2005 delstatsval i Nordrhein-Westfalen

2005 delstatsval i Nordrhein-Westfalen
; Alla 187 platser i Nordrhein-Westfalens landtag , inklusive 6 överhäng och utjämningsplatser 94 platser behövs för en majoritet
Valdeltagande	8 333 363 (63,0 % 6,3 pp )
	Resultat för enmansvalkretsarna.
Regeringen före valet; ; Steinbrück skåp SPD – Grön	Regering efter val ; ; Rüttgers kabinett CDU – FDP

Delstatsvalet 2005 i Nordrhein-Westfalen hölls den 22 maj 2005 för att välja den 14:e landdagen i Nordrhein-Westfalen . Den avgående regeringen var en koalition av det socialdemokratiska partiet (SPD) och De gröna ledd av ministerpresident Peer Steinbrück .

Resultatet blev ett jordskrednederlag för SPD, eftersom partiet fick sitt sämsta resultat på 50 år med 37 % och avsattes från regeringen för första gången sedan 1966. Oppositionen Kristdemokratiska unionen (CDU) under Jürgen Rüttgers vann en befallande seger med 45 % av rösterna och fick knappt majoritet i landdagen. De gröna led också förluster, liksom det fria demokratiska partiet (FDP), där båda slutade på 6,2 %. CDU bildade därefter en koalition med FDP, och Rüttgers valdes till ministerpresident av riksdagen den 22 juni.

Resultatet fick viktiga konsekvenser utanför Nordrhein-Westfalen: ett sådant förkrossande nederlag för SPD i en fästestat sågs som en indikation på impopularitet hos den federala regeringen ledd av Gerhard Schröder . På valkvällen meddelade Schröder att han skulle söka ett tidigt federalt val .

Valsystem

Landdagen valdes genom proportionell representation med blandade medlemmar . 128 ledamöter valdes i enmansvalkretsar genom omröstning först efter posten och 53 tilldelades sedan med hjälp av kompenserande proportionell representation. En enda valsedel användes för båda. Landdagens minsta storlek var 181 medlemmar, men om överhängssäten fanns lades proportionella utjämningssäten till för att säkerställa proportionalitet. Sedan förra valet 2000 hade en valreform genomförts som minskade antalet enmansvalkretsar med 23 och riksdagens totala storlek med 20 ledamöter. En valtröskel på 5 % av giltiga röster tillämpas på riksdagen; partier som faller under denna tröskel är inte berättigade att få platser.

Bakgrund

I det föregående valet som hölls den 14 maj 2000 led SPD förluster och sjönk till 43 % av rösterna, medan CDU noterade ännu en dålig prestation med 37 %. De gröna minskade också till 7% medan FDP återhämtade sig till 10% och återinträdde i landdagen. Den avgående SPD-Gröna regeringen behöll en minskad majoritet och förnyades för en andra mandatperiod.

I november 2002 avgick ministerpresident Wolfgang Clement för att gå med i den andra Schröder-kabinettet som ekonomi- och arbetsminister. Han efterträddes av statsfinansminister Peer Steinbrück, som fortsatte koalitionen med de gröna.

Fester

Tabellen nedan listar partier representerade i den 13:e landdagen i Nordrhein-Westfalen.

namn			Ideologi	Huvudkandidat _	2000 resultat
namn			Ideologi	Huvudkandidat _	Röster (%)	Säten
	SPD	Tysklands socialdemokratiska parti Sozialdemokratische Partei Deutschlands	Socialdemokrati	Peer Steinbrück	42,8 %	102/231
	CDU	Christian Democratic Union of Germany Christlich Demokratische Union Deutschlands	Kristen demokrati	Jürgen Rüttgers	37,0 %	88/231
	FDP	Fria demokratiska partiet Freie Demokratische Partei	Klassisk liberalism	Ingo Wolf	9,8 %	24/231
	GRÜNE	Alliance 90/The Greens Bündnis 90/Die Grünen	Grön politik	Bärbel Höhn	7,1 %	17/231

Totalt ställde 22 partier och listor upp i valet, liksom 17 oberoende kandidater. Totalt ställde upp 1 343 kandidater, varav 273 (20,3%) var kvinnor. Endast de fyra parlamentariska partierna samt Republikanerna och Labour and Social Justice ställde upp med kandidater i alla 128 valkretsar. På grund av enröstsystemet avgjorde antalet valkretsar som varje parti stod i hur stor del av väljarna de kunde nå, och därmed hur många röster de kunde samla.

