2005 delstatsval i Nordrhein-Westfalen

2005 delstatsval i Nordrhein-Westfalen

2000 22 maj 2005 2010


Alla 187 platser i Nordrhein-Westfalens landtag , inklusive 6 överhäng och utjämningsplatser 94 platser behövs för en majoritet
Valdeltagande Increase 8 333 363 (63,0 % 6,3 pp )
  Första fest Andra festen
  Juergen Ruettgers.jpg Peer Steinbrück, Rhein-Ruhr-Halle Duisburg, 2005.jpg
Kandidat Jürgen Rüttgers Peer Steinbrück
Fest CDU SPD
Förra valet 88 platser, 37,0 % 102 platser, 42,8 %
Platser vann 89 74
Byte av säte Increase1 Decrease28
Populär röst 3,696,506 3,058,988
Procentsats 44,8 % 37,1 %
Gunga Increase7,8 sid Decrease5,7 sid

  Tredje part Fjärde part
  Bhoehn.jpg Ingo Wolf-4530.jpg
Kandidat Bärbel Höhn Ingo Wolf
Fest Gröna FDP
Förra valet 17 platser, 7,1 % 24 platser, 9,8 %
Platser vann 12 12
Byte av säte Decrease5 Decrease12
Populär röst 509,293 508,266
Procentsats 6,2 % 6,2 %
Gunga Decrease0,9 pp Decrease3,6 sidor

2005 North Rhine-Westphalia state election.svg
Resultat för enmansvalkretsarna.

Regeringen före valet


Steinbrück skåp SPD Grön

Regering efter val


Rüttgers kabinett CDU FDP

Delstatsvalet 2005 i Nordrhein-Westfalen hölls den 22 maj 2005 för att välja den 14:e landdagen i Nordrhein-Westfalen . Den avgående regeringen var en koalition av det socialdemokratiska partiet (SPD) och De gröna ledd av ministerpresident Peer Steinbrück .

Resultatet blev ett jordskrednederlag för SPD, eftersom partiet fick sitt sämsta resultat på 50 år med 37 % och avsattes från regeringen för första gången sedan 1966. Oppositionen Kristdemokratiska unionen (CDU) under Jürgen Rüttgers vann en befallande seger med 45 % av rösterna och fick knappt majoritet i landdagen. De gröna led också förluster, liksom det fria demokratiska partiet (FDP), där båda slutade på 6,2 %. CDU bildade därefter en koalition med FDP, och Rüttgers valdes till ministerpresident av riksdagen den 22 juni.

Resultatet fick viktiga konsekvenser utanför Nordrhein-Westfalen: ett sådant förkrossande nederlag för SPD i en fästestat sågs som en indikation på impopularitet hos den federala regeringen ledd av Gerhard Schröder . På valkvällen meddelade Schröder att han skulle söka ett tidigt federalt val .

Valsystem

Landdagen valdes genom proportionell representation med blandade medlemmar . 128 ledamöter valdes i enmansvalkretsar genom omröstning först efter posten och 53 tilldelades sedan med hjälp av kompenserande proportionell representation. En enda valsedel användes för båda. Landdagens minsta storlek var 181 medlemmar, men om överhängssäten fanns lades proportionella utjämningssäten till för att säkerställa proportionalitet. Sedan förra valet 2000 hade en valreform genomförts som minskade antalet enmansvalkretsar med 23 och riksdagens totala storlek med 20 ledamöter. En valtröskel på 5 % av giltiga röster tillämpas på riksdagen; partier som faller under denna tröskel är inte berättigade att få platser.

Bakgrund

I det föregående valet som hölls den 14 maj 2000 led SPD förluster och sjönk till 43 % av rösterna, medan CDU noterade ännu en dålig prestation med 37 %. De gröna minskade också till 7% medan FDP återhämtade sig till 10% och återinträdde i landdagen. Den avgående SPD-Gröna regeringen behöll en minskad majoritet och förnyades för en andra mandatperiod.

I november 2002 avgick ministerpresident Wolfgang Clement för att gå med i den andra Schröder-kabinettet som ekonomi- och arbetsminister. Han efterträddes av statsfinansminister Peer Steinbrück, som fortsatte koalitionen med de gröna.

