Dieter Mahncke

Dieter Mahncke
Dieter Mahncke.jpg
Mahncke
Född 1941
Sydvästra Afrika
Ockupation Lärd person

Dieter Mahncke (född 1941 i sydvästra Afrika) är en forskare i utrikespolitik och säkerhetsstudier och Alfred Krupp von Bohlen och Halbach professor emeritus i europeisk utrikespolitik och säkerhetsstudier vid Europakollegiet . Han är författare till böcker och artiklar om europeisk säkerhet , vapenkontroll , tysk utrikespolitik , Berlin, USA-europeiska relationer och Sydafrika.

Utbildning

Mahncke är född och uppvuxen i sydvästra Afrika. Efter att ha börjat sina studier vid University of Cape Town i Sydafrika , flyttade han till University of North Carolina vid Chapel Hill, där han fick en BA i statsvetenskap (1962). Han har en MA och en doktorsexamen från School of Advanced International Studies , Johns Hopkins University (1964, 1968), och en habilitering från Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität i Bonn (1974).

Karriär

1960 till 1990-talet

Mahncke var forskarassistent vid det tyska rådet för utrikesrelationer (1968–1973) och lektor i statsvetenskap vid Mainz universitet (1969–1972) och Bonns universitet (1973–1974). Han var professor i statsvetenskap vid universitetet för de tyska federala väpnade styrkorna ( Universität der Bundeswehr ) i München (1974) och Hamburg (1975–1980). Han var vicepresident för universitetet för den tyska federala försvarsmakten i Hamburg 1977–1978.

Från 1979 till 1985 var Mahncke rådgivare åt den tyske presidenten och vice chef för planeringsstaben i försvarsministeriet fram till 1996. Han var gäststipendiat vid Brown University (1989) och senior gäststipendiat vid Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier (1992).

1990-talet till idag

Från 1996 till 2010 var Mahncke Alfried Krupp von Bohlen und Halbach professor i europeisk utrikespolitik och säkerhetsstudier vid Europakollegiet i Brygge . Innan detta hade Mahncke varit gästprofessor vid Europakollegiet sedan 1975 och undervisat både på Brygge och Warszawas (sedan 1996) campus.

Mahncke har haft gästprofessurer i Tyskland ( Halle ), Belgien ( Antwerpen ), Bulgarien ( Sofia ), Thailand ( Bangkok ) och USA ( Dartmouth , Middlebury , Duke , UNC ). Han undervisade också vid Moscow State Institute of International Relations (MGIMO). Från 1995 till 2010 var han styrelseledamot för Harris German Distinguished Visiting Professorship vid Dartmouth College .

Distinktioner

  • Officerskors av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (2017)
  • Hedersprofessor vid College of Europe (2016)
  • Riddarkors av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1984)
  • Storofficer av Orange-Nassau-orden (1982)

Publikationer

Böcker (urval)

