Whistle Down the Wind (musikal från 1989)


Whistle Down the Wind är en musikal baserad på 1959 års roman av Mary Hayley Bell , anpassad av Richard Taylor och Russell Labey, med musik och text av Richard Taylor.

Berättelsen

Akt ett

December i slutet av 1950-talet i en by i Lancashire . Ur mörkret och ylande vinden sjunger en röst "Se! Ty Herrens dag kommer." (PROLOG) Någon slår en tändsticka - det är Eddie, en arbetare på Bostock-gården, som bär en säck från vilken kattungarnas miaow kan höras. Han tappar säcken i en kanal. Cathy, Nan och Charles, Mr. Bostocks barn, tittar på honom från ett gömställe och när Eddie går ut räddar de kattungarna. Att ta hand om dem kommer att vara svårt; de kan inte visa dem för pappa, eftersom han kommer att ge dem tillbaka till Eddie (KATTIGEN). Charles försöker utan framgång ge en till sin vän, Jackie Greenwood, och till en kvinna från Frälsningsarmén . Men eftersom ingen vill ha dem, beslutar de så småningom att hålla alla tre i en lada på gården.

Utanför ladugården får Cathy, den äldsta, de andra två att lova att inte berätta för någon om kattungarnas existens. Nan frågar vem som ska ta hand om dem och Charles, som upprepar Frälsningsarméns intetsägande känslor, säger att " Jesus kommer". Cathy säger åt honom att inte vara dum eftersom Jesus inte kan ta hand om dem eftersom han är död. Nan, chockad, säger att han kommer och hämtar Cathy för att hon säger sådana saker. Cathy är inte imponerad och, efter att ha skickat de andra till bondgården , går hon in i ladan . Hon går till en stor hög med hö och begraver kattungarnas korg i den. Plötsligt reser sig en man upp ur höet och stirrar storögd på Cathy. Han är förvirrad och hans kläder och händer är blodiga från ett sår i sidan. Chockad frågar Cathy vem han är och han, också chockad, uttalar "Jesus Kristus!" och kollapsar. Cathy fryser av skräck.

I bondgården pratar pappa med moster, hans syster; sedan hans hustrus död har hon tagit hand om honom och barnen. Cathy rusar in, skakad av sin upplevelse. Hon berättar för Nan att hon har sett Jesus i deras lada. Under middagen sjunger Cathy om vad hon har upptäckt och undrar varför Jesus har tjatat på henne (CATHYS BÖN).

Nästa morgon går Cathy och Nan, efter att ha vägrat att berätta för Charles deras hemlighet, till ladan. Mannen sover och Nan säger att hon inte känner sig rädd (ROLIGT, DET KÄNSS INTE KONSTIGT). Charles kommer plötsligt in. Han har kommit för att leka med sin kattunge och ser mannen. Cathy och Nan säger till honom att mannen är Jesus och får honom att svära att inte berätta. Mannen vaknar och, efter att ha tagit emot lite mat, somnar han om.

Söndag morgon. Föräldrar och barn anländer till kyrkan och hälsas välkomna av kyrkoherden. Barnen skickas iväg till söndagsskolan . Vi får veta av byns polis att en förrymd mördare är på fri fot i distriktet (NÄR DU SÖKER EN MÖRDARE). På söndagsskolan får fröken Lodge, läraren, frågan av Cathy vad som skulle hända om Jesus kom tillbaka — kunde de hindra honom från att korsfästas en andra gång? Miss Lodge säger att folk skulle behöva anstränga sig hårdare den här gången för att stoppa det från att hända och att de borde prisa Honom och följa Honom.

De tre barnen får mer mat åt mannen och skrattar åt hur alla kommer att vilja komma och träffa Jesus när de väl vet att han är i deras lada – till och med BURNLEYS BORGMÄSTARE! Vid ladugårdsdörren finns en grupp andra barn samlade — Charles har uppenbarligen inte kunnat hålla hemligheten. Cathy får de andra barnen att svära att inte berätta och de filar in i ladan. Mannen blir bättre, men har fortfarande ont av sin skada. Cathy ber Charles att gå tillbaka till huset för att hämta en trasa för att rengöra mannens sår. De andra barnen, efter att de blygt sagt hej, ber honom berätta en historia. Han får en tidning och en bibel , men väljer att läsa från tidningen. Medan han gör det sjunger barnen om hur de ska skydda Jesus från fara den här gången (HYMN). Plötsligt hörs ett ljud utanför — det är Mr. Bostock med Charles. Barnen gömmer mannen i höet när pappa och Charles kommer in. Pappa vill veta vad barnen gör där, men när han såg bibeln tror han att Cathy har läst för dem. Han frågar Cathy om hon har pratat med några främlingar och varnar henne att vara försiktig. När pappa går kommer mannen upp ur höet och Cathy ber barnen att gå eftersom han är trött. Mannen tackar Cathy för att hon inte gav bort honom och hon hjälper till att rengöra hans skadade sida. Han frågar henne varför barnen hjälper honom. Hon svarar att det är för att de älskar honom. När hon vänder sig för att gå ger hon honom en bild av Jesus som hon tog från söndagsskolan och säger att det är en bild på honom.