Kampanj

Peer Steinbrück, som hade varit ministerpresident i två och ett halvt år vid tiden för valet, ställde upp som ledande kandidat för SPD. Precis som år 2000 nominerade CDU statsordförande Jürgen Rüttgers. Miljöminister Bärbel Höhn ledde de gröna för fjärde gången och FDP lade fram landdagsgruppledaren Ingo Wolf. SPD och de gröna siktade på att fortsätta sin koalition, medan CDU och FDP försökte avsätta dem med en egen koalition. Mätningar visade de två blocken hals och hals i början av året, men CDU och FDP etablerade en stark ledning i början av mars. Ministerpresident Peer Steinbrück förblev populär och ledde Rüttgers när det gäller personliga opinionsundersökningar; SPD förlitade sig mycket på hans personliga image och lade mindre vikt vid partivarumärket, vilket drogs ned av federala frågor. SPD stod också inför en utmaning från vänster i form av WASG , ett parti som grundats av fackföreningsmedlemmar och missnöjda SPD-medlemmar som motsatte sig till den federala regeringens Agenda 2010 . Viktiga ämnen i kampanjen var subventioner för kolbrytning, vindenergi, utbildning och den höga arbetslösheten.

Opinionsundersökning

Röstningsbyrå	Datum för fältarbete	Provstorlek _	SPD	CDU	FDP	Grüne	WASG	Andra	Leda
Röstningsbyrå	Datum för fältarbete	Provstorlek _						Andra	Leda
delstatsval 2005	22 maj 2005	–	37,1	44,8	6.2	6.2	2.2	3.5	7.7
Forsa	18 maj 2005	1 326	36	43	7	7	–	7	7
Infratest dimap	12–13 maj 2005	1 000	37	43	7.5	7.5	–	5	6
Infas	10–12 maj 2005	750	36	43	8	7	–	6	7
Forschungsgruppe Wahlen	9–12 maj 2005	1 062	35	44	7	9	–	5	9
Infratest dimap	10–11 maj 2005	1 000	37	43	7	8	2	3	6
Forsa	26 april–6 maj 2005	1 017	34	45	7	7	2	5	11
Infratest dimap	2–3 maj 2005	1 010	35	45	7	8	–	5	10
Emnid	3 maj 2005	?	34	44	7	9	2	4	10
Forsa	25–29 april 2005	1 109	35	45	7	7	2	4	10
Infratest dimap	26–28 april 2005	1 000	34	45	7	9	–	5	11
Emnid	26 april 2005	1 000	34	45	6	10	–	5	11
Emnid	29 mars–18 april 2005	1 053	35	45	6	9	–	5	10
Infratest dimap	12–14 april 2005	1 000	35	45	7	8	–	5	10
Forschungsgruppe Wahlen	5–7 april 2005	1 039	36	46	6	8	–	4	10
Infratest dimap	4–5 april 2005	1 000	34	45	7	9	–	5	11
Emnid	24 mars–3 april 2005	1 063	35	45	7	9	–	4	10
Forsa	30 mars–5 april 2005	1 009	36	45	5	8	–	5	9
Infratest dimap	15–17 mars 2005	1 000	35	42	7	10	1	5	7
Emnid	2–14 mars 2005	1 058	35	43	7	10	–	5	8
Infratest dimap	1–3 mars 2005	1 000	35	43	7	9	–	6	8
Forsa	21 februari–1 mars 2005	1 012	36	42	7	9	–	6	6
Infratest dimap	9–10 februari 2005	1 000	37	39	7	9	–	8	2
Forsa	10–12 januari 2005	1 302	39	39	7	9	–	6	Slips
Infratest dimap	4–6 januari 2005	1 010	38	40	7	10	–	5	2
Emnid	3 december 2004	1 000	33	40	8	13	–	6	7
Forsa	2 december 2004	?	36	39	8	11	–	6	3
Infratest dimap	29 okt–4 nov 2004	1 075	36	40	8	11	–	5	4
Infratest dimap	13–15 september 2004	1 000	30	43	7	13	–	7	13
Emnid	8–9 september 2004	1 000	30	43	7	11	–	9	13
Infratest dimap	24–26 augusti 2004	1 000	32	42	7	12	3	4	10
Emnid	9 augusti 2004	1 000	28	44	8	12	–	8	16
Psephos	31 maj–4 juni 2004	1 000	33	47	6	10	–	4	14
Forschungsgruppe Wahlen	24 april 2004	?	29	49	5	12	–	5	20
Psephos	18 april 2004	1 003	34	47	7	8	–	4	13
dimap	2–8 mars 2004	1 007	32	48	6	10	–	4	16
dimap	20–25 januari 2004	1 001	32	48	8	9	–	3	16
dimap	19 januari 2004	?	33	48	7	8	–	4	15
Psephos	2 november 2003	?	31	47	7	10	–	5	16
dimap	30 september–2 oktober 2003	1 050	34	47	6	10	–	3	13
Infratest dimap	1 juli 2003	1 000	33	47	7	10	–	3	14
Emnid	13 juni 2003	?	36	45	6	10	–	3	9
Forsa	26–30 maj 2003	1 508	37	45	6	9	–	3	8
Infratest dimap	26–27 maj 2003	1 000	33	45	8	11	–	3	12
dimap	19 maj 2003	1 005	32	48	7	9	–	4	16
dimap	11–14 mars 2003	1 000	33	48	6	10	–	3	15
Psephos	9 februari 2003	1 005	33	46	8	10	–	3	7
Emnid	9–14 januari 2003	1 000	36	45	6	9	–	4	9
Psephos	10 november 2002	?	39	43	8	7	–	3	4
Psephos	15 april 2002	?	36	38	12	8	–	6	2
Psephos	20 januari 2002	?	39	41	10	6	–	4	2
Psephos	30 september 2001	?	43	38	10	6	–	3	5
Psephos	13 maj 2001	?	44	35	11	7	–	3	9
Psephos	14 januari 2001	?	41	38	9	8	–	4	3
delstatsval 2000	14 maj 2000	–	42,8	37,0	9.8	7.1	–	3.3	5.8

