2011 delstatsval i Baden-Württemberg

2011 delstatsval i Baden-Württemberg

2006 27 mars 2011 2016


Alla 138 platser i delstaten Baden-Württemberg 70 platser behövs för en majoritet
Valdeltagande
Increase 4 983 719 (66,2 %) 12,8 %
  Första fest Andra festen
  Stefan Mappus 2011 (cropped).jpg Winfried Kretschmann 2012 (cropped).jpg
Ledare Stefan Mappus Winfried Kretschmann
Fest CDU Gröna
Förra valet 69 platser, 44,2 % 17 platser, 11,7 %
Platser vann 60 36
Byte av säte Decrease9 Increase19
Populär röst 1,942,404 1,205,508
Procentsats 39,0 % 24,2 %
Gunga Decrease5,2 % Increase12,5 %

  Tredje part Fjärde part
  Nils Schmid 2012 (cropped).jpg Ulrich Goll 2008 (cropped).jpg
Ledare Nils Schmid Ullrich Goll
Fest SPD FDP
Förra valet 38 platser, 25,2 % 15 platser, 10,7 %
Platser vann 35 7
Byte av säte Decrease3 Decrease8
Populär röst 1,151,859 262,520
Procentsats 23,1 % 5,3 %
Gunga Decrease2,1 % Decrease5,4 %

2011 Baden-Württemberg state election - Results.svg
Resultat för direktmandaten.

Ministerpresident före valet


Stefan Mappus CDU

Vald minister-president


Winfried Kretschmann Greens

Delstatsvalet 2011 i Baden-Württemberg hölls den 27 mars 2011 för att välja medlemmar av den 14:e landdagen i Baden-Württemberg . Kristdemokratiska unionens och Fria demokratiska partiets sittande koalitionsregering under ledning av ministerpresident Stefan Mappus förlorade sin majoritet. De gröna uppnådde sitt bästa resultat i ett delstatsval fram till denna punkt på 24 % och blev det näst största partiet i landdagen. De bildade därefter en koalition med det socialdemokratiska partiet (SPD), och de grönas ledare Winfried Kretschmann valdes till ministerpresident. Han blev den första gröna politiker som tjänstgjorde som statschef i Tyskland.

Kampanj och frågor

Valet i Baden-Württemberg ansågs ha betydande konsekvenser för förbundskansler Angela Merkel ; staten hade varit ett CDU-fäste i nästan 60 år.

Stuttgart 21

Stuttgart 21 var en stor valfråga. Arbetet för detta projekt, som syftar till att omvandla Stuttgarts centralstation från en ändstation till en underjordisk icke-ändstation, påbörjades sommaren 2010 trots massiva protester från Stuttgart -befolkningen. De främsta anledningarna till protesterna är den tvivelaktiga nödvändigheten av omvandlingen, dvs. de oproportionerliga kostnaderna (mellan 4 och 5 miljarder euro ) i förhållande till de (små) vinsterna i restid (den nuvarande stationen är en fungerande station med 90 % av passagerare som ändå avslutar sin resa hit), nedmonteringen och delvis förstörelse av den gamla stationsbyggnaden (allmänt betraktad som kulturarv ), förstörelsen av en del av innerstadens park ("Schlossgarten"), de geologiska riskerna med tunnlarna som skulle behöva borras i Stuttgarts mark, vilket skulle äventyra Europas näst största mineralvattenkällor och spaanläggningar , och risken för att några av byggnaderna ovanför tunnlarna skulle kollapsa.

Transparent regering blev ett problem på grund av kontroversen om Stuttgart 21 .

Stefan Mappus CDU-regering stödde projektet. Regeringen motsatte sig demonstrationer och civila olydnadskampanjer mot projektet, som bröts upp med våld, där polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranter. Mappus ansågs ha kopplat sitt politiska öde till projektets framgång eller misslyckande.

SPD:s ledning stödde också Stuttgart 21, men har sedan början av 2010 krävt en folkomröstning i frågan "för att lugna staden" och avsluta de pågående protesterna. Partiet tog inte en tydlig ställning i frågan på grund av motstånd mot projektet från stora delar av dess medlemmar.

Motståndet mot Stuttgart 21 ledde till "oöverträffad popularitet" för Alliansen 90/De gröna i Baden-Württemberg och en stor ökning av opinionsmätningarna.

Som koalitionspartner till CDU i Mappus-regeringen stödde FDP även Stuttgart 21. Partiet kritiserades för att de accepterade den våldsamma kraft som användes mot demonstranter under sensommaren 2010.

