserar på en deltagare och spårar deras framsteg i forskningsämnet över en tidsperiod. Enskild forskning gör det möjligt för forskare att spåra förändringar hos en individ under en lång tid istället för att observera olika människor i olika stadier. Denna typ av forskning kan ge kritiska data inom flera områden, särskilt psykologi. Det används oftast i experimentell och tillämpad analys av beteenden. Denna forskning har diskuterats mycket under åren. Vissa anser att denna forskningsmetod inte alls är effektiv medan andra berömmer data som kan samlas in från den. De huvudsakliga metoderna i denna typ av forskning är: ABAB-designer, Multi-elementdesigner, Multiple Baseline-designer, Upprepade förvärvsdesigner, Korta experimentella designs och Combined designs.

Dessa metoder utgör hjärtat i datainsamlingen och den analytiska koden för beteendeanalys. Beteendeanalys är datadriven, induktiv och ointresserad av hypotetisk-deduktiva metoder.

Experimentella frågor

Experimentella frågor är avgörande för att avgöra vilken typ av experimentdesign som ska väljas. Det finns fyra grundläggande typer av experimentella frågor: demonstration, jämförelse, parametrisk och komponent. En demonstration är "orsakar eller påverkar A B?". En jämförelse är "Förorsakar eller påverkar A1 eller A2 B mer?". En parametrisk fråga är "Hur mycket av A kommer att orsaka hur mycket förändring eller inflytande på B?". En komponentfråga är "Vilken del av A{1,2,3} - A1 eller A2 eller A3... - orsakar eller påverkar B?" där A är sammansatt av delar som kan separeras och testas.

ABAB-designen är användbar för demonstrationsfrågor.

ABAB

ABAB-design börjar med att etablera en baslinje (A #1) och sedan introducera ett nytt beteende eller behandling (B #1). Sedan återgår det till baslinjen (A #2) genom att ta bort B #1. B #2 är en återkomst av det nya beteendet eller behandlingen.

AB

En AB-design är en tvådelad eller fasdesign som består av en baslinje ("A"-fas) utan förändringar och en behandlings- eller interventionsfas ("B"). Om det sker en förändring kan behandlingen sägas ha haft effekt. Det är dock föremål för många möjliga konkurrerande hypoteser, vilket gör starka slutsatser svåra. Varianter på AB-designen introducerar sätt att kontrollera för de konkurrerande hypoteserna för att möjliggöra starkare slutsatser.

Reversering eller ABA

Reverseringsdesignen är den mest kraftfulla av en-subjektsforskningsdesignerna som visar en stark vändning från baslinje ("A") till behandling ("B") och tillbaka igen. Om variabeln återgår till baslinjemåttet utan behandling och sedan återupptar sina effekter när den appliceras igen, kan forskaren ha större förtroende för effekten av den behandlingen. Många ingrepp kan dock inte vändas, vissa av etiska skäl (t.ex. involverar självskadebeteende, rökning) och vissa av praktiska skäl (de kan inte avläsas, som en färdighet).

Ytterligare etiska anmärkningar: Det kan vara oetiskt att avsluta ett experiment med en baslinjeåtgärd om behandlingen är självuppehållande och mycket fördelaktig och/eller relaterad till hälsan. Deltagarna i kontrolltillståndet kan också förtjäna fördelarna med forskning när all data har samlats in. Det är en forskares etiska skyldighet att maximera nyttan och se till att alla deltagare har tillgång till dessa fördelar när det är möjligt.

ABC

ABC-designen är en variant som möjliggör utvidgning av forskningsfrågor kring komponent-, parametriska och jämförande frågor.

Multielement

Flerelementsdesigner som ibland kallas alternerande behandlingsdesigner används för att fastställa den jämförande effekten av två behandlingar. Två behandlingar alterneras i snabb följd och korrelerade förändringar ritas upp på en graf för att underlätta jämförelse. Flerelementsdesigner används vanligtvis i enkelämnesforskning för att noggrant testa flera oberoende variabler samtidigt.

Flera baslinje

Den multipla baslinjedesignen rapporterades första gången 1960 som den användes i grundläggande operant forskning. Det tillämpades i slutet av 1960-talet på mänskliga experiment som svar på praktiska och etiska frågor som uppstod när man drog tillbaka till synes framgångsrika behandlingar från mänskliga försökspersoner. I den ritas två eller flera (ofta tre) beteenden, personer eller inställningar i en förskjuten graf där en ändring görs till ett, men inte de andra två, och sedan till det andra, men inte det tredje beteendet, personen eller inställningen. Differentiella förändringar som sker för varje beteende, person eller i varje miljö bidrar till att stärka vad som i huvudsak är en AB-design med dess problematiska konkurrerande hypoteser. ^{[ citat behövs ]}

Flera baslinjetester används för att bestämma användbarheten av en intervention. Genom att fokusera den dagliga datainsamlingen på en deltagare kan forskare förbereda sig för att utöka sin forskning. Denna forskningsmetod ger en stor mängd data som kan analyseras av forskare. Dessa data kan sedan användas för att stödja en forskares hypotes och/eller ge insikter innan man går vidare till ett gruppforskningsprojekt.

Upprepad förvärv

Förutom flera baslinjedesigner är ett sätt att hantera problematisk reversibilitet användningen av upprepade förvärv.

Kort

En design som gynnas av forskare i tillämpade miljöer där logistiska utmaningar, tid och andra begränsningar försvårar forskning är varianter av design med flera element och ABAB-typ.

Kombinerad

Kombinerad enämnesforskning används för att få ökad kunskap om forskningsfrågan och används för att få gruppforskningen att fungera bättre. Den kombinerade designen har uppstått ur ett behov av att få svar på mer komplexa forskningsfrågor. Att kombinera två eller flera enkla mönster, såsom ABAB och multipla baseline, kan ge sådana svar.

Flera sond

Populärt inom forskning om verbalt beteende , har forskningsdesignen med flera sonder inslag av andra forskningsdesigner. ^{[ citat behövs ]}

Ändringskriterium

I en forskningsdesign med förändringskriterier ändras ett kriterium för förstärkning över experimentet för att visa ett funktionellt samband mellan förstärkningen och beteendet.

Se även

Källor

Kennedy, Craig H. (2005). Engångsdesign för utbildningsforskning . Boston: Pearson/A & B. ISBN 0-205-34023-7 .
HAINS, ANN HIGGINS. "Multi-Element Designs for Early Intervention Research." Journal of Early Intervention , vol. 15, nr. 2, 1991, s. 185–192., https://doi.org/10.1177/105381519101500207.