XrML

XrML är eXtensible Rights Markup Language som också har standardiserats som Rights Expression Language (REL) för MPEG-21. XrML ägs av ContentGuard.

XrML är baserat på XML och beskriver rättigheter, avgifter och villkor tillsammans med meddelandeintegritet och enhetsautentiseringsinformation.

Historia och utveckling

Xerox PARC och DPRL

Mark Stefik, forskare vid Xerox PARC, är känd som upphovsmannen till de begrepp som blev XrML-språket. Stefik ägnade sig åt forskning kring ämnet betrodda system för säker digital handel, varav en del var ett språk för att uttrycka de rättigheter som systemet skulle tillåta användare att utföra på digitala resurser.

Den första versionen av rättighetsuttrycksspråket som blev XrML utvecklades på Xerox PARC och kallades Digital Property Rights Language (DPRL). DPRL förekommer i ett patent som inlämnats av Xerox i november 1994 (och beviljades i februari 1998) med titeln: "System for Controlling the Distribution and Use of Digital Work Having Attached Usage Rights Where the Usage Rights are Defined by a Usage Rights Grammar" (US patent 5 715 403, utfärdat till Xerox Corporation).

Mellan 1994 och 1998 bildade Xerox sin Rights Management Group för att fortsätta arbetet som representeras i patentet. I november 1998 gav Xerox ut den första XML- versionen av Digital Property Rights Language (DPRL), märkt Version 2.0. Innan dess hade DPRL skrivits i programmeringsspråket LISP .

DPRL 2.0-dokumentationen gör det tydligt att DPRL utformades för interaktion mellan maskin och maskin, med rättigheter uttryckta som maskinfunktioner. Det sägs också tydligt att vid tolkningen av ett DPRL-baserat uttryck för rättigheter, kan endast de rättigheter som uttryckligen beviljas utageras. Alla områden där ett rättighetsuttryck är tyst måste tolkas som rättigheter som inte beviljas, och måste därför nekas av programvaran som upprätthåller rättigheterna.

XrML 1.0

1999 licensierades version 2 av DPRL till ett nytt företag grundat av Microsoft och Xerox kallat ContentGuard, som utvecklade DPRL till eXtensible rights Markup Language (XrML). Version 1 av XrML publicerades 2001.

XrML 1.0 var en utveckling av DPRL. Det utökade mycket av förvaltningsstrukturen för DPRL och lade till unika identifierare, privata och offentliga nycklar och andra mekanismer för att identifiera och verifiera äktheten hos utfärdaren och användaren av resursen. Det lade också till certifiering för hårdvara och mjukvara som skulle vara en del av den pålitliga miljön. Rättighetslistan förblev densamma, även om definitionerna av individuella rättigheter ändrades något. I synnerhet skilde XrML 1.0 tydligt mellan de rättigheter som skapade en ny resurs och de som modifierade en befintlig resurs.

XrML 2.0

Version 2.0 av XrML var en radikal avvikelse från allt som föregick den. Där DPRL och XrML 1.0 innehöll ett specifikt språk för maskinrättigheter ("kopiera" "överföring", "säkerhetskopiering", "installera" etc.) var version 2.0 ett abstrakt rättighetsspråk med bara ett fåtal kärnelement. Kärnelementen i XrML 2.0 är de som behövs för att skapa förtroende mellan system så att transaktioner kan ske. Dessa inkluderar utfärdaren av licensen, de andra parterna i licensen och möjligheten att inkludera resurser och rättigheter, digitala signaturer etc. Denna version är inte specifik för något medium eller typ av resurs och har generaliserats för att kontrollera rättigheter på digitala resurser, tjänster eller någon annan digital enhet.

XrML och standarder

I mars 2002 blev Hari Reddy från ContentGuard ordförande för en ny OASIS tekniska kommitté för rättighetsspråk. I ett möte den 21 maj verkar ContentGuard ha presenterat en ny version av XrML, 2.1, som utgångspunkt för kommitténs arbete. Gruppen upplöstes senare samma år, utan att kunna komma överens om en riktning för arbetet. ContentGuard arbetade också med Electronic Book Exchange (EBX) 2000, och senare Open eBook Forum (OeBF), på utvecklingen av standarder för hantering av digitala rättigheter för e-böcker. Under 2003 utvecklade OeBF "Rättigheter och regler"-arbetsgruppen ett utkast till standardspråk för uttryck för rättigheter baserat på XrML 2.0, men denna standardinsats stoppades och har inte återupplivats när detta skrevs.

Vid samma tidpunkt deltog ContentGuard i MPEG-21- standardkommittén, där XrML föreslogs som grund för del 5 av MPEG-21-standarden (ISO/IEC 21000), Rights Expression Language. Genom en medlemsomröstning i International Organization for Standardization blev MPEG-21-standarden, inklusive del 5, en officiell internationell standard. ContentGuard upphörde med arbetet med XrML när det antogs som en officiell standard; ISO/IEC 21000-5 är dess nuvarande manifestation.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=XrML&oldid=1109739798 "