Bertil Berthelsson

Bertil Berthelsson
Berthelsson som konteramiral.
Smeknamn)	Alfred Erik Bertil Berthelsson
Född	( 1902-04-11 ) 11 april 1902 Njurunda , Sverige
dog	11 februari 1977 (1977-02-11) (74 år) Västerhaninge, Sverige
Trohet	Sverige
Service/ filial	svenska flottan
År i tjänst	1926–1967
Rang	vice amiral
Kommandon hålls	HSwMS Karlskrona HSwMS Stockholm HSwMS Tre Kronor Flaggkapten Chef för sjöstaben Chef för kustflottan Sjökommandot söder

Viceamiral Alfred Erik Bertil Berthelsson (11 april 1902 – 11 februari 1977) var en högre sjöofficer i svenska marinen . Berthelsson tjänstgjorde som flaggkapten (1951–1953), som chef för Sjöstaben (1953–1957), som chef för kustflottan (1957–1961) och som befälhavare för Sjökommandot Syd (1961–1966).

Tidigt liv

Berthelsson föddes den 11 april 1902 i Njurunda socken, Västernorrlands län , som son till köpmannen Alfred Berthelsson och hans hustru Anna Backman. Han avlade studentexamen i Örebro 1920, varefter han 1921 tog värvning som telegrafist i svenska marinen , där han nådde korpralsgraden. Efter två års tjänstgöring, mestadels på torpedkryssaren HSwMS Claes Horn , antogs Berthelsson sommaren 1923 till sjökadett och genomgick regelbunden utbildning vid Kungliga Sjökrigsskolan .

Karriär

Berthelsson anställdes som sjöofficer 1926 med tillförordnad underlöjtnant. Efter tjänst som tillförordnad underlöjtnant på kustförsvarsfartyget Sverige med Göran Wahlström som befäl och lång resa med kryssaren HSwMS Fylgia till Sydamerika påbörjade Berthelsson sin utbildning till flygspanare. Under 1930-talet kom han under en rad olika tjänstgöringsturer för att hantera de flygoperativa frågorna inom flottan, under vilka han tjänstgjorde ett år 1933-34 i flygstaben . Under samma period genomgick han utbildning till torpedofficer med tjänstgöring på jagarna Ehrensköld och Klas Horn. Dessa turer var en god förberedelse för Berthelssons avgång av Kungliga Sjöstabshögskolans allmänna kurs vintern 1932-33, som följdes av en stabskurs vintern 1934-35. Därmed lades grunden till årtionden av arbete inom personaltjänst - ombord och i land - samt i olika utredningar. 1936-37 tjänstgjorde han på kustförsvarsfartyget Sverige som adjutant i Vintereskadern och 1937 på kryssaren Gotland som adjutant vid Skolavdelningen. Därefter följde tjänstgöring i Sjöstaben , bland annat som pressofficer fram till våren 1939. Den kontakt med pressen som han därigenom fick upprätthöll han under hela sin efterföljande tjänstgöring, vilket kom honom till godo under arbete i olika utredningar.

