Choma (fästning)

Choma ( grekiska : Χῶμα , romaniserad : Chōma ) var en bysantinsk fästning i centrala Anatolien , som spelade en viktig roll i kampen mot Seljukturkarna i slutet av 1000- och 1100-talen. Den låg vid ruinerna som nu kallas Akkale, på Akdağs klippiga topp 4 km norr om Homa (nu kallad Gümüşsu). Det bör inte förväxlas med Choma i Lykien .

Choma låg i den övre dalen av Maeanderfloden i Frygien . Efter slaget vid Manzikert blev det en isolerad bysantinsk utpost omgiven av turkiskt kontrollerat territorium. Dess trupper, den så kallade Chomatenoi (Χωματηνοί), figurerar ofta i kampanjerna för Nikephoros III Botaneiates ( r. 1078–1081 ) och Alexios I Komnenos ( r. 1081–1118 ). På grund av dess strategiska läge på en av vägarna som leder till det inre av Anatolien, blev det en viktig bas för operationer för de komnenska kejsarnas kampanjer för att trycka tillbaka turkarna. På 1100-talet bildade det ett eget distrikt, det av "Choma och Kappadokien ", under en toparches . Detta distrikt tycks för det mesta ha haft samma utsträckning som Lampes bandon .

Choma förblev under konstant turkiskt hot under hela 1100-talet. Kejsar Isaac II Angelos ( r. 1185–1195, 1203–1204 ) befäste den på nytt 1193 och döpte om den till Angelokastron ( Ἀγγελόκαστρον ) efter sin dynasti. Choma föll slutligen till turkarna en kort tid efter upplösningen av det bysantinska riket genom det fjärde korståget 1204.

Den närliggande fästningen Soublaion, som återuppbyggdes av kejsar Manuel I Komnenos ( r. 1143–1180 ) 1175 men övergavs efter slaget vid Myriokephalon nästa år, identifierades tidigare av William Mitchell Ramsay med Choma.

Idag finns bara små spår av befästningarna kvar. Det finns även två rödputsade cisterner . På den östra sluttningen har fästningsmurarna rasat utom delar av en rektangulär byggnad som kan ha varit ett torn. Tegel är ingjutet i det tvåskaliga murverket med murbruk och ovanpå gravfältet hittades diverse tegel och keramik. WJ Hamilton hittade trasiga kolonner av okänd härkomst på gravplatsen nedanför Homa. 4 km västerut finns en liten kulle som heter Pınarhüyüğü där lite keramik och grova stenar hittades.

Källor