Kärnkraft

Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima Daiichi meddelade förbundskansler Angela Merkel den tillfälliga stängningen av Tysklands sju kärnkraftverk byggda före 1980. Hon förklarade också att hon var fast besluten att totalt dra tillbaka kärnkraften tidigare än den omarbetade kärnkraftsplanen datum.

Fester

Tabellen nedan listar partier representerade i den tidigare Landdagen i Baden-Württemberg.

namn Ideologi Ledare 2006 resultat
Röster (%) Säten
CDU
Christian Democratic Union of Germany Christlich Demokratische Union Deutschlands
Kristen demokrati Stefan Mappus 44,2 %
69/139
SPD
Tysklands socialdemokratiska parti Sozialdemokratische Partei Deutschlands
Socialdemokrati Nils Schmid 25,2 %
38/139
FDP
Fria demokratiska partiet Freie Demokratische Partei
Klassisk liberalism Ullrich Goll 10,7 %
15/139
Grüne
Alliance 90/The Greens Bündnis 90/Die Grünen
Grön politik Winfried Kretschmann 11,7 %
17/139

Opinionsundersökning

Röstningsbyrå Datum för fältarbete
Provstorlek _
CDU SPD Grüne FDP Linke Andra Leda
delstatsval 2011 27 mars 2011 39,0 23.1 24.2 5.3 2.8 5.6 14.8
YouGov 20–24 mars 2011 1 003 36 22 26 6 5 5 10
Emnid 18–24 mars 2011 1 000 38 23 25 5 4 5 13
Forsa 16–22 mars 2011 1 025 38 24 24 5 4 5 14
Emnid 17 mars 2011 500 38 22 25 6 4 5 13
Forschungsgruppe Wahlen 15–17 mars 2011 1,382 38 22.5 25 5 4.5 5 13
Infratest dimap 14–17 mars 2011 1 250 39 22 24 5.5 4.5 5 15
Infratest dimap 10–12 mars 2011 1 001 42 22 21 6 4 5 20
Emnid 4–10 mars 2011 1 000 39 24 20 7 5 5 15
Forsa 3–8 mars 2011 1 004 40 26 20 5 4 5 14
Emnid 24 februari – 1 mars 2011 1 000 38 25 21 8 4 4 13
Forsa 21–25 februari 2011 1 001 39 26 19 6 4 6 13
Emnid 18–24 februari 2011 1 000 40 23 22 6 4 5 17
Kundundersökning 42 8–19 februari 2011 705 35,0 21.6 21.2 5.2 5.9 11.1 13.4
Uni Freiburg 31 januari – 22 februari 2011 1 126 41.1 22.7 24.2 6,0 2.8 3.2 16.9
Emnid 11–17 februari 2011 1 000 40 20 23 7 5 5 17
Emnid 4–10 februari 2011 1 000 40 19 25 7 4 5 15
Forschungsgruppe Wahlen 31 januari – 2 februari 2011 1 146 41 19 25 6 4 5 16
Infratest dimap 1–2 februari 2011 1 000 39 21 24 6 5 5 15
Emnid 24–17 januari 2011 1 022 40 20 27 5 4 4 13
Emnid 7–15 dec 2010 1 001 41 19 29 4 4 3 12
Infratest dimap 1 december 2010 1 010 39 18 28 5 5 5 11
Forschungsgruppe Wahlen 22–24 nov 2010 1 910 39 19 26 5 4 7 13
Allensbach 1–15 oktober 2010 1 096 38,0 22,0 26,0 5.0 5.0 4.0 12,0
TNS Forschung 6–7 oktober 2010 1 002 34 19 32 6 5 4 2
abs Marktforschung 5–6 oktober 2010 968 28 17 36 8 7 8
Infratest dimap 2–7 september 2010 1 000 35 21 27 5 5 7 8
Forsa 16–27 augusti 2010 1 068 37 24 24 6 4 5 13
Infratest Politikforschung 12–15 juli 2010 1 000 37 25 20 7 5 6 12
Infratest Politikforschung 23 mars – 13 april 2010 991 41 23 17 8 5 6 18
Allensbach 24 februari – 8 mars 2010 1 030 43 21 18 8 5.5 4.5 22
Infratest dimap 17 februari 2010 1 000 43 20 17 11 4 5 23
2009 federala valet 27 september 2009 34,5 19.3 13.9 18.8 7.2 6.3 15.2
Infratest Sozialforschung 20 april – 3 maj 2009 1 000 39 22 15 14 6 4 17
Infratest dimap 2–3 juni 2009 1 000 40 21 14 15 4 6 19
Uni Halle/Uni Stuttgart 8–20 september 2008 1 000 39,9 26,0 17.2 10.2 4.8 1.9 13.9
Forsa 2–24 juli 2007 1 034 43 19 13 12 6 7 24
Forsa 19 april 2007 ? 40 26 13 12 3 6 14
Infratest dimap 16 april 2007 1 000 41 26 16 10 2 5 15
Infratest dimap 26–27 mars 2007 1 000 41 26 14 9 4 4 15
Forsa 20 nov – 15 december 2006 1 220 44 20 13 12 4 7 24
Forsa 12 juni – 4 juli 2006 1,403 43 23 12 12 5 5 20
delstatsval 2006 26 mars 2006 44.2 25.2 11.7 10.7 3.1 5.3 19,0

