Catherine E. Snow

Catherine Elizabeth Snow
Född	14 december 1945
Nationalitet	amerikansk
Yrke(n)	Pedagogisk psykolog, tillämpad lingvist
Make	Michael Baum

Catherine Elizabeth Snow (född 14 december 1945) är en pedagogisk psykolog och tillämpad lingvist . 2009 utsågs Snow till Patricia Albjerg Graham- professuren vid Harvard Graduate School of Education , efter att tidigare ha innehaft Henry Lee Shattuck- professuren även vid Harvard Graduate School of Education . Snow är tidigare president för American Educational Research Association ( 2000-2001). Hon var ordförande för RAND Corporations "lässtudiegrupp" från 1999.

Snow har bidragit till teorier om tvåspråkighet och språkinlärning genom interaktion mellan föräldrar och barn. Tillsammans med Brian MacWhinney grundade Snow databasen Child Language Data Exchange System (CHILDES), en korpus av barns tal som används av många språkinlärningsforskare. På senare tid har Snows forskning fokuserat på läskunnighet i tidig barndom och undersökt språkliga och sociala faktorer som bidrar till eller förringar läskunnighet. Med Anat Ninio publicerade Snow omfattande om pragmatisk utveckling.

Hon sitter också i den rådgivande nämnden för FFIPP-USA (Faculty for Israeli-Palestinian Peace-USA), ett nätverk av palestinska, israeliska och internationella fakulteter och studenter, som arbetar för ett slut på den israeliska ockupationen av palestinska områden och för just fred.

Tvåspråkighetsforskning

Hemfaktorer

Snow var intresserad av förhållandet mellan individuella hemförhållanden och förmågan att behärska två språk. För att bestämma ordförrådets roll i den tvåspråkiga befolkningen genomfördes en serie experiment som analyserade konsekvenserna av socioekonomiska status (SES) såväl som språkprediktorer på båda språken i fråga – spanska och engelska. Urvalet var en grupp av 96 elever i femte klass latino engelska med olika SES. För att bestämma vad SES var för urvalet beaktades följande faktorer — mammans utbildning och individuella inkomst per hushåll. Ordförrådsutveckling visade sig vara kopplad till läskunnigheten hos individen såväl som familjen som varierar mellan hushållens SES. Miljöfaktorer spelade en roll för individers läskunnighet. Antalet böcker i hushållet samt mängden som föräldrarna läste stod för 51 % av variationen i läskunnighet. Personliga faktorer – hjälp från vårdnadshavare inom områden som läxor, läsa med barnet och berätta historier – stod för 65 % variation på båda språken. Statistiken hade en intern tillförlitlighet på .71 för spanska och .72 för engelska, vilket indikerar att resultaten är relativt konsekventa. Analys av föräldraspråk visade att moderns preferens för engelska förklarade cirka 59 % av variationen i läskunnighet med en tillförlitlighet på 0,9 vilket indikerar att faktorn var relativt konsekvent. En annan faktor som ansågs förklara föräldrarnas preferenser förklarade endast 13 % av variationen i läskunnighet bland individer med en intern tillförlitlighet på 0,85. Den höga korrelationen mellan dessa faktorer ledde till slutsatsen att flera resurser är nödvändiga för att ett barn ska kunna behärska både sitt första och andra språk. Man fann också att föräldrarnas språkpreferens hänger samman med barnets färdigheter i båda språken. Barn i hem som huvudsakligen använde engelska tenderade att ha en högre kunskaper i engelska, och övervägande spansktalande hade en tendens att ha en högre kunskaper i spanska. För föräldrars preferens när spanska var det första språket, fann man att faderns språkpreferens var mer förutsägande om barnets kunskaper i just det språket. För preferens i det engelska språket var både moders och faderns preferenser viktiga faktorer för att förutsäga ett visst språks kunskaper. Även om spanska föredrogs i ett ursprungligen engelsktalande hem, hade barnet en högre kunskap i det spanska språket.

Snow deltog i forskning där fokus låg på att se om hemfaktorer som familjeegenskaper och hemspråksbruk hade inflytande på ett barns engelska och spanska ordförråd. Studien genomfördes med latinobarn där spanska var vanligast i hemmet. De administrerade ett frågeformulär till de familjer som skulle delta i studien. Frågorna inkluderade information om familjens bakgrund, hemspråksanvändning och hemläskunnighet. De hemfaktorer som undersöktes var föräldrautbildning, föräldrars engelska kunskaper, tidigare skolgång, mödrars arbetsstatus, läskunnighetsresurser i hemmet och antalet böcker hemma, tillsammans med andra faktorer. Studien fann att familjens inkomster inte hade någon inverkan på barnets ordförråd och att barn i låginkomsthushåll var mer uttrycksfulla under bokdelningsaktiviteter som hade en positiv inverkan på barnets ordförråd. Spanska blev mindre dominerande i hemmet jämfört med engelska på grund av hemmets faktorer. En hemfaktor som minskade barnets ordförråd på spanska är att många av de böcker som finns tillgängliga är på engelska snarare än spanska, vilket gör att böcker delas hemma med barnet huvudsakligen är på engelska än på spanska. Engelska introduceras till minoritetsbarn genom faktorer i och utanför hemmet, vilket resulterar i ett barns ökade engelska ordförråd som visar hur engelska har en högre status i samhället. Studien noterade också hur mer exponering ett barn hade för att antingen en förälder, släkting eller syskon läste för dem desto bättre påverkade det barnets ordförråd. I hemmet, ju mer exponering ett barn har för språk, desto rikare är deras ordförråd.

