Välfärdsstatens framtidsprogram
NORFACE Welfare State Futures (WSF) Program är ett tvärvetenskapligt transnationellt forskningsprogram som fokuserar på framtida utveckling av europeiska välfärdsstater. Det lanserades 2014 av nätverket New Opportunities for Research Funding Agency Co-operation in Europe (NORFACE). Programmet inkluderar 15 transnationella projekt med 250 forskare från 25 europeiska länder och analyserar de samhälleliga, ekonomiska, politiska och juridiska aspekterna av välfärdsstatens utveckling och föreslår vägar för dess utveckling i framtiden. Som ett nyckelelement i sin forskning möjliggör och uppmuntrar WSF-projekten gränsöverskridande samarbete, tvärvetenskaplig forskning och erbjuder ett brett europeiskt tillvägagångssätt med möjligheter till jämförelse . Programmet koordineras av Scientific Program Coordinator Prof. Ellen Immergut vid Humboldt-Universität zu Berlin (HUB)/ European University Institute (EUI). Det finansieras av 15 NORFACE-partner och Europeiska kommissionen under ERA-Net Plus-finansieringen, bidragsavtalsnummer 618106. Efter starten av WSF-programmet har NORFACE fått 4 nya partners, så att det för närvarande finns 19 medlemmar. Mer information om NORFACE-nätverket och dess partners finns på NORFACE-webbplatsen. Den sista konferensen med projekt från alla kluster, beslutsfattare och branschexperter hölls på European University Institute (EUI) den 24–25 maj 2018. Programmet avslutas i juni 2019.
Forskningskluster
Hälsa
Efter det kalla krigets slut började många östeuropeiska postsovjetiska stater att privatisera sina statligt styrda hälsosystem. Samtidigt började många väst-, syd- och nordeuropeiska länder experimentera med New Public Management och andra marknadsorienterade hälsoreformer. De tre projekten i hälsoklustret (HEALTHDOX och HiNEWS och EXCELC) analyserar orsakerna och konsekvenserna av dessa föränderliga europeiska hälsopolicyer. Forskningen undersöker politiska bestämningsfaktorer för hälsopolitiska reformer, särskilt de som privatiserar sjukvårdssystemen, och fokuserar följaktligen på frågan om sociala risker. Den analyserar också hur reformer inom hälso- och sjukvården påverkar individuella attityder till hälso- och sjukvården och tar upp frågan om varför ojämlikhet i vården består trots välutvecklade och universella hälsosystem . Slutligen analyseras hur länder reagerar på förändrade välfärdsstatspreferenser och hur dessa preferenser bäst kan mätas, till exempel när det gäller hälso- och sjukvård och långtidsvård.
Migration
Migrationsmönster beror bland annat på tillståndet för välfärdssystemen i ursprungs- och destinationsländerna. Samtidigt ger deras perspektiv, på grund av migranters socialisering i olika välfärdsregimer och deras ofta missgynnade socioekonomiska positioner, en unik möjlighet att testa de centrala teorierna inom välfärdsregimens område. Inom Europeiska unionen (EU) utmanar särskilt två utvecklingar välfärdsstaten: transnationaliseringen av medborgarskap och välfärdsrättigheter och rättsliggörandet av politiken. I detta sammanhang finns det frågor om överförbarhet, det vill säga överföring och erkännande av de sociala rättigheterna för EU-medborgare som flyttar från en medlemsstat till en annan. Projekten inom migrationsklustret (MIFARE, MobileWelfare, TransJudFare, TRANSWEL och UPWEB) integrerar migrationsdimensionen i välfärdsstatsforskningen. De analyserar hur välfärdssystem påverkar rörlighetsmönster och hur överförbarheten av välfärdskonton spelar in i rörlighet över hela Europa . De frågar också hur välfärdens attityder skiljer sig mellan invandrargrupper och hur de står sig i förhållande till den allmänna opinionen. Vidare ägnar de sig åt forskning om hur EU:s medlemsländer har reagerat på transnationaliseringen av välfärdsrättigheter och rättsliggörandet av politiken. Slutligen frågar de hur mobila medborgares sociala rättigheter visar sig i politik och i praktiken och på vilka sätt mobila EU-medborgare upplever, organiserar och hanterar sin välfärd transnationellt.
Välfärdsstatens attityder
De europeiska välfärdsstaterna står inför stora utmaningar. Eskalerande kostnader, invandring, ökande ojämlikhet , internationell konkurrens såväl som populistisk politik är stora utmaningar som måste åtgärdas. Personligt ansvar betonas mer och mer än statligt ansvar när det gäller välfärdsstaten. Denna logik ifrågasätts dock av traditionella idéer om könsroller , omsorg och omfördelning . Nya riktningar inom välfärden kommer att formas av människors ambitioner, idéer och antaganden. Projekten inom klustret Welfare State Attitudes (4Is, FPRWS, HEALTHDOX, MIFARE, WelfSOC) försöker förklara stöd för omfördelning och bestämningsfaktorer för attityder till välfärd bland olika grupper. Vidare undersöker detta kluster hur programutformningen formar välfärdens attityder och hur en ökad etnisk mångfald påverkar välfärdsstatens stöd från dess medborgare. Slutligen tar forskningen upp frågor om rättvisa och preferenser när det gäller personligt ansvar för välfärdspolitik.
