Att lära sig simma och andra berättelser
 Första upplagan (Storbritannien)
| |
| Författare | Graham Swift |
|---|---|
| Land | Storbritannien |
| Språk | engelsk |
| Utgivare |
London Magazines Editions (Storbritannien) Poseidon Press (US) |
Publiceringsdatum |
1982 |
| Sidor | 146 |
| ISBN | 978-0-904-38846-6 |
Learning to Swim and Other Stories är den första samlingen av berättelser av den engelska författaren Graham Swift som publicerades 1982. Alla elva berättelser publicerades först i brittiska tidskrifter.
Analys
Nasrullah Mambrol skriver att "Motivet av äktenskaplig olycka återkommer i samlingen som helhet. Makarna i berättelserna fruktar intimitet och bjuder in till svek genom sin oförmåga att ansluta... Berättelserna skiljer sig bara åt i graden av antagonism som uppvisas och mångfalden av smärtframkallande strategier som varje berättelse beskriver, eftersom alla par i Swifts berättelser verkar hålla ihop för att "dölja sina känslor", som berättaren i "Cliffedge" antyder, snarare än att söka känslomässig uppfyllelse.
Berättelser
- " Seraglio " (första gången publicerad 1977 i London Magazine ) - Utspelar sig i Istanbul där ett par är på semester. Hustrun hade drabbats av missfall och kunde nu inte föda barn så de har istället täta och dyra semester. Den dagen hade de varit i Topkapipalatset , maken som gick igenom guideboken. På väg tillbaka till hotellet blir de vittne till en bilolycka. På kvällen sa hustrun att hon blivit överfallen av en hotellanställd och att hon ville åka hem för att förkorta semestern. Maken överväger sin egen otrohet och han går med på att återvända med henne till England.
- " The Tunnel " - berättaren hade rymt med sin flickvän Clancy till ett hyreshus i södra London och sedan börjar han måla, inspirerad av Gauguin . Sedan får de ont om pengar och tar så småjobb som förstör deras förhållande. Clancys äldre farbror har sagt till henne att han kommer att ge alla sina pengar till henne vid sin död. Berättaren skållar sedan sina händer och är oförmögen att arbeta när han ser några ungdomar som gräver en tunnel och observerar dem varje dag...
- " Hotell " (första gången publicerad 1981 i London Magazine ) - En man återhämtar sig från ett psykiatriskt sjukhus efter skuld över sin mammas död. Han bestämmer sig sedan för att driva ett hotell och ta hand om de gäster som lider av skuld, ett par som sedan orsakar problem för personalen och andra gäster...
- " Hoffmeiers antilop " (första gången publicerad i London Magazine ) - Berättarens farbror Walter är en djurskötare där han tar hand om antiloperna med samma namn som upptäcktes i det vilda av hans vän Hoffmeier. Antiloperna fördes till europeiska djurparker när de blev hotade i det vilda. Nu finns det enda exemplet kvar i London Zoo , där Walter har tagit hand om det i flera år. Berättaren bor kort med sin farbror och de diskuterar innebörden av "existens". Sedan försvinner Walter och antilopen.
- " The Son " (först publicerad i Punch ) - Kosta driver ett grekiskt kafé i Camden med sin fru och adopterade son Adoni efter att de flyttat från Grekland men Kosta har aldrig berättat för Adoni att han är adopterad. Adoni jobbar hårt på kaféet men en dag frågar han om han kan ta en semester till Grekland. När Adoni kommer hem efter semestern berättar han för Kosta om inte bara sanningen om sig själv utan också om Kostas föräldrar.
- " The Hypochondriac " (första gången publicerad i London Magazine ) - En läkare ( GP ) hade en patient M, och undersökte honom och sa till honom att det inte var något fel på honom, men M återvände hela tiden till honom - till slut sa läkaren till honom att inte återvända. Några dagar senare ringde M:s granne till läkaren för att komma snabbt. När läkaren så småningom kom fram fick han veta att M hade förts till sjukhus och avlidit, men ingen dödsorsak kunde hittas. Läkaren får sedan ett sammanbrott då han tror att han såg M...
- " Gabor " (första gången publicerad i Punch ) - Efter kriget 1957 beslutade berättarens fader att fostra ett ungerskt barn i samma ålder som sin son. Gabor var en flykting från Budapest och han och berättaren slog till och spelade många krigsspel mot imaginära tyskar.