Jagaren Karlskrona , under kapten av Berthelsson 1942

Våren 1939 tillträdde Berthelsson som flagglöjtnant ( flaggadjutant ) i Kustflottan med konteramiral Gösta Ehrensvärd som befälhavare och kapten Helge Strömbäck som flaggkapten . Under mobiliseringen hösten 1939 och de efterföljande åren av beredskap utförde Berthelsson ett av sina överordnades högt uppskattade arbete. Det var framför allt utvecklingen av fartygens taktik och torpedens insats, både med fartyg och flygplan, som han fick ägna sin kraft åt, men samtidigt var han tvungen att förmedla till dagspress och radio händelser och utvecklingar för att behålla i kontakt med allmänheten. Han deltog bland annat även i utgivningen av olika försvarstidningar och böcker, som gavs ut av olika huvudförfattare. Efter tre år i denna tjänst fick Berthelsson en efterlängtad tjänst som fartygskapten på jagaren Karlskrona under sommaren 1942, följt av ett liknande kommando på jagaren Stockholm 1943. Han fick i stort sett bedriva eskorttjänst i Östersjön . Sjö för sjöfartsskydd mot tyska sjö- och flygvapen och ryska ubåtar, där han var inblandad i flera incidenter. Berthelsson hade dock redan hösten 1942 tillträtt tjänsten som lärare i taktik vid Kungliga Sjöstabshögskolan och utnämndes 1943 till befälhavarlöjtnant. Under hans tre år som taktiklärare påbörjades omläggningen av fartygstaktiken, som betingades av nya vapen och radar ombord, som kom att starkt påverka fartygens sätt att bete sig både till sjöss och i baserna. Hans banbrytande arbete kom också till stånd i 1943 års sjökrigsutredning, där han tjänstgjorde som sekreterare med konteramiral Gunnar Bjurner som ledare. Den fartygstyp, pansarjagaren, som sjösattes vid den tiden, kan sägas ha tjänat som förebild för jagarna i Hallandsklassen som började planeras och byggas i slutet av 1940-talet och jagarna av Östergötlandsklassen under 1940-talet. 1950-talet. Hans idoga ansträngningar att hålla flottan med jagare i tillräckligt antal var ett markant inslag i hans verksamhet. Berthelssons goda handläggning av utredningsfrågor ledde till att han förordnades som sakkunnig i 1945 års försvarsutskott som biträde åt dåvarande konteramiralen Stig H:son Ericson , som var marinens representant. Utredningens arbete ledde fram till 1948 års försvarslag.

Berthelsson som kapten ca 1951-54.

Berthelssons längtan efter en sjötjänstgöring tillfredsställdes hösten 1947, då han tillträdde som jagardivisionschef med bas ombord på Visby . Detta årliga kommando följdes av ett år som kapten på kryssaren HSwMS Tre Kronor . Det var viktigt att utforma den komplexa taktiken för detta nybyggda fartyg, som var betingat av de många vapensystemen ombord. Tre Kronor fick därför agera ganska självständigt under befäl av kaptenen, varvid Berthelsson var fri att utveckla sina tankar kring taktik och personalvård. Berthelssons teoretiska och praktiska kunskaper om marin taktik användes sedan genom att han hösten 1949 placerades som chef för Stridsledningskontoret vid Kungliga Marinmaterielverket, där han tjänstgjorde i två år, under vilken tid han förordnades. Kapten 1951. Det var en tid då svenska örlogsfartyg var fullt utrustade med radar, både för spaning, stridsledning och navigering samt för vapeninsats i många olika former. Berthelssons stora intresse för modern utveckling ledde till att han spelade en ledande roll i införandet av Decca Navigator System för hyperbolnavigering i södra Östersjön. Anläggningarna överfördes senare till Sjöfartsverket . Hösten 1951 utnämndes Berthelsson till flaggkapten för Kustflottan, vars befälhavare var konteramiral Stig H:son Ericson. Detta markerade början på vad som kallades "kryssarepoken" inom svenska flottan, som kom att bli ungefär ett decennium gammal. Under denna tid skapades "skvadrontaktiken" som innebar ett koncentrerat anfall med minst två skvadroner, sammansatta av kryssare, jagare och torpedbåtar.

