Zygos bergskedja

kallas en stor del av bergskedjan som korsar den östra regionen av Metsovo -området som Zygos . Detta namn kommer från namnet Zygos eller ʤugu på den lokala Vlach , som folket i Metsovo brukade referera till en viss sadel (skåra) på samma bergsrygg som fungerade som ett bergspass. I århundraden var det den högsta punkten på huvudresevägen mellan Epirus och Thessalien . Den tidlösa betydelsen av denna del av åsen för landtransporter i det förflutna, svårigheterna som resenärer ställs inför under vintern samt dess orörda skönhet gjorde den till föremål för flera och omfattande referenser från antiken fram till de senaste åren. Vandraren Leake anser Zygos som det mest anmärkningsvärda berget i Grekland och platsen för källorna till dess största floder. Målaren Edward Lear säger att Zygos är "föräldern" till de största floderna i Grekland, den reglerar resor mellan Epirus och Thessalien och den är lika känd för sina sammankopplingar, sitt geografiska och politiska läge och sitt pittoreska landskap.

Källor

Socrates Scholasticus, Ekklisiastiki Istoria [Historia Ecllesiastica], Migne PG, Vol. 67, verserna 710, 756.
D. Sofianos, "Acta Stagorum, Ta yper tis Thessalikis episkopis Stagon palaia vyzantina eggrafa (ton eton 1163, 1336 kai 1393)" [Acta Stagorum: de bysantinska dokumenten för det tessaliska stiftet Stagai [från åren 13163, 13163 och 13163, 13163 och 13363, 1336 och 1393) ], Trikalina 13 (1993), s. 27–54.
WM Leake, Travels in northern Greece, Α.Μ.Ηakkert-Publisher, (fotografiskt omtryck Amsterdam 1967), Vol. 1, s. 411–416, vol. 4, sid. 261.
FCHL Pouqueville, Voyage de la Grèce, Vol 4, shez firmin Didot Père et Fils, Paris 1826, s. 320–323.
Ε. Lear, Journals of a landscape painter in Albania, R .Bentley, London, 1843, sid. 382.
Α. Philippson, Thessalien und Epirus, Reisenund foschungen im nördlichen Griechenland, WH Kühl, Berlin 1897, s. 172–190.
K. Stergiopoulos, Ai diodoi tis Pindou kata tous proistorikous chronous [The Passages of Pindos in the prehistoric age], i volymen tillägnad K. Amanton, Athens 1940, sid. 290.
N. Kosmas, "Oi diodoi tis Pindou" [Pindos passager], Epirotiki Estia 4 (1955), s. 14–20.
D. Evaggelidis, "Apo tin palia istoria tis Epirou" [Från Epirus gamla historia], Epirotiki Zoi 3(1946), s. 15–18.
R. Curzon, "Taksidi stin Epiro till 1834" [Resa till Epirus 1834], övers. IEA, Epirotiki Estia 91 (1959), s. 876–881.