Fester

Tabellen nedan listar partier representerade i den 13:e landdagen i Nordrhein-Westfalen.

namn Ideologi
Huvudkandidat _
2000 resultat
Röster (%) Säten
SPD
Tysklands socialdemokratiska parti Sozialdemokratische Partei Deutschlands
Socialdemokrati Peer Steinbrück 42,8 %
102/231
CDU
Christian Democratic Union of Germany Christlich Demokratische Union Deutschlands
Kristen demokrati Jürgen Rüttgers 37,0 %
88/231
FDP
Fria demokratiska partiet Freie Demokratische Partei
Klassisk liberalism Ingo Wolf 9,8 %
24/231
GRÜNE
Alliance 90/The Greens Bündnis 90/Die Grünen
Grön politik Bärbel Höhn 7,1 %
17/231

Totalt ställde 22 partier och listor upp i valet, liksom 17 oberoende kandidater. Totalt ställde upp 1 343 kandidater, varav 273 (20,3%) var kvinnor. Endast de fyra parlamentariska partierna samt Republikanerna och Labour and Social Justice ställde upp med kandidater i alla 128 valkretsar. På grund av enröstsystemet avgjorde antalet valkretsar som varje parti stod i hur stor del av väljarna de kunde nå, och därmed hur många röster de kunde samla.

Kampanj

Peer Steinbrück, som hade varit ministerpresident i två och ett halvt år vid tiden för valet, ställde upp som ledande kandidat för SPD. Precis som år 2000 nominerade CDU statsordförande Jürgen Rüttgers. Miljöminister Bärbel Höhn ledde de gröna för fjärde gången och FDP lade fram landdagsgruppledaren Ingo Wolf. SPD och de gröna siktade på att fortsätta sin koalition, medan CDU och FDP försökte avsätta dem med en egen koalition. Mätningar visade de två blocken hals och hals i början av året, men CDU och FDP etablerade en stark ledning i början av mars. Ministerpresident Peer Steinbrück förblev populär och ledde Rüttgers när det gäller personliga opinionsundersökningar; SPD förlitade sig mycket på hans personliga image och lade mindre vikt vid partivarumärket, vilket drogs ned av federala frågor. SPD stod också inför en utmaning från vänster i form av WASG , ett parti som grundats av fackföreningsmedlemmar och missnöjda SPD-medlemmar som motsatte sig till den federala regeringens Agenda 2010 . Viktiga ämnen i kampanjen var subventioner för kolbrytning, vindenergi, utbildning och den höga arbetslösheten.

