1904 New York Highlanders säsong
1904 New York Highlanders | |
---|---|
| |
League-anslutningar | |
Plats | |
| |
Annan information | |
Ägare | William Devery och Frank Farrell |
Chef(er) | Clark Griffith |
< Föregående säsong Nästa säsong > |
1904 års New York Highlanders- säsong, lagets andra, slutade med laget på andra plats i American League med ett rekord på 92–59. Laget leddes av Clark Griffith och spelade hemmamatcher på Hilltop Park .
Lågsäsongen
- 6 oktober 1903: Jack O'Connor byttes av Highlanders till St. Louis Browns för John Anderson .
- 5 januari 1904: Eddie Quick och Jack Zalusky byttes av Highlanders till Toledo Mud Hens mot Red Kleinow .
Vanlig säsong
Namnet
Den första verifierade användningen av det alternativa smeknamnet "Yankees" (en synonym för "Americans", där laget är American Leaguers) inträffade den 7 april 1904, när en vårträningsberättelse från Richmond, Virginia bar rubriken "Yankees Will Start Home From Söder i dag." New York Evening Journal skrek: "YANKEES BEAT BOSTON". Den tillfälliga användningen av det smeknamnet antyder att det redan fanns i det populära lexikonet, även om "Highlanders" skulle fortsätta att vara det primära (och lika inofficiella) smeknamnet i flera år till.
Säsongssammanfattning
Highlanders var i täten av American League- vimpelracet under hela säsongen och ledde med två matcher så sent som den 20 september. Detta ledde till att New York Giants tillkännagav att de inte skulle spela i World Series, eftersom de ansåg att Highlanders var vara bara ett "minor league"-lag.
På den sista dagen av säsongen på Hilltop Park , kastade New York-pitchern Jack Chesbro en vild pitch i den nionde inningen, vilket gav Boston Americans segern och 1904 AL-vimpel. Även om det var Boston som stal vimpeln på sista dagen, höll Giants sitt ord och deras vägran hindrade World Series från att spelas.
Det skulle dröja ett sekel senare, 2004, nästa gång Boston direkt eliminerade Yankees från titelstriden, när de gjorde det i det sista spelet av 2004 ALCS, hundra år senare i en upprepning av slags händelser det året , början på en lång rivalitet mellan de två klubbarna.
Säsongsställning
American League | W | L | Pct. | GB | Hem | Väg |
---|---|---|---|---|---|---|
Boston-amerikaner | 95 | 59 | 0,617 | — | 49–30 | 46–29 |
New York Highlanders | 92 | 59 | 0,609 | 1½ | 46–29 | 46–30 |
Chicago White Sox | 89 | 65 | 0,578 | 6 | 50–27 | 39–38 |
Cleveland Naps | 86 | 65 | 0,570 | 7½ | 44–31 | 42–34 |
Philadelphia friidrott | 81 | 70 | 0,536 | 12½ | 47–31 | 34–39 |
St Louis Browns | 65 | 87 | 0,428 | 29 | 32–43 | 33–44 |
Detroit Tigers | 62 | 90 | 0,408 | 32 | 34–40 | 28–50 |
Washington senatorer | 38 | 113 | 0,252 | 55½ | 23–52 | 15–61 |
Rekord kontra motståndare
Källor: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] |
|||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Team | BIM | CWS | CLE | DET | NYH | PHA | SLB | WSH | |||||
Boston | — | 13–9 | 9–13 | 16–6 | 12–10–2 | 13–9–1 | 12–10 | 20–2 | |||||
Chicago | 9–13 | — | 14–8 | 14–8–1 | 12–10–1 | 8–14 | 14–8 | 18–4 | |||||
