Yoshiko Noguchi

Yoshiko Noguchi ( japanska : 野口 芳子 , född ( 1949-07-07 ) 7 juli 1949) är en av de ledande forskarna om Grimms sagor i Japan. Hon är professor i tyska, jämförande litteratur, kulturvetenskap, barnlitteratur, folklore och genusvetenskap. Hon är professor emeritus vid Mukogawa Women's University och professor vid division of barnlitteratur, Graduate School of Letters, Baika Women's University . Hon föddes i Osaka och hennes flicknamn är Hiiragi ( japanska : 柊木) . Hon skiljer sig från andra forskare genom att hon diskuterar hur Grimms sagor accepteras i Japan och Storbritannien ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Hon har nyligen avslöjat ett mångårigt mysterium i historien om tysk-japanskt kulturutbyte. Hon identifierade framgångsrikt tre japaner som besökte Jacob Grimm i Berlin 1862.

Utbildning

Noguchi tog en kandidatexamen i tysk litteratur genom Institutionen för tyska studier, Letterfakulteten, Kwansei Gakuin University 1972 och en MA i tysk litteratur genom samma forskarskola 1974. Hon studerade därefter europeisk etnologi under Ingeborg Weber-Kellermann vid Philipps University i Marburg , Tyskland, som forskare vid Rotary International Foundation. Hon tog sin doktorsexamen i europeisk etnologi 1977 därifrån. Titeln på hennes avhandling är " Tyska : Rezeption der Kinder- und Hausmärchen der Brüder Grimm in Japan (Reception of the Grimm's Fairy Tales in Japan)".

Karriär

Sedan 1983 har hon arbetat som heltidslektor vid Mukogawa Women's University , som docent sedan 1990 och som professor sedan 1998. Hon blev emeritusprofessor 2016. Sedan 2017 är hon professor vid Graduate School of Letters , Baika Women's University .

Hon tillhör International Society for Folk Narrative Research, Brüder Grimm-Gesellschaft (Brothers Grimm Society), Japan Society for German Literature, Japan Society for Gender Studies, Japan Society for Children's Literature, Japan Society for Folktale Studies and Women's Studies Association of Japan .

Hon är akademisk rådgivare ("Wissenschaftlicher Rat") för Brüder Grimm-Gesellschaft [ de ] , Kassel sedan 2012.

Hon är verkställande medlem i Japan Society for Gender Studies och Japan Society for Folktale Studies.

Hon är ordförande för studiecirkeln för Grimm och tyska folksagor och hon var president för Japan Society for Gender Studies (2017–2019) och studiecirkeln för kvinnostudier vid Mukogawa Women's University (1999–2018).

Hon var en domare i Grants-in-Aid for Scientific Research of Japan Society for the Promotion of Science .

Noguchis forskningsspråk inkluderar japanska, tyska och engelska. Hennes avhandling, tolkad ur ett genusperspektiv, kullkastar de traditionella stereotyperna av "Askepott" och "Snövit", och är mycket nyskapande och intressant. Hon representerar också sin bok som jämför häxor i Grimms sagor med åtalade i verkliga häxprocesser.

Böcker

Enda

  • Metaforer i Grimms sagor , Keiso-shobo, 2016.
  • Låt oss njuta av akademiska avhandlingar , Mukogawa-Woman-Uni, 2012.
  • Grimms sagor och häxor: historiska aspekter av häxjakt och kön, Keiso-shobo, 2002.
  • Grimms sagor: deras drömmar och verkligheter , Keiso-shobo, 1994.

Flera olika

  • Jahrbuch der Brüder Grimm-Gesellschaft (Årbok för Bröderna Grimm Society) 2009–2020, XIX-XX, Kassel, 2019.
  • Grimms sagor som kulturfenomen , bensei-shuppan, 2017.
  • A Door to the World of the Brothers Grimm , bensei-shuppan, 2015.
  • Bilder av far och mor i "de tyska legenderna" av bröderna Grimm. I: Japan Society of Gender Studies (17), aug.2014, 13–24.
  • Grimms and Folkrore: A Horizon from Ost- and Westfolktales' Research , Aso-shuppan, 2013.
  • Låt oss studera tyska med häxor , Sanshu-sha, 2008.
  • The Comprehensive List of Children Literature översatt till japanska , Nada shuppan Center/ Daikuh-sha, 2005.
  • Handbook of World Fairy Tales , Sanseido, 2004.
  • Daß gepfleget werde der feste Buchstab, Trier (WVT) 2001.
  • History Records of German Women , Sanshu-sha, 2001.
  • Bibliografi över japanska översättningar av Grimms sagor, Nada shuppan Center, 2001.
  • Lexicon of Children's Literature in Japan, Vol. 2, Dai-nippon-tosho, 1993.
  • Lexicon of World History, Vol. 6, kyoiku shuppan center, 1985.
  • Europäische Ethnologie in der beruflichen Praxis (European Ethnology in Professional Practice), Bonn (Habelt), 1983.
  • Brüder Grimm Gedenken (Bröderna Grimms minne) , Bd.3, Marburg/L (Elwert), 1981.

Översättning

  • Ingrid Ahrendt-Schulte, Women treated as Witches , Mariko Koyama (gemensam översättning), Keiso-shobo, 2003.