  • Nukleare Mitwirkung. Die Bundesrepublik Deutschland in der atlantischen Allianz 1954–1970. Walter de Gruyter, Berlin/New York 1972.
  • Westeuropäische Verteidigungskooperation (hrsg. mit Karl Carstens). Mit einem Vorwort von Helmut Schmidt. Band 31 der Schriften des Forschungsinstituts der Deutschen Gesellschaft für Auswärtige Politik. Verlag R. Oldenbourg, München/Wien 1972.
  • Berlin im geteilten Deutschland. Band 34 der Schriften des Forschungsinstituts der Deutschen Gesellschaft für Auswärtige Politik. Verlag R. Oldenbourg, München/Wien 1973.
  • Seemacht und Außenpolitik (hrsg. mit Hans-Peter Schwarz). Mit einem Vorwort von Georg Leber. Band 11 der Reihe Rüstungsbeschränkung und Sicherheit" Alfred Metzner Verlag, Frankfurt/Main 1974.
  • Vertrauensbildende Maßnahmen als Instrument der Sicherheitspolitik. Ursprung, Entwicklung, Perspektiven. Band 59 der Forschungsberichte der Konrad-Adenauer-Stiftung. Verlag Ernst Knoth, Melle 1987.
  • Konflikt i Sydafrika. Die politiska Problematik Südafrikas in ihren inom- och außenpolitischen Dimensionen. Band 12 der Studien zur Politik. Schöningh-Verlag, Paderborn/München/Wien/Zürich 1989.
  • Amerikaner i Tyskland. Grundlagen und Bedingungen der transatlantischen Sicherheit (Hrsg.). Mit einem Vorwort von Gerhard Stoltenberg. Bouvier Verlag, Bonn 1991.
  • Parametrar för europeisk säkerhet. Institutet för säkerhetsstudier, Västeuropeiska unionen. Chaillot Papers 10, Paris, september 1993. (Französisch: Les Paramètres de la Sécurité Européenne.)
  • Vertrauensbildende Maßnahmen und europäisches Sicherheitssystem: Von Stockholm 1986 bis Helsinki 1992. Konrad-Adenauer-Stiftung eV, Bonn 1994.
  • ASEAN och EU i den internationella miljön (hrsg. mit Kullada Kesbonchoo-Mead, Prathoomporn Vajrasthira och Rudolf Hrbek). Asia-Europe Studies Series, Vol. 4, Nomos Verlagsgesellschaft, Baden-Baden 1999.
  • Europakollegiet: Femtio års tjänst i Europa (hrsg. mit L. Bekemans und R. Picht). Brügge 1999.
  •   Old Frontiers – New Frontiers. Kosovos utmaning och dess konsekvenser för Europeiska unionen (Red.). Mit Vorwort av Javier Solana Madariaga. Peter Lang, Bern 2001. ISBN 978-3-906765-67-9 .
  • Redefiniing Transatlantic Security Relations: The Challenge of Change (med Wayne Thompson och Wyn Rees). Manchester: Manchester University Press, 2004.
  •   European Foreign Policy (hrsg. mit Alicia Ambos & Christopher Reynolds), College of Europe Studies No. 1, Brüssel: PIE Peter Lang, 2004. ISBN 90-5201-247-4 .
  •   Internationell terrorism. Ett europeiskt svar på ett globalt hot? (hrsg. mit Jörg Monar), College of Europe Studies No. 3, Brüssel: PIE Peter Lang, 2006. ISBN 90-5201-046-3 .
  •   Europa är nära utlandet. Promises and Prospects of the EU:s Neighbourhood Policy (hrsg. mit Sieglinde Gstöhl), College of Europe Studies No. 4, Brüssel: PIE Peter Lang, 2008. ISBN 978-90-5201-047-2 .
  •   Europeiska unionens diplomati. Sammanhållning, enhet och effektivitet. Mit Vorwort von Herman Van Rompuy (hrsg. mit Sieglinde Gstöhl), College of Europe Studies No. 15, Brüssel: PIE Peter Lang 2012. ISBN 978-90-5201-842-3 .

Artiklar (urval)

