Broken plural
Inom lingvistik är en bruten plural (eller intern plural) en oregelbunden pluralform av ett substantiv eller adjektiv som finns i de semitiska språken och andra afroasiatiska språk som berber . Brutna pluralformer bildas genom att ändra mönstret av konsonanter och vokaler inuti singularformen. De kontrasterar med ljudpluraler (eller yttre pluraler), som bildas genom att lägga till ett suffix , men är också formellt distinkta från fenomen som den germanska omljudet , en form av vokalmutation som används i pluralformer i germanska språk.
Det har funnits en mängd olika teoretiska tillvägagångssätt för att förstå dessa processer och olika försök att producera system eller regler som kan systematisera dessa pluralformer. Frågan om ursprunget till de brutna pluralerna för språken som uppvisar dem är dock inte avgjord, även om det finns vissa sannolikheter i fördelningar av specifika pluralformer i förhållande till specifika singulära mönster. Eftersom omvandlingarna överlägset överskrider omfattningen av mutationer orsakade av den germanska omljudet som bevisligen orsakas av böjningssuffix, motsvarar den stora mångfalden av former multiplexförsök till historiska förklaringar, allt från förslag om transfonologiseringar och flera accentuella förändringar till växlingar mellan kategorier av kollektiv, abstracta och pluralis eller substantivklassväxlingar .
arabiska
Även om fenomenet är känt från flera semitiska språk, är det mest produktivt på arabiska .
På arabiska är det vanliga sättet att göra plural för ett maskulint substantiv att lägga till suffixet -ūn[a] (för nominativ) eller -īn[a] (för ackusativ och genitiv) i slutet. För feminina substantiv är det vanliga sättet att lägga till suffixet -āt . Men alla pluralformer följer inte dessa enkla regler. En klass av substantiv i både talad och skriven arabiska producerar pluralis genom att ändra mönstret av vokaler inuti ordet, ibland också med tillägg av ett prefix eller suffix. Detta system är inte helt regelbundet, och det används främst för maskulina icke-mänskliga substantiv; mänskliga substantiv pluraliseras regelbundet eller oregelbundet.
Brutna pluraler är kända som jam' taksīr ( جَمْعُ تَكْسِيرٍ , bokstavligen "plural av brytning") i arabisk grammatik . Dessa pluralformer utgör en av de mest ovanliga aspekterna av språket, med tanke på de mycket starka och mycket detaljerade grammatik- och avledningsregler som styr skriftspråket. Brutna pluralformer kan också hittas i språk som har lånat ord från arabiska, till exempel persiska , pashto , turkiska , kurdiska , azerbajdzjanska och urdu . Ibland i dessa språk har samma substantiv både en bruten plural arabisk form och en lokal plural. Till exempel i pashto kan ordet för "syfte" ( مطلب ) matlab pluraliseras i antingen sin arabiska form مطالب matālib för mer formell, högpashto. (Jfr behandlingen av latinska ord på engelska; t.ex. pluralen av index är antingen index eller index , det senare är mer informellt.)
På persiska är denna typ av plural känd genom sin arabiska term jam'-e mokassar ( جَمِع مُکَسَّر , bokstavligen "bruten plural"). Den persiska litteraturakademin (Farhangestan) rekommenderar dock inte användningen av sådana arabiska pluralformer, utan istället det inhemska persiska pluralsuffixet -hā .
Full kunskap om dessa pluralformer kan komma endast med utökad exponering för det arabiska språket, även om några regler kan noteras. En studie beräknade sannolikheten att mönstret av vokaler i singular skulle förutsäga mönstret i brutet plural (eller vice versa) och fann värden som sträckte sig från 20 % till 100 % för olika mönster.