Barn & Familjeskydd
Familjepolitik och socialvård står i skärningspunkten mellan allt mer varierande familjesituationer och komplexa välfärdsstatliga miljöer. Det finns variationer mellan barnskyddssystem mellan europeiska länder samt i hur socialtjänsten hanterar familjefrågor inom olika tjänsteområden. Det finns också skillnader i statens roll i familjelivet och i hur olika välfärdsstater försöker balansera barns rätt till skydd och föräldrars rätt till familjeliv. Projekten inom Child & Family Welfare-klustret (FACSK och HESTIA) syftar till att förklara effekterna av variationer i barnskyddssystem mellan olika välfärdsstater och hur sociala arbetsmetoder i familjebaserat socialt arbete varierar mellan välfärdsstater . Vidare undersöker de hur socialarbetare i olika sammanhang förstår föreställningar om familj och hur de beskriver sin praxis och resultat med familjer.
Globalisering, välfärdsstater & ojämlikheter
Internationell handel och teknik, den integrerade europeiska arbetsmarknaden , transnationalisering av medborgarskap och välfärdsrättigheter, migration såväl som bestående sociala ojämlikheter är alla utmaningar som nationella välfärdsstater måste möta i Europa under 2000-talet. Europeiska välfärdsstater utvecklade över tid olika metoder för att skydda sina hushåll från negativa chocker, men skillnader i nuvarande välfärdsstaters förmåga att minska ojämlikheter i framtiden kan också observeras. Projekten inom Globalization, Welfare States & Inequalities-klustret (4Is, FPRWS, GIWeS, GlobLabWS och TransJudFare) försöker identifiera bestämningsfaktorer och mönster för ojämlikhet i europeiska välfärdsstater och hur medborgarnas preferenser för omfördelning och välfärdstjänster formas. Dessutom analyserar de vilken roll välfärdsstatens politik har för att motverka ojämlikheter på arbetsmarknaden och inkomster, samt hur välfärdsstaterna möter dessa utmaningar. De frågar också hur hänsyn till personligt ansvar kan integreras i utformningen av välfärdssystem. Slutligen tar projekten upp frågor om rättvisa, transnationalisering av medborgarskap och effekterna av tekniska innovationer och deras interaktion med välfärdsinstitutioner.
NORFACE Välfärdsstatens framtidsprojekt
WSF-programmet består av 15 transnationella projekt.
Ojämlikheter, försäkringar, incitament och immigration: utmaningar och lösningar för välfärdsstaten (4Is)
4Is undersöker hur den senaste tidens utmaningar, såsom ökad ekonomisk osäkerhet och etnisk mångfald, har påverkat ojämlikhet och stöd till välfärdsstaten i europeiska länder. Projektet leddes av prof. Eva Mörk och bestod av 35 forskare i Finland, Sverige och Storbritannien.
Utforska jämförande effektivitet och effektivitet inom långtidsvård (EXCELC)
EXCELC jämför effektiviteten och effektiviteten av icke-institutionell långtidsvård (t.ex. hemtjänst) för äldre vuxna och deras informella karriärer i Österrike, England och Finland. Prof. Julien Forder ledde projektet som bestod av 18 forskare i Österrike, Finland och Storbritannien.
Familjekomplexitet och socialt arbete. En jämförande studie av familjebaserat välfärdsarbete i olika välfärdsregimer (FACSK)
FACSK analyserar hur socialarbetare i åtta länder (Norge, Sverige, England, Irland, Chile, Mexiko, Litauen och Bulgarien) förstår olika föreställningar om familj och hur de beskriver sin egen praxis och resultat med familjer. Projektet bestod av sju forskare och leddes av prof. Lennart Nygren.
Rättvisa, personligt ansvar och välfärdsstaten (FPRWS)
FPRWS analyserar hur rättvisehänsyn, särskilt med avseende på personligt ansvar, påverkar stödet och effektiviteten i välfärdspolitiken. De tio forskarna från Österrike, Nederländerna och Norge leddes av prof. Alexander Cappelen.
Globalisering, institutioner och välfärdsstaten (GIWeS)
GIWes studerar jämförande effekterna av globalisering på hur handel, teknologi och välfärdsstaten reagerar på utmaningar för nationella välfärdsstater på en integrerad europeisk arbetsmarknad och det politiska stödet för reformer i Österrike, Tyskland, Norge och Storbritannien. Prof Karl Ove Moene ledde teamet på tio forskare från Österrike, Norge och Storbritannien.
