Dušan Bilandžić

Dušan Bilandžić
Född	( 1924-07-20 ) 20 juli 1924 Maljkovo , kungariket av serber, kroater och slovener (nu Kroatien )
dog	4 mars 2015 (2015-03-04) (90 år) Zagreb , Kroatien
Nationalitet	Kroat
Alma mater	Universitetet i Zagreb Universitetet i Belgrad
Utmärkelser	Order of Danica Hrvatska med Ruđer Boškovićs ansikte Annual State Award for Science
Vetenskaplig karriär
Fält	Modern historia
Hemsida	Officiell hemsida

Dušan Bilandžić (20 juli 1924 – 4 mars 2015) var en kroatisk historiker och politiker.

Tidigt liv

Han deltog i de lägre klasserna på ett franciskansk gymnasium i Sinj och fortsatte sin gymnasieutbildning i Osijek . Före andra världskriget gick han med i Young Communist League of Jugoslavia (SKOJ). Under kriget anslöt han sig till de jugoslaviska partisanerna 1942 som politisk commesar i slaviska partisanenheter. Samma år gick han med i Jugoslaviens kommunistiska parti . 1955 tog han examen från i Belgrads juristskola och från 1945 till 1960 undervisade han i militärhistoria vid Militärakademin i Belgrad. Efter att han lämnat armén började han arbeta som journalist, men snart anställdes han i ett fackförbund och 1965 utsågs han till medlem av Jugoslaviens fackliga ordförandeskap som representant för Kroatien. När han arbetade i fackföreningar under självförvaltning fortsatte Bilandžić sin utbildning. 1965 tog han en doktorsexamen från Zagrebs universitets fakultet för ekonomi . 1967, efter att Franjo Tuđman arresterades på grund av oönskad politisk aktivitet, efterträdde Bilandžić honom som chef för Institutet för Arbetarrörelsens historia. Under följande år åtog han sig olika politiska uppgifter och var 1974 en av deltagarna i utarbetandet av 1974 års jugoslaviska konstitution . Han var dekanus vid fakulteten för statsvetenskap vid universitetet i Zagreb i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Han blev medlem i Jugoslaviska vetenskaps- och konstakademin (JAZU) 1980. Han blev ordinarie medlem i HAZU (tidigare JAZU) 1991.

Professionellt arbete

Bilandžić var ​​en fiende till centraliseringen av Jugoslavien efter Josip Broz Titos död 1980. Sedan han förnekade giltigheten av jugoslavisk nationalitet under folkräkningen 1981, kritiserades han starkt av Belgrad som separatist och Ustaše . Bilandžić uppgav att kategorin "jugoslav" ledde till att mer än 30 000 kroater försvann i Vojvodina. Han fruktade att kategorin "jugoslaviska" skulle fortsätta att växa, något som skulle ifrågasätta hela grunden för den jugoslaviska kulturella och politiska politiken, som var baserad på att en person skulle ha en enda nationell identifiering. Specifikt skulle en förlust av kroater innebära att färre människor skulle stödja kroatiska politiker och att deras maktbas inom den multinationella staten skulle minska.

Med demokratiska val i Kroatien 1991 gick Bilandžić med på listan över Kroatiens socialdemokratiska parti, men valresultatet var förödande. Eftersom han var en god vän med Tuđman, utnämnde Tuđman honom till kroatisk representant i Belgrad 1991. Hans vänskap med Tuđman var mycket komplex, eftersom Tuđman ofta kritiserade honom och till och med kallade honom "ett monster" på TV:n efter Operation Storm 1995 .

Hans huvudfokus i historien var det forna Jugoslavien och kroaternas ställning i det. Förutom att skriva böcker, deltog han i att skriva artiklar för olika tidskrifter och tidningar. Hans största verk är History of SFRY (1978) och Croatian Modern History (1999). Eftersom History of SFRY var mycket under politisk censur använde Bilandžić på kroatiska Modern History sin tidigare bok som källa, men gav olika kommentarer om samma händelser.

Kommentarer

År 2004, i en populär kroatisk talkshow, Nedjeljom u 2 , uttalade Bilandžić att Kroatien hade mer suveränitet i SFR Jugoslavien än det skulle ha i Europeiska unionen .

Offentliga tjänster och utmärkelser

Bilandžić var ​​medlem av styrkommittén för den kroatiska huvudströmmen av emigranter, medlem av kommissionen för ordförandeskapet för Socialistiska republiken Kroatien för benådning och medlem av ordförandeskapet för SR Kroatien.

Han dekorerades med Danica Hrvatska-orden med Ruđer Boškovićs ansikte för hans bidrag till vetenskapen och den årliga utmärkelsen för vetenskap, som han fick för sitt arbete Croatian Modern History (Zagreb, 1999). Han var också medlem av statens kommission för historiska och krigsoffren.

Anmärkningsvärda verk

• Historija Socijalističke Federativne Republike Jugoslavije (Socialistiska federala republiken Jugoslaviens historia) 1 (1978), 2 (1979), 3 (1985).
• Teorija i praksa delegatskog sistema" (Theory and Practice of Delegate System) (1979)
• Jugoslavija poslije Tita (Jugoslavien efter Tito) (1985)
• Hrvatska između rata i samostalnosti (Kroatien mellan krig och självständighet) (1991)
• Hrvatska moderna povijest (Kroatisk modern historia; 1999)
• Rat u Hrvatskoj i Bosni i Hercegovini (Krig i Bosnien och Hercegovina; 1999)
• Propast Jugoslavije i stvaranje moderne Hrvatske (Failure of Jugoslavia and Creation of Modern Croatia; 2001)
• Povijest izbliza (Historia från närbild; 2006)

Bibliografi

•   Jović, Dejan (2009). Jugoslavien: En stat som vissnade bort . Purude University Press. ISBN 9781557534958 .
•   Maletić, Franjo (1993). Tko je tko u Hrvatskoj . Gyllene marknadsföring. ISBN 953-6168-00-6 .
•   Wachtel, Andrew (1998). Making a Nation, Breaking a Nation: Literature and Cultural Politics in Jugoslavia . Stanford University Press. ISBN 9780804731812 .