Zarands län
Zaránds län ( ungerska : Zaránd vármegye , latin : Comitatus Zarandiensis ) var en administrativ enhet i kungariket Ungern och furstendömet Transsylvanien från medeltiden fram till 1876. Beläget huvudsakligen i Fehér-Körös/ Crișul Alb -dalen, idag dess fd. territorium ligger mestadels i Rumänien , med en liten mängd i sydöstra Ungern .
På 1500-talet var Zaránd en del av det östra ungerska kungariket och senare Partium -territorierna i furstendömet Transsylvanien . Den återvände till Habsburg Ungern 1699.
överfördes det mesta av det västra territoriet av Zarand län, inklusive dess huvudstad Zaránd/ Zărand , till Arad län ; Körösbánya/ Baia de Criș blev huvudstad i det nya rumplänet .
Under en period av betydande administrativa reformer i det österrikiska imperiet efter revolutionerna 1848 avskaffades de traditionella grevskapen Transsylvanien (inklusive Partium-territorierna Zaránd, Kraszna, Közép-Szolnok och Kővár) och omorganiserades till fem Kreise (distrikt; bokstavligen "cirklar" ") år 1851; Zarands territorium införlivades med Kreis of Karlsburg . År 1854 reviderades Kreis- systemet avsevärt med de tidigare fem Kreise som blev tio; Zaránds territorium blev en del av det nya Kreis of Broos . Grevskapen före 1848, inklusive Zaránd, återställdes 1860.
Zarands län upplöstes slutligen permanent som en del av 1876 års administrativa reform i länderna för kronan av Saint Stephen ; det mesta av dess territorium blev en del av Hunyad County som Körösbánya- och Brád -distrikten, med en mindre västra del som slogs samman till Arad-länet som distriktet Nagyhalmágy .
Lista över ispáns
Medeltiden
Termin | Sittande | Monark | Anteckningar | Källa |
---|---|---|---|---|
c. 1306 | James Borsa | även Ungerns Palatine | ||
1324–1330 | Desiderius Hédervári | Charles I | han var också castellan av Világos slott och ispán av Sopron och Győr län | |
1330–1331 | Henry Hédervári | Charles I | son till Desiderius; han var också castellan av Világos slott |
Anteckningar
Källor
- Bóna, István (1994). "Den ungersk-slaviska perioden (895–1172)". I Köpeczi, Béla; Barta, Gábor; Bóna, István; Makkai, László; Szász, Zoltán; Borus, Judit (red.). Transsylvaniens historia . Akadémiai Kiadó. s. 109–177. ISBN 963-05-6703-2 .
- Engel, Pál (1996). Magyarország világi archontológiája, 1301–1457, I. [Secular Archontology of Hungary, 1301–1457, Volym I] (på ungerska). História, MTA Történettudományi Intézete. ISBN 963-8312-44-0 .
- Kristó, Gyula (1988). A vármegyék kialakulása Magyarországon [Utvecklingen av länen i Ungern] (på ungerska). Magvető Kiadó. ISBN 963-14-1189-3 .