Artiklar

  • "Recetion of Grimms Fairy Tales in Japan: A Study of German Textbooks from the Meiji and Taisho Eras", Baika Women's University Bulletin för psykologi och barnstudier (11), 2021, 10–21.
  • "Snakes in the Fairy Tales and German Legends of the Brothers Grimm", The Baika Journal of Children's Literature (28) , 2021, 43–61.
  • "Reception of "Little Riding Hood" in Japan: Focusing on the Heisei Era", Baika Women's Universitys bulletin för psykologi och barnstudier (10), 2020, 1–12.
  • "The Reception of Little Red Riding Hood in Japan: Focusing on the Showa Era (1926–1988)", The Baika Journal of Children's Literature (27) , 2019, 86–103.
  • "Reception of "Little Riding Hood" in Japan: Focusing on the Meiji and Taisho Eras", Folksagor: Studies and Materials (47) , 2019, 79–93.
  • ""Rotkäppchen" i Japan: Aka Eri Musume", Brüder Grimm-Journal (10), Frühjar 2019, Kassel 2019, 22–23.
  • "Receptionen av 'Rödluvan' under Meiji-eran i Japan: Fokus på den första översättningen och översättaren", The Baika Journal of Children's Literature (26), 2018, 94–110.
  • "Japanska besökare hos Jacob Grimm i Berlin 1862", Falktales: Studier och material(44) , 2016, 103–117.
  • "Grimms' Fariy Tales in Romaji Alphabet: The Translation in the Romaji Zasshi and Their Translators", The Bulletin of MUKOGAWA WOMEN'S UNIVERSITY (63) , 2015, 1–12.
  • "Influences of Victorian Values ​​on Japanese versions of Grimms Fairy Tales", Fabula (56), Heft1/2 2015, 67–78.
  • "Bilder av far och mor i "the German Legends" of the Brothers Grimm", Japan Society of Gender Studies (17) , 2014, 13–24.
  • "En omstörtande syn på konventionella idéer om 'Snövit': En studie av Grimms sagor ur genusvetenskapens perspektiv", Japan Society of Gender Studies (15), 2012, 27–41.
  • "Die Zahl "Sieben" in den Grimmschen Märchen: Über das Vorkommen der unglücklichen Sieben (Siffran "Sju" i Grimms sagor: Om uppkomsten av de olyckliga sju) ", ​​Forschungsberichte zur Germanistik (53), 2011 , 7-29 .
  • "En omstörtande syn på konventionella idéer om 'Askungen': En studie av Grimms sagor ur genusvetenskapens perspektiv", The Bulletin of MUKOGAWA WOMEN'S UNIVERSITY. Humaniora och samhällsvetenskap (58) , 2010, 1–11.
  • "Japansk översättning av Grimmｓs sagor påverkade av engelska översättningar: Fokus på tidiga översättningar och engelska läroböcker i Meiji-eran", Falktales: Studier och material (38), 2010, 22–35.
  • "Provokative Ansichten zu konventionella Vorstellungen über das Märchen Dornrösche (Provocative Views on Conventional Ideas about the Fairy Tale Törnrosa)", Studienreihe der Japanischen Gesellschaft für Germanistik: Erforschung der Grimmschen Märchen (50) , 2007, 2838.
  • "Hexenbilder in der Volksliteratur: Am Beispiel der "Kinder und Hausmärchen" und der "Deutschen Sagen" der Brüder Grimm", Journal of Gender Studies Japan (8) , 2005, 1–12.
  • "Offer för häxjakten", Journal of Gender Studies Japan (2) , 1999, 1–15.
  • "Hexe und Stiefmutter: Extrembeispiele des Bösen in den Grimmschen Märchen (Häxa och styvmor: Extrema exempel på ondska i Grimms sagor)", Journal of Women's Studies Association of Mukogawa Women's University (2) , 1997, 17–32.
  • "Grimms sagor och häxor: Från häxjaktens perspektiv", The Bulletin of KWANSEI GAKUIN UNIVERSITY (36) , 1996, 91–104.
  • "Grimmsche Märchen und das Patriarchat der Meiji-Zeit (Grimm Fairy Tales and the Patriarchy of the Meiji Period)", Journal of Women's Studies Association of Mukogawa Women's University (1) , 1996, 21–30.
  • "Das Frauenbild im Märchen der Brüder Grimm (Bilden av kvinnor i bröderna Grimms saga)", Protokoll Nr.13, 1996.
  • "Volksmärchen und Kunstmärchen (Folksagor och litterära sagor)", Die Deutsche Lietratur (67) , 1981, 83 -92.
  • "Rezeption der Kinder- und Hausmärchen der Brüder Grimm i Japan (Mottagning av barn- och hussagorna av bröderna Grimm i Japan)", Diss. Marburg 1977.

Pris och ära

  • Hon berömdes som en utmärkt domare enligt grants-in-aid för screening av vetenskaplig forskning. Japan Society for the Promotion of Sciences, 2014.
  1. ^ a b "野口 芳子 | こども教育学科 | 梅花女子大学 教員紹介サイト" . www.baika.ac.jp . Hämtad 2021-07-12 .
  2. ^ Fabula, Nr.56, 1/2 . 2015. s. 67–78.
  3. ^ Jahrbuch der Brueder Grimm-Gesellschaft . Kassel. 2019. s. 146–162.
  4. ^ "Yoshiko Noguchi - Min portal - forskningskarta" . researchmap.jp . Hämtad 2021-07-17 .
  5. ^ "野口 芳子 | 研究者情報 | J-GLOBAL 科学技術総合リンクセンター" . jglobal.jst.go.jp (på japanska) . Hämtad 2021-07-17 .
  6. ^ "野口芳子" . 日本ジェンダー学会 (på japanska). 2016-02-26 . Hämtad 2021-07-12 .
  7. ^ "Yoshiko Noguchis hemsida" . noguchiy.jp . Hämtad 2021-07-12 .

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Yoshiko_Noguchi&oldid=1132928579 "