Resultat



Fest		Röster	%	+/–	Säten
Fest		Röster	%	+/–	Lura.	Lista	Total	+/–
	Kristdemokratiska unionen (CDU)	3,696,506	44,84	+7,87	89	0	89	+1
	Socialdemokratiska partiet (SPD)	3,058,988	37.11	–5,73	39	35	74	–28
	Alliance 90/De gröna (GRÜNE)	509,293	6.18	–0,88	0	12	12	–5
	Fria demokratiska partiet (FDP)	508,266	6.17	–3,67	0	12	12	–12
	Labour and Social Justice – The Electoral Alternative (WASG)	181 988	2.21	Ny	0	0	0	Ny
	Nationaldemokratiska partiet (NPD)	73,969	0,90	+0,87	0	0	0	±0
	Parti för demokratisk socialism (PDS)	72 989	0,89	–0,20	0	0	0	±0
	Republikanerna (REP)	67 220	0,82	–0,32	0	0	0	±0
	The Greys – Grey Panthers (GRAUE)	18 335	0,22	Ny	0	0	0	Ny
	Ekologiskt demokratiskt parti (ÖDP)	15,751	0,19	+0,16	0	0	0	±0
	Oberoende kandidater Nordrhein-Westfalen (Unabh. Bürger)	6 950	0,08	–0,22	0	0	0	±0
	Civil Rights Movement Solidarity (BüSo)	6,856	0,08	+0,05	0	0	0	±0
	Party of Bible-abiding Christians (PBC)	6,361	0,08	+0,02	0	0	0	±0
	Människomiljö Djurskydd (Tierschutzpartei)	6,168	0,07	+0,03	0	0	0	±0
	Tysklands familjefest (FAMILIE)	4,291	0,05	±0,00	0	0	0	±0
	Die PARTEI (PARTEI)	1 338	0,02	Ny	0	0	0	Ny
	Centerpartiet (ZENTRUM)	1 261	0,02	Ny	0	0	0	Ny
	New Start Middle-class Party (AMP)	940	0,01	Ny	0	0	0	Ny
	Independent Labour Party (UAP)	523	0,01	+0,01	0	0	0	±0
	Part för en rättsstatsoffensiv (offensiv D)	213	0,00	Ny	0	0	0	Ny
	Oberoende kandidater för direkt demokrati (Unabh. Kandidaten)	204	0,00	Ny	0	0	0	Ny
	Ekologisk vänster-antirasistisk lista (ÖkoLinX-ARL)	184	0,00	±0,00	0	0	0	±0
	Liberaldemokraterna	100	0,00	Ny	0	0	0	Ny
	Liga för Hela Tyskland (BGD)	56	0,00	±0,00	0	0	0	±0
	Oberoende	5,264	0,06	–0,03	0	–	0	±0
Total		8,244,014	100,00	–	128	59	187	–44