Akt två

23 december. Byborna är fortfarande oroliga över den dömde och pappa föreläser Cathy ännu en gång om att inte prata med främlingar (ÖPPNINGSSEKVENS). På skolans lekplats fångar och mobbar Raymond, byns mobbare , efter att barnen fått veta att de har sett Jesus, Jackie Greenwood att säga att han inte har sett honom tre gånger.

I ladan ger Cathy The Man mer mat. Han ber om cigaretter, något till Cathys förvåning, och säger att han måste gå snart. Charles kommer in - han har kommit för att se Spider, hans kattunge. När han hittar den död springer han ut, förtvivlad, följt av Cathy. Han säger till henne att mannen inte kan vara Jesus eftersom han aldrig skulle ha låtit kattungen dö; Cathy tröstar Charles och säger till honom att det är Jesus - hon bara vet (SPINDEL).

På söndagsskolan den kvällen gestaltar barnen FÖDELSEN för sina uttråkade föräldrar, som verkar mer intresserade av att kritisera varandra än att se pjäsen. Efter artiga applåder tar alla hand om teet som lagts fram. Cathy, tänker på Charles kattunge, frågar kyrkoherden varför det kommer sig att Jesus låter vissa saker dö före sin tid. Prästen ger ett mycket undvikande svar och Charles och Cathy inser att han inte vet. De andra barnen frågar Cathy om de kan gå och se mannen och med hjälp av distraktionen som orsakas av PAPPAS PARTY PIECE (Ione On A Moor) glider de tyst ut.

På Ladugården sitter de tolv barnen runt Mannen och äter sina festkakor . Mannen är rörd av den kärlek och tro som barnen har för honom. I det ögonblicket smäller det högt på dörren – det är Raymond. Han har hört dem prata med mannen och, när de vägrar släppa in honom, säger han till dem att "de kommer att bli ledsna" och rusar iväg. Mannen, som inser att Raymond har gått för att berätta för de vuxna om honom, säger att han kommer att åka senare samma kväll. Barnen är upprörda, och medan de tyst äter sina kakor, sätter mannen och Elizabeth, ett av barnen, ord på sina känslor (ÄNGLAR). Men när barnen börjar gå ut säger The Man att han kanske inte går ikväll och de går därifrån gladare. Mannen, som inser att han inte har tid att fly, låser dörren från insidan och ger utlopp åt sina känslor (JAG VET INTE VAD DE VÄNTAR PÅ ATT HÖRA).

På bondgården Cathy, Nan och Charles brast in på pappa och Raymond. Raymond går därifrån efter att ha berättat för pappa att han hörde en främmande man prata med barnen i ladan. Barnen säger till pappa att de bara kommer att berätta för honom om mannens identitet om han lovar att hålla den hemlig. Efter lite tveksamhet avger han löftet, men när de berättar för honom blir det uppenbart att han inte tror på dem (HEMLIGHETEN). Telefonen ringer - det är polisinspektören , som Raymond också har berättat för - och Cathy, impulsivt, flyger ut genom dörren för att varna mannen för hans förestående arrestering .

Cathy, som står utanför en öppning på baksidan av ladan, vädjar till mannen att gå innan det är för sent, men han vägrar (SNÄLLA, JESUS ​​... ). Hon kastar några cigaretter och tändstickor genom hålet och säger att hon ska stanna hos honom. Polisbilar hörs närma sig, vars sirener blåser. Nan dyker upp vid Cathys sida och säger åt henne att gå till framsidan av ladan där det är frenetisk aktivitet. Poliser och barnens fäder rusar alla omkring i mörkret och försöker hitta lite ljus. När de hittar en fackla visar ljuset en massa barns ansikten. Alla byns barn har samlat sig framför ladugårdsdörren för att stoppa gripandet (FÖLJ! FÖLJ! FÖLJ HONOM!). De vägrar resolut att röra sig och länka armar. Plötsligt märker en polis att rök väller ut från ladugårdens tak och slår larm (ELDEN). Trots elden kurar barnen lugnt och trotsigt ihop. När elden har släckts, leder pappa in sina barn i det urskurna interiören där det inte finns några tecken på mannen. Det finns dock något som pappa vill att de ska se och han lyser med sin fackla på ett stort kors som har målats på väggen. Barnen inser att detta är mannens adjö och att han nu äntligen är fri. (HYMN - Reprise).

Produktionshistorik

Musikalen producerades ursprungligen av National Youth Music Theatre och har sedan dess haft ytterligare några uppsättningar med samma bolag.

2015 Off-West End

Den professionella premiären av Taylor's Whistle Down the Wind öppnade på Union Theatre i London och pågick från 28 januari till 21 februari 2015. Den regisserades av Unionens konstnärliga ledare Sasha Regan och designades av Nik Corrall.