Maternala faktorer

Snows forskning studerade om mammans interaktion hade en inverkan på barnets ordförråd på både engelska och spanska. Studien tittade på ett urval av latinobarn där spanska var det dominerande språket. Forskningen använde hembesök som ett sätt att samla in data om maternala faktorer. Hembesöken innebar föräldraintervjuer, observation av bokdelning mellan mamman och barnet och mödrarna fick också göra ett ordförrådstest. Några frågor som kom upp i föräldraintervjun var skillnaderna mellan deras kultur och USA och även deras övertygelse om språkinlärning och läskunnighet. Boken som användes för att undersöka mammans interaktion med barnet under bokdelningstiden var Groda Var är du? en bilderbok utan ord, av Mercer Mayer. Syftet med detta var att den här boken gav verktyg för ett barn att skapa berättelser om mamman uppmuntrade denna respons under aktiviteten. Studien fann att när mamma använde märkningsfrågor under bokdelningstid hade det en positiv inverkan på barnets ordförråd. När mamman använde märkningsfrågor hade den också ett starkt positivt samband med spanska ordförråd medan det också hade ett svagare och positivt samband med engelska ordförråd. Studien fann också hur spansk kultur kan ha en effekt på att deras barn har öppna svar med sina mödrar. Ju mer mamman talade engelska desto negativa resultat fick det i barnets spanska ordförråd, men det påverkade barnets engelska ordförråd positivt. Interaktion mellan mor och barn har en positiv inverkan på kognitiva färdigheter och lexikal utveckling.

Perspektiv

Snow deltog i en guide 1992 som heter Educational Researcher, publicerad av American Educational Research Association för att svara på några frågor och förklara forskningen bakom andraspråksutveckling. Följande är många vanliga frågor som har ställts till henne och de andra som skriver guiden: vad är konsekvenserna av tvåspråkighet, varför kan någon ha mer problem än andra att lära sig ett tilläggsspråk, vilka är de individuella skillnaderna i tvåspråkighet och många fler. Snows avsnitt hette Perspectives on Second-Language Development: Impplication for Bilingual Education som beskrev fyra olika tillvägagångssätt för att studera, registrera historien om och forskningen kring tvåspråkighet för att svara på dessa vanliga frågor. De 4 baserade tillvägagångssätten är främmande, L1, psykolingvistiskt och socialt språkligt förhållningssätt. Varje metod ser på att lära och utveckla språk på olika sätt och tar hänsyn till olika omständigheter, situationer, nackdelar och fördelar.

Snow började med det första grundläggande tvåspråkiga tillvägagångssättet, The Foreign Language som är ett förenklat tillvägagångssätt eftersom det fokuserar på idén att det bästa sättet att lära sig ett andra språk är att vara i det språkets modersmål och sociala miljö. Detta kan påverka äldre och yngre elever på olika sätt. Hon säger att under detta tillvägagångssätt kommer unga elever som barn att lära sig ett andra språk bättre i en social miljö av det främmande språket. För äldre elever kommer att undervisas av en handledare som är skicklig i det främmande språket att ge äldre elever möjlighet att lära sig och utveckla sitt andraspråk bättre. Detta tillvägagångssätt stöder inte tanken att det finns en viss kritisk ålder där någon behöver lära sig ett andra eller tredje språk. Det stöder inte heller tanken att medfödd kognitiv förmåga har någon betoning på att lära sig ett andra språk. Som ett resultat av detta utmanades den utlandsbaserade strategin senare av en L1-baserad strategi. Snow säger att detta tillvägagångssätt undersöker och stöder vad den utlandsbaserade modellen inte gjorde. Den förklarar att många av egenskaperna hos ett första språk är en del av att lära sig ett andra språk. Vilket stöder deras påstående att hur snabbt och adekvat en elev lär sig sitt första språk påverkar hur snabbt och effektivt de kan lära sig ett andra språk. Hur eleverna bemästrar sitt språk förklaras av olika inlärningsmetoder – vilka strategier de använder, hur de lärs ut av sina föräldrar – fortsätter sitt andraspråksinlärning, vilket kan vara en fördel eller nackdel. Men vissa barn eller människor får inte bra inlärningsstrategier eller är uppfostrade av föräldrar som inte talar sitt eget språk särskilt bra, vilket kan hindra ett barns andraspråksutveckling, än mindre förstaspråket.