Resultat

Sammanfattning av valresultatet den 27 mars 2011 för Landdagen i Baden-Württemberg
Landtag BW 2011.svg
Fest Röster % +/- Säten +/- Säten %
Kristdemokratiska unionen (CDU) 1,943,912 39,0 Decrease5.2 60 Decrease9 43,5
Alliance 90/De gröna (Grüne) 1,206,182 24.2 Increase12.5 36 Increase19 26.1
Socialdemokratiska partiet (SPD) 1,152,594 23.1 Decrease2.1 35 Decrease3 25.4
Fria demokratiska partiet (FDP) 262,784 5.3 Decrease5.4 7 Decrease8 5.1
Vänstern (Linke) 139 700 2.8 Decrease0,3 0 ±0 0
Piratpartiet Tyskland (Piraten) 103,618 2.1 Ny 0 Ny 0
Republikanerna (REP) 56,723 1.1 Decrease1.4 0 ±0 0
Andra 118,206 2.4 Decrease0,2 0 ±0 0
Total 4,983,719 100,0 138 Decrease1
Valdeltagandet 66,2 Increase12.8
Populär röst
CDU
39,01 %
B'90/GRÜNE
24,20 %
SPD
23,13 %
FDP
5,27 %
DIE LINKE
2,80 %
PIRATEN
2,08 %
REP
1,14 %
Övrig
2,37 %
Landtag platser
CDU
43,48 %
B'90/GRÜNE
26,09 %
SPD
25,36 %
FDP
5,07 %

Efter valet

meddelade den avgående ministerpresidenten Stefan Mappus att han avgår som ordförande för Kristdemokratiska unionen i Baden-Württemberg . Det federala socialdemokratiska partiets ledare Frank-Walter Steinmeier insisterade på att förbundskansler Angela Merkel skulle kalla till nyval efter nederlaget för Kristdemokratiska unionen i Baden-Württemberg.

Den 27 april 2011 meddelade de gröna och det socialdemokratiska partiet att de hade slutfört sitt koalitionsavtal. Winfried Kretschmann och socialdemokratiska partiledaren Nils Schmid presenterade ett 83-sidigt dokument med titeln The Change Begins . Den enda minister som namngavs var Nils Schmid, som blev vice ministerpresident och "superminister" för finans och ekonomi. Förutom Schmid meddelade koalitionen vilka partier som skulle ta emot varje ministerium , men de utnämnde inte. Socialdemokraterna fick majoriteten av ministerposterna, men de gröna hade majoritet i regeringen . De gröna fick ministerierna för miljö, transport, vetenskap, landsbygd, konsumentskydd och ett ministerium för det civila samhället. Socialdemokraterna fick ministerierna för ekonomi, finans, justitie, arbete, skolor, välfärd och inrikesministerier. Som en del av koalitionsavtalet gick den rödgröna alliansen med på att anordna en folkomröstning om Stuttgart 21 . De enades också om "radikala förändringar" av utbildningssystemet och transportpolitiken, och att påskynda utfasningen av kärnkraften. Hermann Gröhe, CDU:s generalsekreterare, "fördömde" koalitionsavtalet .

Den 12 maj 2011 svors Winfried Kretschmann in som ministerpresident i Baden-Württemberg. Kretschmann blev den första ministerpresidenten i Tyskland från De gröna. I landdagsomröstningen om ministerpresident fick Kretschmann minst två röster från oppositionen.

Anteckningar

externa länkar