En statistisk analys av en lista över de 3 000 vanligaste arabiska orden visar att 978 (59 %) av de 1 670 vanligaste nominalformerna tar en ljudplural, medan de återstående 692 (41 %) tar en bruten plural. En annan uppskattning av alla befintliga nominella former ger över 90 000 former med en ljudplural och bara 9540 med en bruten. Detta beror på det nästan gränslösa antalet particip och härledda nominal i "-ī", av vilka de flesta tar ett ljud plural.
Exempel
Semitiska språk använder vanligtvis trikonsonantala rötter och bildar ett "rutnät" i vilket vokaler kan infogas utan att påverka grundroten.
Här är några exempel; notera att gemensamheten finns i rotkonsonanterna (versal), inte vokalerna.
- KiTāB كِتَاب "bok" → KuTuB كُتُب "böcker"
- KāTiB كَاتِب "författare, skrivare" → KuTTāB كُتَّاب "författare, skrivare"
- maKTūB مَكْتُوب "bokstav" → maKāTīB مَكَاتِيب "bokstäver"
- maKTaB مَكْتَب "skrivbord, kontor" → maKāTiB مَكَاتِب "kontor"
- notera: dessa fyra ord har alla en gemensam rot, KTB <a i=2> ك – ت – ب "att skriva"
I det icke-semitiska persiska språket är det aktuellt att använda:
- KiTāB کِتَاب "bok" → KiTāBhā کِتَابْهَا "böcker"
- KāTiB كَاتِبْ "författare, skrivare" → KāTiBhā كَاتِبْهَا "författare, skrivare"
Mönster på arabiska
|
Singular form |
Pluralisform _ |
Exempel | Translitterering | Översättning | Flertal | Translitterering | Översättning | Andra exempel | Anteckningar |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CiCāC | CuCuC | <a i=1><a i=2> كِتَاب كِتَاب | k i t ā b | 'bok' | كُتُب | k u t u b | 'böcker' | ||
| CaCīCah | <a i=1><a i=2> سَفِينَة سَفِينَة | s a f ī n ah | 'fartyg' | سُفُن | är u f u n | 'skepp' |
juzur (öar), mudun (städer) |
||
| CaCv̄C | <a i=1><a i=2> أَسَاس أَسَاس | ʾasās | 'fundament' | أُسُس | ʾusus | "grunder" | |||
| <a i=1><a i=2> سَبِيل سَبِيل | s a b ī l | 'väg' | سُبُل | s u b u l | "vägar" | turuq (stigar) | |||
| <a i=1><a i=2> رَسُول رَسُول | rasūl | 'budbärare' | رُسُل | rusul | "budbärare" | ||||
| CvCCah | CuCaC | <a i=1><a i=2> شَقَّة شَقَّة | š a qq ah | 'lägenhet' | شُقَق | š u q a q | "lägenheter" | ||
| CiCaC | <a i=1><a i=2> قِطّة قِطّة | q i ṭṭ ah | 'katt' | قِطَط | q i ṭ a ṭ | "katter" | |||
| CuCaC | <a i=1><a i=2> غُرْفَة غُرْفَة | ġurfah | 'rum' | غُرَف | ġuraf | "rum" | |||
| CiCC | CiCaCah | <a i=1><a i=2> هِرّ هِرّ | h i rr | 'katt' | هِرَرَة | h i r a r ah | "katter" |
fiyalah (elefanter) qiradah (apor) |
|
| CuCC | <a i=1><a i=2> دُبّ دُبّ | d u bb | 'Björn' | دِبَبَة | d i b a b ah | ||||
| CvCC | CuCūC | <a i=1><a i=2> قَلْب قَلْب | q ett lb | 'hjärta' | قُلُوب | q u l ū b | 'hjärtan' |
