Dagbok för en galen gammal man (roman)

Första engelska versionen, 1965
Författare	Jun'ichirō Tanizaki
Originaltitel	Fūten rōjin nikki ( 瘋癲老人日記 )
Översättare	Howard Hibbert
Utgivare	Chūōkōron-sha
Publiceringsdatum	1961
Publicerad på engelska	1965

Diary of a Mad Old Man ( japanska : 瘋癲老人日記 , Hepburn : Fūten rōjin nikki ) är en roman från 1961 av den japanske författaren Jun'ichirō Tanizaki (1886–1965). Det är skrivet och publicerat strax före författarens död 1965 och anses vara ett viktigt sent verk.

Komplott

Utsugi Tokosuke är en 77-årig invalid som återhämtar sig från en stroke som har förlamat hans hand. Han bor i Tokyo med sin fru (onamn), sonen Jokichi och svärdottern Satsuko, i ett stort hus i en omgivning av rikedom och komfort. Hans gifta döttrar Kugako och Itsuko, och deras små barn, besöker honom ibland, även om han är kall mot dem. När boken fortskrider blir det tydligt att Tokosuke är erotiskt besatt av sin svärdotter Satsuko, även om han är impotent. I utbyte mot olika dyra presenter tillåter Satsuko honom att kyssa delar av hennes kropp, särskilt hennes underben. Boken kulminerar när Tokosuke planerar att få Satsukos fotspår huggna i sten på hans grav när han dör. Boken innehåller många beskrivningar av medicinska procedurer och behandlingar, och slutar i en serie korta redogörelser från hans privata sjuksköterska, läkare och dotter Itsuko. Tokosuke är fortfarande vid liv i slutet av boken, och det är oklart om hans begravningsplaner har genomförts.

teman

Fotfetischism

Ett intresse för att skildra fotfetischism framträdde tidigt i Tanizakis verk, till exempel i novellen 'Kumiko's Feet' (1919), som i likhet med Diary of a Mad Old Man presenterar en åldrande (60-årig) man i träl till nedre extremiteterna hos en 16-årig flicka. Tokosuke i Diary of a Mad Old Man , när han beskriver sitt ideal om feminin skönhet, säger: "Framför allt är det viktigt för henne att ha vita, smala ben och ömtåliga fötter." Behandlingen i Diary of a Mad Old Man tonar starkt in i sado-masochism, som i denna passage mot slutet av boken: "Vid själva tanken på dessa Buddhas fotspår modellerade efter hennes egna fötter skulle hon höra mina ben jala under stenen . Mellan snyftningarna skulle jag skrika: "Det gör ont! Det gör ont!...Även om det gör ont är jag glad – jag har aldrig varit gladare, jag är mycket, mycket gladare än när jag levde!... Trampa hårdare! Hårdare!"

Modernisering av japanska kvinnor

Under perioden efter första världskriget blev en ny typ av modern ung kvinna, modan garu eller mogaru , utbredd i urbana Japan. Mogaru , mycket i motsats till den traditionellt följsamma och hembundna japanska kvinnan. Satsuko i Diary of a Mad Old Man , som har arbetat som en dansande tjej, är en sen representant för denna typ och presenterade mycket i kontrast till sina mer traditionella svägerskor Kugako och Itsuko. Tanizaki hyste tvivel om intrånget av västerländsk kultur och kommersialisering, och uttryckte det särskilt i sin kontrast i boken mellan huvudstaden Tokyo (som han beskriver som "en vältad sophög") och det mer lugna och traditionella Kyoto, där han önskar att bli begravd. Faktum är att Tanizaki begravdes i Hōnen-in-templet i Kyoto som slutligen plockas ut av bokens dagbok, Tokosuke.

Vikarierande sexualitet

Tokosuke, på grund av sin impotens, får sexuell njutning från idén om att Satsuko ska ha en affär med Haruhisa, Tokosukes brorson. Det antyds att Satsuko tillåts denna sexuella frihet av sin man Jokichi, som kanske driver affärer själv. Detta slår en markant självbiografisk notering: Tanizaki tillät sin fru Chiyo att fortsätta åtminstone en affär, med författaren Haruo Satō . Denna situation förekommer i mer än ett annat verk av Tanizaki, till exempel romanerna Kami to hito no aida ( Between Men and the Gods , 1924) och Kagi ( The Key , 1956), där en gammal professor är medskyldig till sin hustrus äktenskapsbrott som en stimulans för sin egen sexuella lust.

Offentliggörande

Japansk originalpublikation från 1961.

1965, tr. Howard Hibbert, Alfred Knopf, New York.

1966, tr. Howard Hibbert, Secker och Warburg, London.

Filmatiseringar

En japansk anpassning gjordes 1962 som Fūten rōjin nikki, och en engelsk anpassning som The Diary of a Mad Old Man (1987). Kazuo Ishiguo , som skrev manuset till Den vita grevinnan , drog avsevärt nytta av romanen för 2005 års film.