Opinionsundersökning

Röstningsbyrå Datum för fältarbete
Provstorlek _
SPD CDU FDP Grüne WASG Andra Leda
delstatsval 2005 22 maj 2005 37,1 44,8 6.2 6.2 2.2 3.5 7.7
Forsa 18 maj 2005 1 326 36 43 7 7 7 7
Infratest dimap 12–13 maj 2005 1 000 37 43 7.5 7.5 5 6
Infas 10–12 maj 2005 750 36 43 8 7 6 7
Forschungsgruppe Wahlen 9–12 maj 2005 1 062 35 44 7 9 5 9
Infratest dimap 10–11 maj 2005 1 000 37 43 7 8 2 3 6
Forsa 26 april–6 maj 2005 1 017 34 45 7 7 2 5 11
Infratest dimap 2–3 maj 2005 1 010 35 45 7 8 5 10
Emnid 3 maj 2005 ? 34 44 7 9 2 4 10
Forsa 25–29 april 2005 1 109 35 45 7 7 2 4 10
Infratest dimap 26–28 april 2005 1 000 34 45 7 9 5 11
Emnid 26 april 2005 1 000 34 45 6 10 5 11
Emnid 29 mars–18 april 2005 1 053 35 45 6 9 5 10
Infratest dimap 12–14 april 2005 1 000 35 45 7 8 5 10
Forschungsgruppe Wahlen 5–7 april 2005 1 039 36 46 6 8 4 10
Infratest dimap 4–5 april 2005 1 000 34 45 7 9 5 11
Emnid 24 mars–3 april 2005 1 063 35 45 7 9 4 10
Forsa 30 mars–5 april 2005 1 009 36 45 5 8 5 9
Infratest dimap 15–17 mars 2005 1 000 35 42 7 10 1 5 7
Emnid 2–14 mars 2005 1 058 35 43 7 10 5 8
Infratest dimap 1–3 mars 2005 1 000 35 43 7 9 6 8
Forsa 21 februari–1 mars 2005 1 012 36 42 7 9 6 6
Infratest dimap 9–10 februari 2005 1 000 37 39 7 9 8 2
Forsa 10–12 januari 2005 1 302 39 39 7 9 6 Slips
Infratest dimap 4–6 januari 2005 1 010 38 40 7 10 5 2
Emnid 3 december 2004 1 000 33 40 8 13 6 7
Forsa 2 december 2004 ? 36 39 8 11 6 3
Infratest dimap 29 okt–4 nov 2004 1 075 36 40 8 11 5 4
Infratest dimap 13–15 september 2004 1 000 30 43 7 13 7 13
Emnid 8–9 september 2004 1 000 30 43 7 11 9 13
Infratest dimap 24–26 augusti 2004 1 000 32 42 7 12 3 4 10
Emnid 9 augusti 2004 1 000 28 44 8 12 8 16
Psephos 31 maj–4 juni 2004 1 000 33 47 6 10 4 14
Forschungsgruppe Wahlen 24 april 2004 ? 29 49 5 12 5 20
Psephos 18 april 2004 1 003 34 47 7 8 4 13
dimap 2–8 mars 2004 1 007 32 48 6 10 4 16
dimap 20–25 januari 2004 1 001 32 48 8 9 3 16
dimap 19 januari 2004 ? 33 48 7 8 4 15
Psephos 2 november 2003 ? 31 47 7 10 5 16
dimap 30 september–2 oktober 2003 1 050 34 47 6 10 3 13
Infratest dimap 1 juli 2003 1 000 33 47 7 10 3 14
Emnid 13 juni 2003 ? 36 45 6 10 3 9
Forsa 26–30 maj 2003 1 508 37 45 6 9 3 8
Infratest dimap 26–27 maj 2003 1 000 33 45 8 11 3 12
dimap 19 maj 2003 1 005 32 48 7 9 4 16
dimap 11–14 mars 2003 1 000 33 48 6 10 3 15
Psephos 9 februari 2003 1 005 33 46 8 10 3 7
Emnid 9–14 januari 2003 1 000 36 45 6 9 4 9
Psephos 10 november 2002 ? 39 43 8 7 3 4
Psephos 15 april 2002 ? 36 38 12 8 6 2
Psephos 20 januari 2002 ? 39 41 10 6 4 2
Psephos 30 september 2001 ? 43 38 10 6 3 5
Psephos 13 maj 2001 ? 44 35 11 7 3 9
Psephos 14 januari 2001 ? 41 38 9 8 4 3
delstatsval 2000 14 maj 2000 42,8 37,0 9.8 7.1 3.3 5.8

