Amiral (Sverige)

Amiral *Amiral*
; Amiral Amiral
	Flagga för amiralen
	Skuldermärke och ärmtecken för en svensk fyrstjärnig amiral.
Land	Sverige
Servicegren	svenska flottan
Förkortning	Am (svenska), Adm (engelska)
Ranggrupp	Flagga officer
Rang	Fyrstjärnigt
Bildning	1522
Nästa lägre rang	Vice amiral
Motsvarande rang	Allmän

Amiral (Adm) ( svenska : Amiral , Am) är en fyrstjärnig beställd sjöofficersgrad i svenska flottan . Amiral rankas omedelbart över viceamiral och är likvärdig med general .

Historia

I Sverige uppträdde amiralens rang först under Gustav I: s regering , som 1522 gav den till Erik Fleming , ett riksråd . Under Gustavs regeringstid som kung och under hela senare delen av 1500-talet leddes det högsta befälet över en flotta av en översteamiral ("översteamiral"), till vars assistent en underamiral förordnades. Först 1569 utsågs en permanent översteamiral ; 1602 byttes titeln mot riksamiral (" Rikets amiral") . Den första permanenta underamiralen utnämndes 1575; hans ämbete upphörde 1619. Viceamiral nämns första gången 1577. Den svenska flottans amiraler har för övrigt varit följande: generalamiral (" generalamiral "), amiralgeneral (" generaladmiral "), storamiral (" grand amiral " ). ), överamiral , riksviceamiral (" Rikets viceamiral "), amiralgenerallöjtnant ("admirallöjtnant general"), amirallöjtnant (" löjtnantamiral "), schoutbynacht och konteramiral (" konteramiral "). Som namn på specialbefattningar har funnits: befälhavande amiral ("befälhavande amiral"), skeppsgårdsamiral ("varvsamiral"), holmamiral ("holmamiral") och varvsamiral ("varvsamiral").

Amiral är likvärdig med generalgraden i svenska armén , flygvapnet , svenska kustartilleriet (fram till 2000 ) samt i amfibiekåren (från 2000). Historiskt, under 1900-talet, befordrades viceamiraler en grad vid pensionering till full fyrstjärnig amiral. Senast det hände var 1991 när viceamiral Bror Stefenson befordrades till amiral i samband med att han gick i pension från flottan. Enligt nuvarande praxis kan endast kungliga och försvarsmaktens överbefälhavare, om han skulle komma från svenska marinen , inneha rangen av en fyrstjärnig amiral i Sverige.

Efter förslag från Försvarsmakten beslutar regeringen om anställning som amiral .

I dagligt tal tilltalas amiraler av alla led som amiraler.

Enhetlig

Axelmärke

amirals axelmärke innehåller en 45 mm gallon m/51 och fyra st 25 mm stjärna m/30 i silverbroderi på vit bakgrund: Mittavståndet mellan stjärnorna på axelmärket ska vara 27 mm.

Axelmärke av en svensk amiral (1972–nutid)
Axelmärke av en svensk amiral (1878–1972)

Ärmtecken

En flaggofficer bär på ärmarna en 45 mm gallon ( GALON M/51 45MM K ) och en rangbeteckning ( GRADBETECKNING M/02 TILL ÄRM FLOTTAN ) (rund slinga, Amfibiekåren har en spetsig ögla i form av en granat).

Ärmtecken för en amiral (2003–nutid)
Ärmtecken för en amiral (1972–2003)
Ärmtecken för en amiral (1878–1972)
Jacka m/78 (1878) med långbyxor och väst för amiral. Har burits av amiral Åke Lindemalm under sin tid som kommendör (1957) och amiral till sin död.

Hattar

Topplock

En flaggofficer bär som utsmyckning en guldbroderad eklövskrans (känd som äggröra ) på visiret av spetsmössan ( skärmmössa m/48 ). Den försåg även med hattmärke ( mössmärke m/78 off för flottan ) och med en rem i form av en gyllene fläta .

Peaked cap modell 1948 buren av Stig H:son Ericson .
Hattmärke
Amirals uniform. En gång ägd av kung Oscar II
Amirals spetsmössa. En gång ägd av kung Oscar II

Sidokössa och vintermössa

En officer bär hattmärke ( mössmärke m/78 off ) för marinen och en annan ( mössmärke m/87 off ) för amfibieförband på sidokössan ( båtmössa m/48 ) och på vintermössan ( vintermössa m/87 ).

Personliga flaggor

Amirals kommandoflagga, som amiraler av alla led bär på fartyg, där de är som befälhavare. På ett tremastade fartyg vajar en amiralsflagga ovanpå huvudmasten (viceamiralens överst på förmasten och konteramiralens överst på mizzen-masten). Kommandoflaggan för en amiral (och en general ) är en dubbel svalstjärtad svensk flagga . I det första blå fältet placerade 4 femuddiga vita stjärnor två över två (före 1972 med 3 stjärnor placerade en över två).

