Calanus marshallae
| Calanus marshallae | |
|---|---|
| Vetenskaplig klassificering | |
| Rike: | Animalia |
| Provins: | Arthropoda |
| Subfylum: | Crustacea |
| Klass: | Copepoda |
| Beställa: | Calanoida |
| Familj: | Calanidae |
| Släkte: | Calanus |
| Arter: |
C. marshallae
|
| Binomialt namn | |
|
Calanus marshallae Frost, 1974
|
|
Calanus marshallae är en art av copepod som utgör en del av djurplanktonet i norra Atlanten och norra Stilla havet.
Taxonomi
Flera arter av copepod i släktet Calanus tenderar att dominera djurplanktonet i de norra haven; Calanus finmarchicus är den mest kända arten, men historiskt sett var det lite som kunde skilja den från andra närbesläktade arter. Analyser 1974 av den amerikanske marinbiologen BW Frost av exemplar som samlats över hela norra Atlanten och Stilla havet, och Ishavet, visade att det finns tre arter närvarande; C. finmarchicus , C. glacialis och en ny art, C. marshallae . Taxonomiska markörer hittades genom vilka dessa tre arter kunde identifieras från varandra i fält.
Utbredning och livsmiljö
I norra Atlanten har Calanus marshallae registrerats från Spetsbergen , Saint Lawrence Island , Chukchihavet , Beringshavet , Grönlands kuster , Beauforthavet , Banks Island och Aleuterna . I norra Stilla havet är det känt från Alaskabukten, British Columbia och kusterna i Washington och Oregon . Det är en art med öppet vatten, och naupliuslarverna förekommer på djup av 65 m (200 fot). C. glacialis finns främst på hyllan som omger Ishavet, C. finmarchicus främst i norra Atlanten och C. marshallae främst i Berings hav och norra Stilla havet.
Ekologi
Calanid copepoder spelar en nyckelroll i näringsväven i norra hav och utgör en länk mellan de fotosyntetiskt aktiva primärproducenterna och de kommersiellt viktiga fiskarna som livnär sig i dessa vatten.
När de simmar vertikalt lämnar nymulnade honor ett feromonspår efter sig i vattnet som är några tiotals centimeter långt. Hanar simmar huvudsakligen horisontellt och när de möter en stig gör de en liten vickdans innan de jagar och siktar in på honan. Efter den första kontakten rycker honan iväg och hanen följer efter. Efter flera berörings-/hoppsekvenser sker parning.