  • Sydvästafrika 1904–1907. i: D. Condit och B. Cooper (red.), Challenge and Response in Internal Conflict, Vol. III: The Experience in Africa and Latin America, Washington DC 1968, S. 83–103.
  • Var det Friedensforschung? i: Europa-Arkiv 22/1969, S. 795–802.
  • Atlantische Allianz und europäische Sicherheit. i: Schweizer Monatshefte, april 1970, S. 2–35.
  • Der politische Umbruch in der Bundesrepublik Deutschland: Von der Großen Koalition zur SPD/FDP-Regierung. i: Die internationale Politik 1968/1969, Jahrbuch des Forschungsinstituts der Deutschen Gesellschaft für Auswärtige Politik, München/Wien 1974, S. 374–390.
  • Europa och USA. i: Common Ground, Juli 1976, S. 53–61.
  • Abschluss der Neuordnung der Beziehungen zwischen der Bundesrepublik Deutschland und Osteuropa. i: Die internationale Politik 1973/1974, Jahrbuch der Deutschen Gesellschaft für Auswärtige Politik, München/Wien 1980, S. 193–216.
  • Die Beteiligung der Öffentlichkeit an der Außenpolitik im internationalen Vergleich. Stärken und Schwächen der demokratischen Staaten. i: Österreichische Zeitschrift für Außenpolitik 2/1982, S. 94–103.
  • Maritime Interessen und die atlantische Option der deutschen Politik nach 1945. in: Die deutsche Flotte im Spannungsfeld der Politik 1848–1985, hrsg. vom Militärgeschichtlichen Forschungsamt, Freiburg/Br. 1985, S. 153–184.
  • Verteidigung in Europa: Was spricht für eine europäische Sicherheitspolitik? i: Politische Studien, Juli/Augusti 1986, S. 423–433.
  • Alternativen zur nuklearen Abschreckung als Grundlage europäischer Sicherheit? i: Aus Politik und Zeitgeschichte, Beilage zu Das Parlament, 25. Oktober 1986, S. 3–13.
  • Alternativ till kärnkraftsförsvar i Europa: Pratar vi om den rätta frågan? i: P. Terrence Hopmann och Frank Barnaby (red.), Rethinking the Nuclear Weapons Dilemma in Europe, London 1988, S. 183–204.
  • Die Legitimation bewaffneter Friedenssicherung. i: Ulrich Sarcinelli (Hrsg.), Demokratische Streitkultur. Theoretische Grundpositionen und Handlungsalternativen i Politikfeldern, Opladen 1990, S. 197–217.
  • Hoffnung ohne Garantie? Diskussion med Elmar Schmähling. i: Die Neue Gesellschaft/Frankfurter Hefte 2/1990, S. 150–156.
  • Sydafrikas Außenpolitik: Gibt es einen Weg aus der Isolation? i: Aus Politik und Zeitgeschichte, Beilage zu Das Parlament, Dezember 1990, S. 1–9.
  • Återförening som en fråga i tysk politik 1949–1990. i: Dieter Grosser (red.), German Unification. The Unexpected Challenge, Oxford 1992, S. 33–54.
  • Wandel im Wandel: Bundeswehr und europäische Sicherheit. i: Aus Politik und Zeitgeschichte, Beilage zu Das Parlament, april 1993, S. 40–46.
  • Innerdeutsche Beziehungen und internationale Rahmenbedingungen: Die Berlin-Krise 1958–1961/62. Gutachten für die Enquete-Kommission des Deutschen Bundestages zur Geschichte und Folgen der SED-Diktatur, Bonn/Berlin, Oktober 1993 (107 Seiten), veröffentlicht i: Deutscher Bundestag (Hrsg.), Materialien der Enquete-Kommission, Aufarbeitung von Geschichte und Folgen der SED-Diktatur in Deutschland, Band V, S. 1766–1821, ferner S. 17–27, 66–71.
  • USA:s roll i Europa: framgångsrik tidigare men osäker framtid? (1999)
  • Eine gemeinsame Europäische Außen- und Sicherheitspolitik: Auswirkungen auf die transatlantischen Beziehungen. i: Hanspeter Neuhold (Hrsg.), Die GASP: Entwicklungen und Perspektiven, Occasional Papers (4/2000) der Diplomatischen Akademie Wien, S. 36–44.
  • Rysslands inställning till den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. i: European Foreign Affairs Review, Vol. 6, nr 4, Kluwer Law International, Winter 2001, S. 427–436.
  • Transatlantiska relationer: brutna eller helt enkelt ansträngda? i: Favorita Papers 02/2003, Diplomatische Akademie Wien, S. 30–43.
  • A New World Order?, i: August Reinisch / Ursula Kriebaum (red.), The Law of International Relations – Liber Amicorum Hanspeter Neuhold, Eleven International Publishing, Utrecht, januari 2007, s. 211–227.
  • USA, Tyskland och Frankrike: Balancing Transatlantic Relations. i: The British Journal of Politics & International Relations, 1/11 (februar 2009), S. 79–93.
  • En postmodern diplomati: Kan EU:s utrikespolitik göra skillnad i världspolitiken? Brygge, EU Diplomacy Paper 04/2011.
  • Vad är det för fel på Europeiska unionen? Och vad kan man göra? Brygge Political Research Papers/Cahiers de recherche politique de Bruges 54/2016.
Akademiska kontor
Föregås av

Alfred Krupp von Bohlen und Halbach professor i europeisk utrikespolitik och säkerhetsstudier vid Europakollegiet 1996–
Efterträdde av