Resultat

Fest Röster % +/– Säten
Lura. Lista Total +/–
Kristdemokratiska unionen (CDU) 3,696,506 44,84 +7,87 89 0 89 +1
Socialdemokratiska partiet (SPD) 3,058,988 37.11 –5,73 39 35 74 –28
Alliance 90/De gröna (GRÜNE) 509,293 6.18 –0,88 0 12 12 –5
Fria demokratiska partiet (FDP) 508,266 6.17 –3,67 0 12 12 –12
Labour and Social Justice – The Electoral Alternative (WASG) 181 988 2.21 Ny 0 0 0 Ny
Nationaldemokratiska partiet (NPD) 73,969 0,90 +0,87 0 0 0 ±0
Parti för demokratisk socialism (PDS) 72 989 0,89 –0,20 0 0 0 ±0
Republikanerna (REP) 67 220 0,82 –0,32 0 0 0 ±0
The Greys – Grey Panthers (GRAUE) 18 335 0,22 Ny 0 0 0 Ny
Ekologiskt demokratiskt parti (ÖDP) 15,751 0,19 +0,16 0 0 0 ±0
Oberoende kandidater Nordrhein-Westfalen (Unabh. Bürger) 6 950 0,08 –0,22 0 0 0 ±0
Civil Rights Movement Solidarity (BüSo) 6,856 0,08 +0,05 0 0 0 ±0
Party of Bible-abiding Christians (PBC) 6,361 0,08 +0,02 0 0 0 ±0
Människomiljö Djurskydd (Tierschutzpartei) 6,168 0,07 +0,03 0 0 0 ±0
Tysklands familjefest (FAMILIE) 4,291 0,05 ±0,00 0 0 0 ±0
Die PARTEI (PARTEI) 1 338 0,02 Ny 0 0 0 Ny
Centerpartiet (ZENTRUM) 1 261 0,02 Ny 0 0 0 Ny
New Start Middle-class Party (AMP) 940 0,01 Ny 0 0 0 Ny
Independent Labour Party (UAP) 523 0,01 +0,01 0 0 0 ±0
Part för en rättsstatsoffensiv (offensiv D) 213 0,00 Ny 0 0 0 Ny
Oberoende kandidater för direkt demokrati (Unabh. Kandidaten) 204 0,00 Ny 0 0 0 Ny
Ekologisk vänster-antirasistisk lista (ÖkoLinX-ARL) 184 0,00 ±0,00 0 0 0 ±0
Liberaldemokraterna 100 0,00 Ny 0 0 0 Ny
Liga för Hela Tyskland (BGD) 56 0,00 ±0,00 0 0 0 ±0
Oberoende 5,264 0,06 –0,03 0 0 ±0
Total 8,244,014 100,00 128 59 187 –44
Giltiga röster 8,244,014 98,93
Ogiltiga/blanka röster 89 349 1.07
Totalt antal röster 8,333,363 100,00
Registrerade väljare/valdeltagande 13,230,366 62,99
Källa: [1] [2]

Verkningarna

Den omedelbara bevakningen av valet var överväldigad av dess inverkan på den federala politiken: bara en halvtimme efter vallokalernas stängning meddelade först SPD:s ordförande Franz Müntefering och sedan förbundskansler Gerhard Schröder regeringens avsikt att söka en tidig upplösning av förbundsdagen. Ett federalt val hade ursprungligen inte ägt rum förrän i september 2006, men Schröder och Müntefering kände behovet av ett förnyat mandat för regeringens agenda mot bakgrund av en rad nederlag på delstatsnivå, av vilka Nordrhein-Westfalen var den viktigaste eftersom det var ett långvarigt fäste för SPD. Resultatet markerade också nederlaget för den sista sittande SPD-gröna delstatsregeringen. Detta ledde till en utslagseffekt då Schröder snabbt kom med och medvetet förlorade en motion om förtroende för förbundsdagen och därefter upplöste den. Med valet i antågande tvingades partierna påskynda urvalet och tillkännagivandet av kandidater; Angela Merkel tillkännagavs som CDU/CSU :s förbundskanslerkandidat bara en vecka efter valet i Nordrhein-Westfalen. Denna utveckling överskuggade i hög grad delstatsvalet och dess lokala konsekvenser, som försvann i bakgrunden av bevakningen.

Enkätundersökning gjord av Forschungsgruppe Wahlen rapporterade att den dåliga ekonomiska situationen, den impopulära federala regeringen och den svaga uppfattningen om delstatsregeringen var de mest avgörande faktorerna för resultatet. När det gäller nyckelfrågan om arbetslöshet litade väljarna mycket mer på CDU än SPD.

Regeringsbildning

CDU och FDP inledde snabbt förhandlingar om en koalitionsregering. De förstnämnda leddes av Jürgen Rüttgers, medan FDP leddes av ledarkandidaten Ingo Wolf och delstatens ordförande Andreas Pinkwart . Utkastet till koalitionsavtal presenterades mindre än en månad efter valet den 17 juni och ratificerades snabbt nästan enhälligt av båda partierna.

Den nya landdagen invigdes den 8 juni och Regina van Dinther valdes till president. Jürgen Rüttgers valdes till ministerpresident två veckor senare den 22, och vann 99 röster för mot 87 röster. Hans regering tillträdde den 24 juni.

externa länkar

  • "Valsystem i Nordrhein-Westfalen" . Wahlrecht.de (på tyska). 15 maj 2022 . Hämtad 20 februari 2023 .