2019 Off-West End Revival

Vintern 2019 återupplivade Sasha Regan sin produktion av Taylors musikal på nya Union Theatre i Southwark . Produktionen designades av Justin Williams. Den spelade från 28 november till 21 december 2019. Till skillnad från sin tidigare uppsättning för vuxna innehöll denna revival 2019 en ensemble av barn från Unionsteaterns ungdomsteater. Den innehöll också medlemmar av skådespelaren som skådespelare-musiker.

Om iscensättningen

Whistle Down the Wind på scen följer i stort sett det mönster som filmen sätter och är extremt episodisk. Det är viktigt att berättandet av historien inte stoppas för scenbyten – de måste vara snabba. Mitt råd är att hålla det enkelt och lita mycket på belysning . Ett krigsminnesmärke av stenkors kommer att föreslå byn; ett bord, stolar och kanske en byrå på en öppen scen "stängd" med belysning räcker mer än väl till köket. Den ursprungliga produktionen använde en tresidig lastbil, vars ena sida var på gångjärn och kunde öppnas. Det var den gångjärnsförsedda sidan som innehöll ladugårdsdörren - när den här sidan av lastbilen var stängd var vi utanför ladugården och när den var öppen, inne i ladugården. Lastbilen kunde också rullas runt för att visa andra sidor för söndagsskolan etcetera. Ladugården var hopfällbar så att den såg ut som ett skelett av takbjälkar för slutscenen, men det finns enklare sätt att övertyga publiken om elden - slå bara på höet, rekvisitan och jordbrukstillbehören som du kanske använder som dekoration. För de stora produktionsnumren, som utspelar sig på en mängd olika samtidiga platser, använd många signaler, studsar vid lämpliga ögonblick från ett område till ett annat för att definiera gatan, kyrkan, söndagsskolans scen etcetera.




De unga skådespelarna måste agera och sjunga som riktiga barn som fångas upp i en berättelse som de accepterar med en naturlig oskuld och tro. Cathy måste etablera sig som ledare för "Lärjungarna" och måste vara en skådespelerska som klarar av de känslomässiga utgjutningarna i slutet av pjäsen. Mannen borde vara en attraktiv skådespelare med både charm och hot – han måste vara trovärdig som både mördare och Jesus Kristus. Inte vid något tillfälle i pjäsen får publiken veta, på ett eller annat sätt, om mannen är dömd eller Kristus. Förutsatt att "lärjungarna" inte är för heliga, medvetna eller konstlade kommer de att vara övertygande. Efter två års turné i originalproduktionen sa inte en enda publik i publiken till mig att de inte trodde att barnen skulle tro att mannen i ladan var Jesus. Jag är övertygad om att det är sättet att få den här fantastiska berättelsen att behålla sin magi.

– Russell Labey

Musiknummer

Akt ett

  • (PROLOG)
  • (KATTERNA)
  • (CATHYS BÖN)
  • (ROLIGT, DET KÄNNS INTE KONSTIGT)
  • (NÄR DU SÖKER EN MÖRDARE)
  • (BORGMÄSTAREN I BURNLEY)
  • (PSALM)

Akt två

  • (SPINDEL)
  • (FÖRELSEN)
  • (ÄNGLAR)
  • (JAG VET INTE VAD DE VÄNTAR PÅ ATT HÖRA)
  • (HEMLIGHETEN)
  • (SNÄLLA, JESUS...)
  • (FÖLJ! FÖLJ! FÖLJ HONOM!)
  • (ELDEN)
  • (HYMN - Reprise)

Tecken

Barn

  • Cathy Bostock - Äldsta syster till Nan & Charles
  • Nan Bostock - Syster till Cathy & Charles
  • Charles Bostock - Yngre bror till Cathy & Nan
  • David Edwards
  • Elizabeth
  • Jackie Greenwood
  • Jenny
  • Jo
  • Laurie
  • Robert

Vuxna

  • Mannen
  • Pappa - pappa till Cathy, Nan & Charles
  • Moster - pappas syster
  • Polis - Fadern till Raymond
  • Kyrkoherde
  • Fröken Lodge - Söndagsskollärare
  • Frälsningsarméns kvinna
  • Mrs Pembridge - Bymamma
  • Eddie - lantarbetare
  • Sam
  • Stefan
  • Raymond - Bymobbare, son till polismannen
  • Bybarn, mödrar, fäder, poliser (Obs: Slutscenen kräver en stor kör av barn utöver "Lärjungarna" som anges ovan - den ursprungliga NYMT-produktionen använde 30)

Instrumentation

  • Flöjt db. Altflöjt
  • Horn i F
  • Keyboards (elektriskt piano db. Synthesizer)
  • 2 fioler
  • Altfiol
  • Cello

Slagverk

  • Bas trumma
  • Bell träd
  • Ko Bell
  • Klockspel
  • Sidotrumma
  • Bjällror
  • 2 hängande cymbaler (medelstora, stora)
  • Tam Tam
  • Pukor
  • 3 Tom Toms (hög, medel, låg)
  • Triangel
  • Rörformade klockor
  • 2 träklossar (hög, låg)
  • Xylofon
Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Whistle_Down_the_Wind_(1989_musical)&oldid=1091913558 "