Giltiga röster		8,244,014	98,93
Ogiltiga/blanka röster		89 349	1.07
Totalt antal röster		8,333,363	100,00
Registrerade väljare/valdeltagande		13,230,366	62,99
Källa: [1] [2]

Verkningarna

Den omedelbara bevakningen av valet var överväldigad av dess inverkan på den federala politiken: bara en halvtimme efter vallokalernas stängning meddelade först SPD:s ordförande Franz Müntefering och sedan förbundskansler Gerhard Schröder regeringens avsikt att söka en tidig upplösning av förbundsdagen. Ett federalt val hade ursprungligen inte ägt rum förrän i september 2006, men Schröder och Müntefering kände behovet av ett förnyat mandat för regeringens agenda mot bakgrund av en rad nederlag på delstatsnivå, av vilka Nordrhein-Westfalen var den viktigaste eftersom det var ett långvarigt fäste för SPD. Resultatet markerade också nederlaget för den sista sittande SPD-gröna delstatsregeringen. Detta ledde till en utslagseffekt då Schröder snabbt kom med och medvetet förlorade en motion om förtroende för förbundsdagen och därefter upplöste den. Med valet i antågande tvingades partierna påskynda urvalet och tillkännagivandet av kandidater; Angela Merkel tillkännagavs som CDU/CSU :s förbundskanslerkandidat bara en vecka efter valet i Nordrhein-Westfalen. Denna utveckling överskuggade i hög grad delstatsvalet och dess lokala konsekvenser, som försvann i bakgrunden av bevakningen.

Enkätundersökning gjord av Forschungsgruppe Wahlen rapporterade att den dåliga ekonomiska situationen, den impopulära federala regeringen och den svaga uppfattningen om delstatsregeringen var de mest avgörande faktorerna för resultatet. När det gäller nyckelfrågan om arbetslöshet litade väljarna mycket mer på CDU än SPD.

Regeringsbildning

CDU och FDP inledde snabbt förhandlingar om en koalitionsregering. De förstnämnda leddes av Jürgen Rüttgers, medan FDP leddes av ledarkandidaten Ingo Wolf och delstatens ordförande Andreas Pinkwart . Utkastet till koalitionsavtal presenterades mindre än en månad efter valet den 17 juni och ratificerades snabbt nästan enhälligt av båda partierna.

Den nya landdagen invigdes den 8 juni och Regina van Dinther valdes till president. Jürgen Rüttgers valdes till ministerpresident två veckor senare den 22, och vann 99 röster för mot 87 röster. Hans regering tillträdde den 24 juni.

externa länkar

"Valsystem i Nordrhein-Westfalen" . Wahlrecht.de (på tyska). 15 maj 2022 . Hämtad 20 februari 2023 .

Val i Nordrhein-Westfalen
Statsval	1947 1950 1954 1958 1962 1966 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 2017 2022 2027
Lippe	1919 1921 1925 1929 1933
Lokala val	1946 1948 1952 1956 1961 1964 1969 1975 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 2015 2020 2025
Se även: Val och folkomröstningar i Tyskland Val i den fria staten Preussen