funūn (konst), buyūt (hus) judūd (farfar) |
|
| <a i=1><a i=2> عِلْم عِلْم | ʿ jag lm | 'vetenskap' | عُلُوم | ʿ u l ū m | "vetenskap" | ||||
| <a i=1><a i=2> جُحْر جُحْر | j u ḥr | 'hål' | جُحُور | j u ḥ ū r | "hål" | ||||
| CiCāC | <a i=1><a i=2> كَلْب كَلْب | kalb | 'hund' | كِلَاب | kilāb | 'hundar' | |||
| <a i=1><a i=2> ظِلّ ظِلّ | ẓsjuk | 'skugga' | ظِلَال | ẓilāl | "skuggor" | ||||
| <a i=1><a i=2> رُمْح رُمْح | rumḥ | 'spjut' | رِمَاح | rimāḥ | "spjut" | ||||
| CaCaC | <a i=1><a i=2> جَمَل جَمَل | jamal | 'kamel' | جِمَال | jimāl | "kameler" | |||
| CaCuC | <a i=1><a i=2> رَجُل رَجُل | rajul | 'man' | رِجَال | rijāl | 'män' | |||
| CvCC | ʾaCCāC | <a i=1><a i=2> يَوْم يَوْم | yawm | 'dag' | أَيَّام | ʾayyām | "dagar" |
ʾarbāb (mästare) ʾajdād (farfar) |
|
| <a i=1><a i=2> جِنْس جِنْس | jins | "snäll, typ" | أَجْنَاس | ʾajnās | "sorter, typer" | ||||
| <a i=1><a i=2> لُغْز لُغْز | luḡz | 'mysterium' | أَلْغَاز | ʾalḡāz | "mysterier" | ʾaʿmaq (djup) | |||
| CaCaC | <a i=1><a i=2> سَبَب سَبَب | sabab | 'orsak' | أَسْبَاب | ʾasbāb | 'orsaker' |
ʾawlād (pojkar), ʾaqlām (pennor) |
||
| CuCuC | <a i=1><a i=2> عُمُر عُمُر | ʿumur | 'livslängd' | أَعْمَار | ʾaʿmār | 'livslängder' | ʾarbāʿ (fjärdedelar) | ||
| CaCūC | ʾaCCiCah | <a i=1><a i=2> عَمُود عَمُود | ʿamūd | 'Pol' | أَعْمِدَة | ʾaʿmidah | "stolpar" | Slutar med taʾ marbuta | |
| CaCīC | ʾaCCiCāʾ | <a i=1><a i=2> صَدِيق صَدِيق | ṣadīq | "vän" | أَصْدِقَاء | ʾaṣdiqāʾ | 'vänner' | ||
| CaCīC | CuCaCāʾ | <a i=1><a i=2> سَعِيد سَعِيد | saʿīd | 'Lycklig' | سُعَدَاء | suʿadāʾ | 'Lycklig' |
wuzarāʾ (ministrar) bukhalāʾ (billiga skridskor) |
mest för adjektiv och yrkessubstantiv |
| CāCiC | CuCCāC | <a i=1><a i=2> كَاتِب كَاتِب | kātib | 'författare' | كُتَّاب | kuttāb | "författare" |
ṭullāb (studenter) sukkān (invånare) |
Gemination av den andra roten; mestadels för aktiv particip av form I-verb |
| CāCiC | CaCaCah | <a i=1><a i=2> جَاهِل جَاهِل | jāhil | 'okunnig' | جَهَلَة | jahalah | 'okunnig' | ||
| CāCiC | CuCCaC | <a i=1><a i=2> سَاجِد سَاجِد | sājid | "nedböjd" | سُجَّد | sujjad | |||
| CāCiCah | <a i=1><a i=2> سَاجِدَة سَاجِدَة | sājidah | "nedböjd" (Fem.) | ||||||
| CāCiCah | CawāCiC | <a i=1><a i=2> قَائِمَة قَائِمَة | qāʾimah | 'lista' | قَوَائِم | qawāʾim | "listor" | bawārij (slagskepp) | |
| CāCūC | CawāCīC | <a i=1><a i=2> صَارُوخ صَارُوخ | ṣārūḫ | 'raket' | صَوَارِيخ | ṣawārīḫ | "raketer" |
ḥawāsīb (datorer), ṭawāwīs (påfåglar) |
|
| CiCāCah | CaCāʾiC | <a i=1><a i=2> رِسَالَة رِسَالَة | risāla | 'meddelande' | رَسَائِل | rasāʾil | "meddelanden" | biṭāqah baṭāʾiq (kort) | |