Cleveland | 13–9 | 8–14 | — | 14–8–2 | 9–11–1 | 11–10 | 13–9 | 18–4 | |||||
Detroit | 6–16 | 8–14–1 | 8–14–2 | — | 7–15 | 10–12–1 | 11–11–2 | 12–8–4 | |||||
New York | 10–12–2 | 10–12–1 | 11–9–1 | 15–7 | — | 12–9 | 16–6 | 18–4 | |||||
Philadelphia | 9–13–1 | 14–8 | 10–11 | 12–10–1 | 9–12 | — | 11–10–1 | 16–6–1 | |||||
St. Louis | 10–12 | 8–14 | 9–13 | 11–11–2 | 6–16 | 10–11–1 | — | 11–10–1 | |||||
Washington | 2–20 | 4–18 | 4–18 | 8–12–4 | 4–18 | 6–16–1 | 10–11–1 | — |
Roster
1904 New York Highlanders | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Roster | |||||||||
Kannor |
Fångare
Infielders |
Ytterspelare | Manager |
Spelarstatistik
Batting
Förrätter efter position
Obs: Pos = Position; G = Spelade spel; AB = Vid fladdermöss; H = träffar; Genomsnittlig = Slagmedelvärde; HR = Hemkörningar; RBI = Runs inslagna
Pos | Spelare | G | AB | H | Genomsnittlig | HR | RBI |
---|---|---|---|---|---|---|---|
C | Diakon McGuire | 101 | 322 | 67 | .208 | 0 | 20 |
IB | John Ganzel | 130 | 465 | 121 | .260 | 6 | 48 |
2B | Jimmy Williams | 146 | 559 | 147 | .263 | 2 | 74 |
3B | Wid Conroy | 140 | 489 | 119 | .243 | 1 | 52 |
SS | Kid Elberfeld | 122 | 445 | 117 | .263 | 2 | 46 |
AV | Willie Keeler | 143 | 543 | 186 | .343 | 2 | 40 |
AV | John Andersson | 143 | 558 | 155 | .278 | 3 | 82 |
AV | Patsy Dougherty | 106 | 452 | 128 | .283 | 6 | 22 |
Andra smetar
Obs: G = Spelade spel; AB = Vid fladdermöss; H = träffar; Genomsnittlig = Slagmedelvärde; HR = Hemkörningar; RBI = Runs inslagna
Spelare | G | AB | H | Genomsnittlig | HR | RBI |
---|---|---|---|---|---|---|
Dave Fultz | 97 | 339 | 93 | .274 | 2 | 32 |
Röd Kleinow | 58 | 209 | 43 | .206 | 0 | 16 |
Jack Thoney | 36 | 128 | 24 | .188 | 0 | 12 |
Champ Osteen | 28 | 107 | 21 | .196 | 2 | 9 |
Monte Beville | 9 | 22 | 6 | .273 | 0 | 2 |
Bob Unglaub | 6 | 19 | 4 | .211 | 0 | 2 |
Orth Collins | 5 | 17 | 6 | .353 | 0 | 1 |
Frank McManus | 4 | 7 | 0 | .000 | 0 | 0 |
Elmer Bliss | 1 | 1 | 0 | .000 | 0 | 0 |
Pitching
Startande kannor
Obs: G = Spelade spel; IP = Innings pitched; W = Vinster; L = Förluster; ERA = Intjänat körmedelvärde; SO = Genomstruken
Spelare | G | IP | W | L | EPOK | SÅ |
---|---|---|---|---|---|---|
Jack Chesbro | 55 | 454,2 | 41 | 12 | 1,82 | 239 |
Jack Powell | 47 | 390,1 | 23 | 19 | 2,44 | 202 |
Al Orth | 20 | 137,2 | 11 | 6 | 2,68 | 37 |
Tom Hughes | 19 | 136,1 | 7 | 11 | 3,70 | 75 |
Clark Griffith | 16 | 100,1 | 7 | 5 | 2,87 | 36 |
Ned Garvin | 2 | 12,0 | 0 | 1 | 2,25 | 8 |
Andra kannor
Obs: G = Spelade spel; IP = Innings pitched; W = Vinster; L = Förluster; ERA = Intjänat körmedelvärde; SO = Genomstruken
Spelare | G | IP | W | L | EPOK | SÅ |
---|---|---|---|---|---|---|
Walter Clarkson | 13 | 66,1 | 1 | 2 | 5.02 | 43 |
Ambrose Puttmann | 9 | 49,1 | 2 | 0 | 2,74 | 26 |
Barney Wolfe | 7 | 33.2 | 0 | 3 | 3.21 | 8 |
Pris och ära
Uppgifter
- Jack Chesbro och Jack Powell , American League-rekord, kombinerade segrar av två lagkamrater (64)
Franchiseregister
- Jack Chesbro, rekord för Yankees singelsäsong, flest segrar på en säsong (41)