Våren 1953 tillträdde Berthelsson som chef för sjöstaben . Tyngdpunkten i hans arbete flyttades från det taktiska och operativa till det organisatoriska och försvarspolitiska. Sveriges svalkande försvarsvilja och de minskande anslagen gjorde det nödvändigt att minska fartygets beväpning samtidigt som den höga beredskapsnivån bibehölls, vilket lämnade fartygen i malpåse . Vid de organisatoriska neddragningarna föredrog Berthelsson att minska landorganisationen för att behålla besättningarna ombord, vilket ledde till vissa motsättningar. Det ökande antalet utredningar som marinen ålagts under Berthelssons tid som chef gjorde att hans smidighet, förvärvad genom kontakter med publicister och politiker, kom väl till pass. Han hade förmågan att, även när det var stora skillnader från början, förhandla fram en kompromiss som var acceptabel för alla, som tack vare hans beslutsamhet och viljestyrka inte blev helt ofördelaktig för flottan. 1954 befordrades han till konteramiral. Våren 1957 uppnådde han det mål han satt upp sedan ungdomen, nämligen att ta över som chef för kustflottan. Där fick han fortsätta samma utvecklingslinje, som han var med om att dra upp under sin tid som flottans kapten. Han var angelägen om att inte bara leda övningarna från flaggskeppet utan också att gå ombord på de mindre fartygen under svåra förhållanden till sjöss för att lära känna besättningarnas förutsättningar. Samtidigt arbetade han för information om flottan vid fartygens besök i hamnar och han glömde aldrig kravet på kontakt med allmänheten. Men 1958 - på grund av drastiskt nedskärningar i försvarsutgifterna - fick jagarna Lappland och Värmland ställas in för att få medel till förfogande för anskaffningen av de fartygstyper som skulle ingå i den nya lätta flottan, som skulle efterträda kryssningsepoken. Berthelsson tog så mycket illa upp av detta att han led både psykiskt och fysiskt och hans hälsa var för alltid försvagad.

Hösten 1961 tillträdde han som befälhavare för Sjökommandot Syd med säte i Kungshuset i Karlskrona, som var hans hustru Mariannes hemort. Det dröjde dock inte länge i hans nya tjänst innan han drabbades av ohälsa, vilket gjorde att han från 1963 fram till pensioneringen 1967 fick ägna sig åt särskilda uppdrag. Berthelsson gick i pension och befordrades till vice amiral 1967.

Privatliv

Berthelsson gifte sig 1931 med Marianne Quiding (1905–1989), dotter till hamnkapten Uno Quiding och Thyra Uhrström. Han var far till Ulla (född 1933), Ulf (född 1937) och Kang (född 1945).

Död

Berthelsson dog den 11 februari 1977 i Västerhaninge , Stockholms län . Han begravdes på Västerhaninge kyrkogård den 12 mars 1977.

Datum för rang

• 1926 – Tillförordnad underlöjtnant
• 1928 – Underlöjtnant
• 1929 – Underlöjtnant
• 1938 – Löjtnant
• 1943 – Kommendörlöjtnant
• 1946 – Befälhavare
• 1951 – Kapten
• 1954 – Konteramiral
• 1967 – Viceamiral

Utmärkelser och dekorationer

Berthelssons utmärkelser:

svenska

• Kung Gustaf V:s jubileumsmedalj (1948)
• Commander Grand Cross of the Order of the Sword (6 juni 1964)
• Riddare av Vasaorden
• Svenska Kvinnors Frivilliga Försvarsorganisations Guldmedalj ( Riksförbundet Sveriges lottakårers guldmedalj )
• Stockholms fkGM
• Swedish Shipping and Navy Leagues Silvermedalj ( Föreningen Sveriges Flottas förtjänstmedalj i silver )

Utländsk

• Kommendör av Dannebrogsorden
• Kommendör av Finlands Vita Rosens Orden
• Officer för Hederslegionen
• Det lettiska flygvapnets flygmärke

Högsta betyg

• Ledamot av Kungliga Sjövetenskapsföreningen (1942)
• Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien (1953)
• Hedersledamot i Kungliga Sjövetenskapsföreningen (1954)

Bibliografi

•   Berthelsson, Bertil (1977). Den långa vägen: utdrag ur viceamiral Bertil Berthelssons dagboksanteckningar under åren 1947-1965 ( på svenska). Stockholm: Decca navigator och radar. SELIBR 403564 .