| CaCīCah | <a i=1><a i=2> جَزِيرَة جَزِيرَة | jazīrah | 'ö' | جَزَائِر | jazāʾir | "öar" |
haqāʾib (resväskor), daqāʾiq (minuter) |
||
| CaCCaC | CaCāCiC | <a i=1><a i=2> دَفْتَر دَفْتَر | daftar | 'anteckningsbok' | دَفَاتِر | dafātir | "anteckningsböcker" | gäller alla fyrbokstaviga substantiv med kort andravokal | |
| CuCCuC | <a i=1><a i=2> فُنْدُق فُنْدُق | funduq | 'hotell' | فَنَادِق | fanādiq | "hotell" | |||
| maCCaC | maCāCiC | <a i=1><a i=2> مَلْبَس مَلْبَس | malbas | 'kläder' | مَلَابِس | malābis | "kläder" | makātib (kontor) | Subcase av föregående, med m som första bokstavlig |
| maCCiC | <a i=1><a i=2> مَسْجِد مَسْجِد | masjid | "moské" | مَسَاجِد | masājid | "moskéer" | manāzil (hus) | ||
| miCCaCah | <a i=1><a i=2> مِنْطَقَة مِنْطَقَة | minṭaqah | 'område' | مَنَاطِق | manāṭiq | "områden" | |||
| CvCCv̄C | CaCāCīC | <a i=1><a i=2> صَنْدُوق صَنْدُوق | ṣandūq | 'låda' | صَنَادِيق | ṣanādīq | 'lådor' | gäller alla fyrbokstaviga substantiv med lång andravokal | |
| miCCāC | maCāCīC | <a i=1><a i=2> مِفْتَاح مِفْتَاح | miftāḥ | 'nyckel' | مَفَاتِيح | mafātīḥ | "nycklar" | Subcase av föregående, med m som första bokstavlig | |
| maCCūC | <a i=1><a i=2> مَكْتُوب مَكْتُوب | maktūb | 'meddelande' | مَكَاتِيب | makātīb | "meddelanden" |
hebreiska
På hebreiska , även om alla pluraler måste ha antingen ljudet maskulina ( -īm -ים ) eller feminina ( -ōt -ות ) pluralsuffix, är de historiska stamväxlingarna av de så kallade segolat- eller konsonantklustersubstantiven mellan CVCC i singular och CVCaC i plural har ofta jämförts med brutna pluralformer i andra semitiska språk. Således är formen malkī מַלְכִּי "min kung" i singular motsats till məlāxīm מְלָכִים "kungar" i plural.
Dessutom finns det många andra fall där historiska ljudförändringar har resulterat i stamallomorfi mellan singular- och pluralformer på hebreiska (eller mellan absolut tillstånd och konstruktionstillstånd, eller mellan former med pronominella suffix och osuffixerade former etc.), även om sådana växlingar gör det. fungerar inte enligt allmänna mallar som rymmer rotkonsonanter, och anses därför vanligtvis inte vara sanna brutna pluralformer av lingvister.
Geʿez (etiopisk)
Brutna pluralformer användes tidigare i vissa etiopiska substantiv. Exempel inkluderar ˁanbässa "lejon" med ˁanabəst "lejon", kokäb "stjärna" med kwakəbt "stjärnor", ganen "demon" med aganənt "demoner" och hagar "region" med ˀahgur "regioner". Några av dessa brutna pluralformer används fortfarande på amhariska idag, men de ses i allmänhet som arkaiska.