Wilibald Nagel

Ej att förväxla med Willibald Nagel .
Willibald Nagel porträtt

Wilibald Nagel (även Willibald Nagel , (12 januari 1863 – 17 oktober 1929) var en tysk musikforskare och musikkritiker .

Liv och karriär

Född i Mülheim an der Ruhr Nagel, son till Lieder och oratoriesångare Siegfried Nagel (d. 1874), studerade tyska studier och musikvetenskap med Philipp Spitta och Heinrich Bellermann vid Humboldt-universitetet i Berlin . 1888 habiliterade och accepterade han en tjänst vid universitetet i Zürich för musikvetenskap och undervisade där som lektor vid den filosofiska fakulteten fram till 1894.

Efter det bodde han i England för studier fram till 1896 och efter återkomsten till Tyskland arbetade han som musikskribent i Cleve [ de ] . 1898 utnämndes Nagel till lektor i musikvetenskap vid Darmstadts tekniska universitet , 1905 utnämndes han till professor. vid Akademie für Tonkunst [ de ] där gav han pianolektioner och ledde Akademiska Sångföreningen. Från 1913 till 1917 bodde han som författare i Zürich. Från 1917 till 1921 var Nagel redaktör och redaktör för varannan månaden Neue Musik-Zeitung .

1921 blev han lärare i piano, musikteori och historia vid Württembergische Hochschule für Musik och tog över musikavdelningen vid Süddeutsche Zeitung .

Nagel blev känd bland annat genom sitt medförfattarskap till trebandsverket General History of Music av Richard Batka . Hans forskning om Mozart erkänns också i Karl Storcks Mozart - hans liv och verk ( 1908). Hans avhandlingar om Die Nürnberger Musikgesellschaft (1588-1629) citeras i flera efterföljande musikhistoriska verk.

Hans nationalistiskt - reaktionära attityd och hans estetiska politisering av termen världsbild som journalist framgår bland annat av hans ståndpunkt om Pfitzner-Bekker-kontroversen om "musikalisk impotens" och i artiklar som Der Futurismus – eine undeutsche Erscheinung , där han tillgriper polemiska uttryck som "mindless löjlighet" och vänder sig mot kompositörerna av New Music - bland andra Ferruccio Busoni , Arnold Schönberg , Josef Matthias Hauer .

Nagel var medlem i frimurarlogen i Berlin sedan 1897 Friedrich Wilhelm zur Morgenröthe .

Nagel dog i Stuttgart vid 66 års ålder.

Publikationer

  • Die deutsche Idylle im 18. Jahrhundert. A. Stutz, Wädensweil o. J. (1887).
  • Die neueren dramatisch-musikalischen Bearbeitungen der Genovefa-Legende. Ein Beitrag zur Geschichte der Oper. Habiliteringstext vid universitetet i Zürich. Albert Unflad, Zürich/Leipzig 1888.
  • Johannes Brahms som Nachfolger Beethovens. Gebr. Hug, Leipzig 1892.
  • Annalen der englischen Hofmusik von der Zeit Heinrichs VIII. bis zum Tode Karls I. (1509–1649). Breitkopf & Härtel, Leipzig 1894.
  • Geschichte der Musik i England, I. Trübner, Strassburg 1894–97.
  • Die Entwickelung der Musik i Frankrike och England. Habilitationsschrift an der Technische Hochschule zu Darmstadt. Reuther & Reichard, Berlin 1898.
  • Goethe och Beethoven. Föreläsning, hållen i samlingssalen vid Storhertigliga tekniska universitetet i Darmstadt om betydelsen av Goethemonumentet. Beyer, Langensalza 1902.
  • Beethovens "Heiligenstädter Testamentet". I Die Musik. (1901/1902), Heft 12 = 1. Beethoven-Heft, s. 1050–1058.
  • Goethe och Mozart. Vortrag. Beyer, Langensalza 1904.
  • Gluck och Mozart. Vortrag. Beyer, Langensalza 1905.
  • Die Musik im täglichen Leben. Ein Beitrag zur Geschichte der musikalischen Kultur unserer Tage. Beyer, Langensalza 1907.
  • Studien zur Geschichte der Meistersänger. Beyer & Söhne, Langensalza 1909. Musikalisches Magazin nummer 27.
  • Beethoven och seine Klaviersonaten. 2 volymer. Beyer & Söhne, Langensalza 1903–1905. (2. erw. Förlag: Beyer & Söhne, Langensalza 1923/24)
  • Kleine Mitteilungen zur Musikgeschichte aus Augsburger Akten. I Sammelbande der Internationalen Musikgesellschaft. Vol. 9. (1907–1908) s. 145–154.
  • Zur Lebensgeschichte August Eberhard Müllers. I Die Musik. 9, nummer 4, 1909/10, s. 84–92.
  • Allgemeine Geschichte der Musik. 3 volymer. Med Richard Batka. Grüninger, Stuttgart 1909–1915.
  • Geschichte der Musik im Umriß. Med Heinrich Adolf Köstlin [ de ] . Breitkopf & Härtel , Leipzig 1910.
  • Kleine Beethoveniana. I Sammelbande der Internationalen Musik-Gesellschaft. Volym 12 (1910–1911) s. 586–588.
  • Christoph Graupner som sinfoniker. Zusammenfassende Bemerkungen (nebst thematischem Kataloge der Sinfonien). Beyer, Langensalza 1912.
  • Die Musik als Mittel der Volkserziehung. Wesen und Bedeutung der Programm-Musik. Vorträge, geh. im Württembergischen Goethe-Bunde zu Stuttgart. Beyer, Langensalza 1912.
  • Mozart och die Gegenwart. Beyer, Langensalza 1912.
  • Joseph Haydn . Vortrag, gehalten i Hess. Goethe-Bund i Darmstadt. Beyer, Langensalza 1913.
  • Über die Strömungen i unserer Musik. Kritische Randbemerkungen zur modernen Kunst. Beyer, Langensalza 1913.
  • Über den Begriff des Hässlichen in der Musik. Ein Versuch. Beyer, Langensalza 1914.
  • Die Klaviersonaten von Joh. Brahms. Techn.-ästhet. Analysen. Grüninger, Stuttgart 1915.
  • Ferruccio Busoni als Ästhetiker. I Neue Musik-Zeitung. 15, 1917.
  • Wilhelm Mauke [ de ] . Universal Edition , Wien 1919.
  • Paul Hindemith Mörder, Hoffnung der Frauen – Das Nusch-Nuschi . Zwei Opern Einakter. Uraufführung im Württ. Landestheater zu Stuttgart den 4 juni. I Neue Musik-Zeitung. 19, 1921.
  • Johannes Brahms. J. Engelhorns Nachf., Stuttgart 1923.
  • Beethoven Romantiker? I 1. Kongreßbericht. Beethoven-Zentenarfeier Wien, 26. bis 31. März 1927. Veranstaltet von Bund und Stadt, unter dem Ehrenschutz des Herrn Bundespräsidenten Dr Michael Hainisch. Internationaler Musikhistorischer Kongress. Universal-Edition, Wien 1927.

Litteratur

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilibald_Nagel&oldid=1144173110 "