- " The Watch " (Första gången publicerad i Firebird 1 ) - År 1809 i Lublin skapade berättarens farfars far Stanislav ett fickur som aldrig behövde lindas upp och som gick oavbrutet. Han behöll den och levde till att vara etthundratrettiotre (när han dödades av en hästdragen buss i Ludgate Hill ). Klockan gick i arv till hans överlevande 3:e son Feliks som levde till att vara hundra sextioen när han träffades av blixten. Berättarfadern Stefan dog i Jyllandsslaget . Berättaren är nu klockans ägare...
- " Cliffedge " (först publicerad i New Stories 5 ) - Berättarnas barnliknande bror Neil, är två år yngre; varje år tar berättaren honom till samma badort. Neil tycker om samma aktiviteter som ett barn medan berättaren ser efter honom. Sedan när berättaren är distraherad faller Neil från en klippkant och dödas.
- " Chemistry " (första gången publicerad i Winter's Tales 27 ) - Berättarna bor med sin farfar, mor och boende Ralph. Farfar bygger en leksaksbåt och den sjunker så småningom mitt i dammen. Berättarnas döda far berättar att mamman saboterade båten. Under tiden inleder Ralph ett förhållande med mamman och farfar tillbringar mer tid i sitt skjul och experimenterar med kemi. Då begår farfar tydligen självmord genom att använda blåsyra .
- " Learning to Swim " (publicerad först 1978 i New Stories 3 ) - På semester i Cornwall , Mrs Singleton, är Mrs Singleton och deras son Paul på stranden och har båda funderat på att lämna varandra. Mr Singleton hade en gång varit en bra simmare när han var tonåring och han är fast besluten att hans son ska lära sig simma. Mrs Singleton solar på stranden men är orolig över sin sons ansträngningar när hon försöker simma.
Reception
Samlingen mottogs väl i England men var inte lika gynnsam i Amerika. I Contemporary Authors (V.122) "anmärkte mer än en kritiker att vissa av berättelserna verkade alltför studerade och till och med föga övertygande." Många av hans verk, särskilt noveller, lämnar läsaren med många obesvarade frågor. De flesta frågor är lätta att besvara genom att betrakta Swifts arbete som en helhet. Att lära sig simma är inte en samling glada, lätta berättelser. En kritiker skriver, "En lista med teman läser som ett mikrokosmos av söndagsmorgontidningarna: otrohet mot partner (tre), sexuella trauman (två), incest (ett), ålder (tre), misstänkt bestialitet (ett), mord och kaos (ett)."
- Barry J. Fishman från Brown University avslutar: "Är det betydelsefullt att de brittiska recensenterna gillade dessa karaktärer mer än sina amerikanska motsvarigheter? En amerikansk recensent påpekar att "En omisskännlig sak är att [berättelserna] handlar om moraliska fegisar och ryggradslösa individer som kollapsar inom det lömska trycket från undandragna ansvarsområden, undandragna visioner." Även om detta är sant, finns det också något väldigt gripande med alla Swifts karaktärer som får dig att känna sympati. Swifts stil framkallar empati från läsaren för karaktären och främjar i läsaren en önskan att lära sig mer om karaktären och hans problem. Det är Swifts behärskning av denna stil som gör hans tragiska figurer så intressanta för läsaren."
- Publishers Weekly säger "Swifts samling berättelser om älskare som står i konflikt med varandra uppvisar starka karaktärsdrag men saknar de avslöjande ögonblick vi förväntar oss av kort fiktion."
- Lewis Stone från LA Times har också reservationer: "berättelserna är varken ren fantasi eller ren känsla, utan det är en blandning av de två, som om verkligheten och det absurda skulle kunna blandas jämnt som olja och vatten utan att separera på olika nivåer. ..Glimmer och fläckar här påminner oss om vad Graham Swift kan. Tyvärr är de för få och långt mellan för att rädda "Learning to Swim" från att drunkna i sin egen intetsägelse.
- Michael Gorra skriver i New York Times att: "Mr. Swift skriver ofta i första person, och ändå verkar rösterna han anammar då han gör det obekvämt slitna, som en jacka, lånad för ett speciellt tillfälle, som inte riktigt passar ...de flesta av hans berättelser verkar små - trevlig läsning men inte mer."