Zu Mantua i Banden

Hofers sista promenad, Karl Karger, 1872

Zu Mantua i Banden (även känd som Andreas-Hofer -Lied ) är en av de mest populära folksångerna och sedan 1948 den officiella hymnen för den nuvarande österrikiska delstaten Tyrolen , dvs. den norra och östra delen av det tidigare länet Tyrolen . Landdagsförsamlingen i den italienska Sydtyrolen provinsen den 29 oktober 2004 har med majoritet förkastat dess antagande med hänsyn till den italiensktalande minoriteten . Det är dock, liksom Bozner Bergsteigerlied , en inofficiell hymn för det tysktalande samfundet.

Texterna skrevs av den tyske författaren Julius Mosen 1831, den tyske kompositören Leopold Knebelsberger melodiserade dem 1844. Sången handlar om Andreas Hofers död, en gästgivare till näringslivet, som var ledare för det tyrolska upproret mot fransmännen och Bayersk ockupation under femte koalitionens krig 1809. Efter att kejsar Francis I av Österrike hade undertecknat Schönbrunnfördraget, utkämpade Hofer en förlorad strid. Förrådd och tillfångatagen avrättades han av Napoleons personliga kommando vid Mantua i Italien den 20 februari 1810 av de franska styrkorna.

Låten som härrörde från Vormärz -eran blev populär under vördnaden av Andreas Hofer som en huvudperson i den pan-tyska rörelsen i de österrikiska länderna , särskilt riktad mot italiensk irredentism . Därför har det blivit föremål för ökande kritik de senaste åren. Ändå, med officiell status som en regional hymn sedan 1948, är det förbjudet enligt lag sedan 1972 med böter på upp till 2000 € möjligen att sjunga parodiversioner av sången eller att ändra texten på annat sätt på ett sätt som kan vara kränkande av den tyrolska befolkningen. Ursprungligen var det i allmänhet förbjudet att sjunga olika texter till hymnens melodi. Däremot är en populär socialistisk sång, Dem Morgenrot entgegen , skriven till melodin av den tyrolska hymnen. Dem Morgenrot entgegen sjöngs vid ett evenemang som SPÖ arrangerade 2004, vilket resulterade i ett juridiskt klagomål från den tyrolske guvernören. Den nuvarande rättsliga situationen fastställdes sedan efter en invändning från SPÖ vid den österrikiska författningsdomstolen , vilket nämnda domstol har bekräftat.

Text

De engelska texterna är grovt översatta.

Zu Mantua i Banden Der treue Hofer war, In Mantua zum Tode Führt ihn der Feinde Schar. Es blutete der Brüder Herz, Ganz Deutschland, ach, in Schmach und Schmerz. Mit ihm das Land Tirol, Mit ihm das Land Tirol. Die Hände auf dem Rücken Der Sandwirt Hofer ging, Mit ruhig festen Schritten, Ihm schien der Tod gering. Den Tod, den er so manchesmal, Vom Iselberg geschickt ins Tal, Im heil'gen Land Tirol, Im heil'gen Land Tirol. Doch als aus Kerkergittern Im festen Mantua Die treuen Waffenbrüder Die Händ' er strecken sah, Da rief er laut: "Gott sei mit euch, Mit dem verrat'nen deutschen Reich, Und mit dem Land Tirol, Und mit dem Land Tirol." Dem Tambour will der Wirbel Nicht unterm Schlegel vor, Als nun der Sandwirt Hofer Schritt durch das finst're Tor, Der Sandwirt, noch in Banden frei, Dort stand er fest auf der Bastei. Der Mann vom Land Tirol, Der Mann vom Land Tirol. Dort soll er niederknie'n, Er sprach: "Das tu ich nit! Will sterben, wie ich stehe, Will sterben, wie ich stritt! So wie ich steh' auf dieser Schanz', Es leb' mein guter Kaiser Franz, Mit ihm se Land Tirol! Mit ihm sein Land Tirol!" Und von der Hand die Binde Nimmt ihm der Korporal; Und Sandwirt Hofer betet Allhier zum letzten Mal; Dann ruft er: "Nunna, så trefft mich recht! Gebt Feuer! Ach, wie schießt ihr schlecht! Ade, mein Land Tirol! Ade, mein Land Tirol!"

Vid Mantua bunden var den lojale Hofer. Vid Mantua in i döden ledde han hans fiender. Med blödande hjärtan var hans bröder, hela Tyskland vanärat och i smärta och med det dess land Tyrolen och med det dess land Tyrolen. Hans händer på ryggen gick gästgivaren Hofer med lugna och fasta steg döden betydde föga för honom. Döden, som han själv lät skicka ibland från Iselberg in i dalen, i det heliga landet Tyrol, i det heliga landet Tyrol. Men när han från fängelsehålans bommar i det befästa Mantua, hans vapenbröders händer utsträckta såg han, ropade han högt: Gud vare med dig och med det förrådda tyska riket och med landet Tyrolen och med landet Tyrolen. Rullen, vill det knappt låta från trummans pinne, när sedan gästgivare Hofer steg ut genom den mörka fängelsehålan. Gästgivaren, fastän bunden, fortfarande fri, stod stadigt på bastionens väggar. Mannen från landet Tyrolen, mannen från landet Tyrolen När han blir tillsagd att böja sig på knä säger han: "Jag kommer aldrig att göra något sådant! Vill dö när jag står här för att dö stående, som jag kämpade! Som Jag står här på denna hög, länge leve min käraste Kaiser Franz, liksom hans land Tyrol, liksom hans land Tyrol! Och från hans arm tar armbindeln av korpralen, och gästgivaren ber här för en sista gång, sedan ropar han ut. högt: "Nu slå mig rätt, skjut väl! åh älskling, skjuter du dåligt!" Farväl, mitt land Tyrol, farväl, mitt land Tyrol