Amiralens (och viceamiralens och konteramiralens) flagga förs på flottans fartyg, från vilka officer av nu nämnda rang utövar sitt kommando, eller på vilka han reser i tjänsten, men inte på fartyg, på vilka han befinner sig. i egenskap av övningsledare.

En flaggofficer (till exempel en amiral) som innehar befattningen som överbefälhavare , operationschef, marinchef , chef för sjökomponentkommandot eller sjöstyrkans befälhavare, får bära en amiralflagga på en bil som befälhavaren i fråga färdas i. i uniform. På flygplan/helikoptrar får viceamiraler (flagofficerare) bära en kommandoskylt i form av en bild av en amiralflagga.

Amiral/general kommandoflagga (4 stjärnor) (1972–nutid)
Amiral/general kommandoflagga (3 stjärnor) (1905–1972)
Amiral kommandoflagga (1875–1905)
Amiral kommandoflagga (1836–1844)

Vapenhälsning

Vid höjning eller sänkning av flaggor för befälhavarens, skvadronens, avdelnings- eller divisionschefen ges en kanonsalut med 17 skott för amiral (15 för viceamiral och 13 för konteramiral).

Lista över amiraler

Ivar Fleming 1534
Jakob Bagge 1555
Nils Jespersson Kruse 1563
Klas Kristersson Horn af Åminne 1564
Bengt Halstensson Bagge 1569
Herman Fleming 1574
Hans Claësson Bjelkenstjerna 1611
Clas Fleming 1620
Nils Göransson Stiernsköld 1627
Åke Ulfsparre 1640
Mårten Anckarhielm 1653
Göran Göransson Gyllenstierna den äldre 1640
Klas Hansson Bjelkenstjerna 1654
Sten Nilsson Bielke 1657
Claes Nilsson Stiernsköld 1661
Claes Uggla 1670
Erik Carlsson Sjöblad 1676
Hans Clerck 1676
Johan Bär 1676
Johan Olofsson Bergenstierna 1676
Gustaf Adolph Sparre 1690
Cornelius Anckarstjerna 1692
Evert Fredrik Taube 1700
Jacob De Prou 1709
Axel Johan Lewenhaupt 1712
Gustaf Wattrang 1712
Erik Johan Lillie 1715
Gustaf von Psilander 1715
Mikael Henck 1715
Carl Henrik von Löwe 1719
Jonas Fredrik Örnfelt 1719
Olof Strömstierna 1719
Nils Ehrenschiöld 1721
Olof von Unge 1734
Gustaf Grubbe 1736
Jean von Utfall 1742
Theodor Ankarcrona 1742
Abraham Falkengréen 1749
Carl Hans Sparre 1754
Erik Arvid Sparre 1755
Didrik Henrik Taube 1768
Nils Lillienanckar 1771
Carl Vilhelm Modée 1793
Salomon von Rajalin 1809
Henrik Johan Nauckhoff 1817
Magnus Palmqvist 1818
Per Gustaf Lagerstråle 1818
Carl Fredrik Coyet 1827
Johan Lagerbielke 1827
Otto Gustaf Nordensköld 1845
Johan Henrik Kreüger 1857
Carl August Gyllengranat 1858
Carl Magnus Ehnemark 1862
Christian Anders Sundin 1884
Carl Gustaf von Otter 1889
Louis Palander af Vega 1900
Fredrik von Otter 1900
Hjalmar af Klintberg 1903
Kung Gustav V 1907
Carl Hjulhammar 1911
Wilhelm Dyrssen 1923
Carl August Ehrensvärd 1926
Henning von Krusenstierna 1927
Otto Lybeck 1936
Fabian Tamm 1947
Kung Gustaf VI Adolf 1950
Stig H:son Ericson 1961
Hertigen av Halland 1969
Åke Lindemalm 1970
Kung Carl XVI Gustaf 1973
Bengt Lundvall 1978
Bror Stefanson 1991

Se även

Fotnoter

Anteckningar

Skriva ut

Braunstein, Christian (2004). Svenska försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet ( PDF ) . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 7 [dvs 8] (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-7-X . SELIBR 9815350 .
Laestadius, Patrik, red. (2015). Reglemente: uniformsbestämmelser 2015 : Unibest FM 2015 (PDF) (på svenska). Stockholm: Försvarsmakten. SELIBR 19513428 . Arkiverad från originalet (PDF) den 22 januari 2019.
Lybeck, Otto , ed. (1945). Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Bd 3 [1815-1945] (PDF) (på svenska). Malmö: Allhem. SELIBR 795890 .
Meijer, Bernhard, red. (1904). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi (på svenska). Vol. 1 (Ny, rev. och rik ill. red.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. SELIBR 8072220 .
Stenfelt, Gustaf (1920). Svenskt nautiskt lexikon: praktisk uppslagsbok för sjömän och maskinfolk, skeppsredare, konsulatpersonal, sjöassuradörer, skeppsmäklare, jurister m.fl ( på svenska). Stockholm: Wahlström & Widstrand. SELIBR 28204 .