Globalisering, arbetsmarknader och välfärdsstaten (GlobLabWS)
GlobLabWS studerar hur välfärdsstaten, globaliseringen och arbetsmarknaderna samverkar och bestämmer ett lands samlade prestationer. Projektet leddes av prof. Catia Montagna och bestod av sju forskare från Tyskland, Sverige och Storbritannien.
The Paradox of Health State Futures (HEALTHDOX)
HEALTHDOX utforskar framtida banor för europeisk hälsopolitik och hälsopolitik genom en undersökning av effekterna av de senaste hälsoreformerna på ojämlikhet i hälsa, hälsoutgifter och allmänhetens attityder till både hälsosystemet och välfärdsstaten i Estland, Tyskland, Irland, Nederländerna, Portugal och Sverige. Prof. Ellen Immergut ledde teamet bestående av 21 forskare.
Policyer och svar med avseende på övergrepp och försummelse av barn i England, Tyskland och Nederländerna: A Comparative Multi-Site Study (HESTIA)
HESTIA syftar till att upptäcka arten och effekterna av variationer i barnskyddssystem genom en jämförelse av tre ganska olika välfärdsstater (England, Tyskland, Nederländerna). De nio forskarna leddes av prof. Hans Grietens.
Ojämlikheter i hälsa i de europeiska välfärdsstaterna (HiNEWS)
HiNEWS analyserar varför sociala ojämlikheter inom hälso- och sjukvården kvarstår i europeiska välfärdsstater och vad som kan göras för att minska dem. Projektet leddes av prof. Clare Bambra och bestod av 15 forskare från Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.
Migranters välfärdsstatens attityder (MIFARE)
MIFARE studerar migranters välfärdsstatliga attityder i Danmark, Tyskland och Nederländerna och förklarar skillnader mellan migrantgrupper, såväl som skillnader jämfört med den allmänna opinionen i ursprungslandet och värdlandet. Prof. Marcel Lubbers ledde teamet på fem forskare från Tyskland, Nederländerna och Norge.
Europeiska välfärdssystem i tider av rörlighet (MobileWelfare)
MobileWelfare syftar till att förstå välfärdssystemens roll i destinations- och ursprungsländer för migrationsmönster inom och mot Europa. De 12 forskarna från Nederländerna, Polen, Portugal och Storbritannien leddes av professor Helga de Valk.
Transnationalisering och rättsligisering av välfärden (TransJudFare)
TransJudFare behandlar två utmaningar för välfärdsstaterna i Europeiska Unionen, transnationaliseringen av medborgarskap och välfärdsrättigheter och rättsliggörandet av politik, och studerar hur europeisk rättspraxis påverkar medlemsstaternas välfärdsstater. Projektet leddes av prof. Susanne K. Schmidt. och bestod av 10 forskare från Österrike, Danmark, Tyskland och Nederländerna.
Mobile Welfare in a Transnational Europe: An Analysis of Portability Regimes of Social Security Rights (TRANSWEL)
TRANSWEL tar upp de sociala rättigheterna för EU-medborgare från de nya EU-medlemsländerna som flyttar för att bo och/eller arbeta i de gamla medlemsländerna och spårar migration och överföring av socialförsäkringsrättigheter mellan fyra par länder: Ungern–Österrike, Bulgarien–Tyskland , Polen–Storbritannien och Estland–Sverige. De 12 forskarna leddes av prof. Anna Amelina.
Förstå praktiken och utveckla konceptet för välfärdsbrikolage (UPWEB)
UPWEB svarar på frågan om hur alla invånare som bor i superskiftande stadsdelar i olika nationella välfärdsstater (Storbritannien, Portugal, Tyskland och Sverige) sätter ihop sin hälsovård med hjälp av omfattande resurser för att möta sina hälsobehov. 17 forskare från Tyskland, Portugal, Sverige och Storbritannien engagerade sig i projektet under ledning av prof. Jenny Phillimore.
Welfare State Futures: Our Children's Europe (WelfSOC)
WelfSOC undersöker de ambitioner, antaganden och prioriteringar som styr vanliga människors idéer om den framtida utvecklingen av välfärden i Europa. Prof. Peter Taylor-Gooby ledde teamet bestående av 20 forskare från Belgien, Danmark, Tyskland, Norge, Slovenien och Storbritannien.
Finansiering
Programmet finansieras av 15 NORFACE- partner och Europeiska kommissionen (ERA-Net Plus-finansiering, bidragsavtalsnummer 618106). Vetenskapsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har lämnat ytterligare ett bidrag till programmet. Sammanlagt 19 miljoner euro i finansiering tilldelas femton projekt.