Albert Bellamy

Albert Bellamy (1870 – 26 mars 1931) var en engelsk fackföreningsmedlem och arbetarpartipolitiker .

Bellamy föddes i Wigan , Lancashire och tog anställning som motorförare för London och North Western Railway . Han blev involverad i facklig verksamhet och blev president i det sammanslagna sällskapet för järnvägstjänare . Under transportstrejken 1911 var han framstående i att leda den framgångsrika kampanjen för fackligt erkännande av järnvägsbolagen. När ASRS slogs samman med två andra järnvägsförbund 1913 för att bilda National Union of Railwaymen, var Bellamy dess första president, som tjänstgjorde till 1917.

Från 1917 till 1927 var han ledamot av krigspensionsöverdomstolen. Han gjorde sitt hem i Stockport , Cheshire , där han var ordförande för det lokala handelsrådet och Labour Party, samt tjänstgjorde som magistrat .

Han stod utan framgång som en parlamentarisk kandidat för Labourpartiet i Wakefield vid de allmänna valen 1918 och 1922 . Han kom så småningom in i Commons när han valdes till parlamentsledamot för Ashton-under-Lyne vid ett extraval i oktober 1928, efter att den sittande konservativa parlamentsledamoten Cornelius Homan diskvalificerades när han förklarades i konkurs .

Bellamy omvaldes vid 1929 års allmänna val . Efter valet bildades den andra Labourregeringen , och han utsågs till parlamentarisk privat sekreterare för FO Roberts , pensionsminister . Strax efter att ha gått in i regeringen blev Bellamy sjuk och dog i Wandsworth i mars 1931, 60 år gammal. Extravalet för hans plats vanns av den konservativa kandidaten John Broadbent .

• Leigh Rayments historiska lista över parlamentsledamöter
•   Craig, FWS (1983) [1969]. Resultatet av det brittiska parlamentsvalet 1918-1949 (3:e upplagan). Chichester: parlamentariska forskningstjänster. ISBN 0-900178-06-X .

externa länkar

• Hansard 1803–2005: bidrag i parlamentet av Albert Bellamy