Efter utvecklingen av två av de fyra grundläggande tvåspråkiga tillvägagångssätten uppstod ytterligare två — en psykolingvistisk och sociallingvistisk. Snow förklarar att ett psykolingvistiskt synsätt uppfattar andraspråksutvecklingen som en speciell typ av informationsprocess. Det är underförstått att konceptet att lära sig och förstå ett språk inte skiljer sig från varandra. Analytiska och auditiva färdigheter användes så att eleverna kunde utveckla sitt andraspråk efter bästa förmåga. Fokus låg på inlärarnas råa kognition och utvecklingsförmåga och hur dessa aspekter ger dem fördelar när de lär sig andra språk. Detta tillvägagångssätt stöder påståendet att elever som redan kan mer än ett språk kommer att bli mer framgångsrika i att lära sig andra språk än elever som bara någonsin har förstått ett språk. Detta tillvägagångssätt fokuserar mycket på de kognitiva faktorerna som det L1-baserade tillvägagångssättet men tittar inte på andra faktorer som påverkar inlärning som den sociala aspekten. Det är därför Snow tar upp den sociallingvistiska forskningen. Detta tillvägagångssätt betonar idén om social kontext på andraspråksutveckling. Denna metod stöder också att inlärning av ett andra språk är kopplat till personlig identitet, kultur, nation, etnisk stolthet och många andra faktorer som de som ges. Detta hänger också ihop med det L1-baserade tillvägagångssättet – att lära sig ett andraspråk har samma egenskaper som en förstaspråksinlärare – men fler strategier och sociala vanor utnyttjas inom deras andraspråksmiljö för att få en bättre förståelse av det. Detta tillvägagångssätt har resultat som visar att fler barn växer upp med att lära sig två språk snarare än bara ett, vilket resulterar i en högre sannolikhet att utveckla ett annat språk. Men detta tillvägagångssätt kan innebära att inom en social miljö där endast ett språk talas, kan det vara mycket svårt att lära sig ett annat språk – särskilt när en språkinlärare befinner sig i en miljö där det finns mer än ett gemensamt språk.

Snow avslutar sitt avsnitt av artikeln i Educational Researcher med att konstatera att varje perspektiv på tvåspråkighetsforskare svarar olika på varje vanlig fråga. Hon menar att det inte finns någon forskning som är mer korrekt än den andra eftersom språkutvecklingen har många olika faktorer och alla kan inte uttryckas i en forskningsansats. Detta förklarar varför det finns flera tvåspråkiga metoder. Var och en har sina egna studier och fynd som stödjer deras påstående, så det är en fråga om vilken typ av parametrar som krävs av forskare som undersöker specifika språkutvecklingsexperiment.

Utveckling av läskunnighet hos andraspråksinlärare i grundskolan

Snow var en del av en serie studier som samlade in data om språkutvecklingen hos tvåspråkiga elever. Denna studie fokuserade på elementära elever som är andraspråksinlärare och förhållandet mellan läskunnighet på deras första språk, vilket översätts till läskunnighet till deras andra språk. Forskningen inblandad i denna studie var en kombination av bedömningar, data som samlats in om hemspråket och skoljournaler som avgjorde elevernas läsförmåga. Det övergripande projektet undersökte tvärspråksrelationer i klassrummet och hemma. Föräldrar ombads att fylla i frågeformulär om hemspråk och familjeläsvanor för bättre insikt. Forskare kontrollerade en variation i undervisningsmetoder genom att endast studera barn i skolor som använde Framgång för alla . Slutligen måste läsförmågan noggrant utvärderas för att spåra första- och andraspråksutvecklingen och deras relationer till varandra. Forskare undersökte elevens fonologiska segmentering, ordläsförmåga, ordigenkänning och lyssnande och läsförståelse på både spanska och engelska. Forskningen drog slutsatsen att det inte räcker att vara muntlig i ett förstaspråk för att utveckla andraspråksfärdigheter. Arbetet föreslog att barn måste vara läskunniga på sitt första språk för att bygga upp andraspråksfärdigheter och att ha instruktioner på sitt första språk bara kommer att vara fördelaktigt för deras framgång. Utöver förstaspråksinstruktioner måste lärare även införliva engelska instruktioner för att bygga vidare på sin elevs ordförråd och stavning.

Personlig

Catherine Snow gifte sig med Michael Baum från Cedar Falls, Iowa , och de har en son, Nathaniel Baum-Snow. Hon bor i Brookline, Massachusetts med sin man.

externa länkar

• Catherine Elizabeth Snow webbsida
• Child Language Data Exchange System korpusdatabas