Urbar, Rhein-Hunsrück

Urbar
Urbar
kommuns
	vapen
	Urbars läge i distriktet Rhein-Hunsrück-Kreis
	Urbar Urbar
	Koordinater: Koordinater :
Land	Tyskland
stat	Rheinland-Pfalz
Distrikt	Rhein-Hunsrück-Kreis
Kommunal förbr.	Hunsrück-Mittelrhein
Regering
• Borgmästare (2019–24)	Heinz Link
Område
• Totalt	3,55 km 2 (1,37 sq mi)
Elevation	242 m (794 fot)
Befolkning (2021-12-31)
• Totalt	699
• Densitet	200/km 2 (510/sq mi)
Tidszon	UTC+01:00 ( CET )
• Sommar ( sommartid )	UTC+02:00 ( CEST )
Postnummer	55430
Uppringningskoder	06741
Fordonsregistrering	SIM
Hemsida	www .urbar-loreley .de

Urbar är en Ortsgemeinde – en kommun som tillhör en Verbandsgemeinde , ett slags kollektivkommun – i Rhein-Hunsrück-Kreis ( distrikt ) i Rheinland-Pfalz , Tyskland . Det tillhör Verbandsgemeinde Hunsrück-Mittelrhein , vars säte är i Emmelshausen . Från 1974 till 1999 var Urbar en Stadtteil av Oberwesel ; men från och med den 13 juni 1999 blev den återigen en självförvaltande kommun.

Geografi

Plats

Kommunen ligger nära kanten av Hunsrück , där den vetter mot Rhen , mellan Sankt Goar och Oberwesel , och tvärs över floden från Loreley , en framstående sten på Rhen som förekommer i tysk legend.

Historia

Byn, som mycket väl kunde ha uppstått på 1000-talet, var fram till det ödesdigra året 1974 en självförvaltande kommun. Fram till 1219 var den underställd Saint Maurice 's Church i Oberwesel, och därefter Saint Martin's Church. År 1246 fick Urbar sitt första dokumentär omnämnande. Med början 1312 övergick den administrativa regionen Oberwesel till kurfursten i Trier , som behöll Urbars dåvarande nuvarande förhållande till Sankt Martins kyrka. Kommunen agerade självständigt – liksom regionens övriga kommuner – men var ändå tvungen att vara medveten om sina skyldigheter inom regionen Oberwesel. År 1336 lyckades byborna färdigställa ett kapell , och en kyrkoherde tilldelades som kurat. De skriftliga överenskommelserna mellan Urbar och Oberwesel (Saint Martins) visar att partnerkommunen Urbar hade en självständighet som utövades enligt en motprestationspolitik . Det är dock värt att påpeka att det ur Oberwesels synvinkel knappast fanns något intresse av att slå samman den mycket mindre Urbar, ty en sådan sammanslagning skulle ha varit mycket ojämn.

Från och med 1794 låg Urbar under franskt styre. År 1798 tilldelades den till kantonen St. Goar. År 1815 tilldelades det kungariket Preussen vid Wienkongressen och 1816 till Bürgermeisterei ("borgmästarskapet") i Sankt Goar-Land. Med administrativ omstrukturering 1945 bestod Urbars band med Sankt Goar och kommunen grupperades i Amtsverband of Sankt Goar.

Ansträngningar att få till stånd en omorientering av Urbars kommunala förvaltning mot Oberwesel snarare än Sankt Goar ledde den 21 december 1973 till ett skriftligt godkännande av tillsynsorganet. Resolutionen från regeringen i det nu nedlagda Regierungsbezirk i Koblenz fastställde sammanslagning av Urbar med staden Oberwesel. Detta beslut väckte kontroverser bland invånarna, och ibland även inom familjer. Detta kretsade kring oro för att staden skulle kunna inta en paternalistisk attityd gentemot byn, att medlen kanske inte skulle fördelas rättvist under ett sådant arrangemang, och att beslutsfattande befogenheter som ett yttre centrum kanske inte tar Urbars behov i vederbörlig hänsyn. Mot detta fick dock den lilla kommunens ekonomiska svaghet erkännas. Vad de som ställde sig bakom den föreslagna sammanläggningen fruktade var att vägbyggnadsarbeten och byggzonsbebyggelse annars skulle försvåras. I sammanslagningsavtalet av den 13/14 december 1973 överfördes alla kommunala anläggningar och institutioner i Urbar till staden Oberwesel.

Efter sammanslagningen kom det ett missnöje med hur saker och ting blev; många av de problem som fusionen skulle lösa lindrades inte. Ansträngningar började sedan att vända sammanläggningen och dela Urbar bort från staden Oberwesel så att det återigen kunde bli en självförvaltande kommun. Dessa fick slutligen framgång 1999. I dekretet som behandlade denna fråga från Rhein-Hunsrück-Kreis distriktsförvaltning (ty vid denna tidpunkt hade Rheinland-Pfalz Regierungsbezirke upplösts), med verkan från den 13 juni 1999, undertecknat av distriktsordföranden ( Landrat ) Fleck och daterat den 25 februari 1999 angavs följande villkor för Urbar:

Sammanläggning av skäl för den gemensamma välfärden;
Bildandet av Ortsgemeinde i Urbar;
Tillgångarna inom ortens territorium, inklusive skulder och förpliktelser, ska överföras till det nya Ortsgemeinde ;
Kommunala rättigheter ska säkras snabbt för Urbar;
Ett direktiv för val till kommunfullmäktige och borgmästare, med valdag den 13 juni 1999;
Ansvarig för tillsynsorganet: Oberamtsrat M. Parma, kontorsledare för Verbandsgemeinde -förvaltningen i Oberwesel.

De ovan nämnda kommunala anläggningarna och institutionerna som överfördes till staden Oberwesel i 1973 års sammanslagningsavtal återupptogs av Urbar. Men den nu helt självförvaltande kommunen var också tvungen att ta på sig en skuld på cirka DM från staden Oberwesel.

Politik

Kommunfullmäktige

Fullmäktige består av 12 fullmäktigeledamöter, som valdes med majoritet vid kommunalvalet den 7 juni 2009, och hedersborgmästaren som ordförande.

Borgmästare

Urbars borgmästare är Heinz Link.

Vapen

Den tyska blazonen lyder: Blau, durch ein halbes goldenes Hochkreuz nach rechts, bedeckt mit einem halben roten Hochkreuz und einen silbernen Pfahl links zweimal gespalten, rechts im unteren blauen Feld eine goldene Traube, links in der blauen Flanke eine goldene Ähre.

Kommunens vapen kan på engelska heraldiskt språk beskrivas så här: Per blek till sinister azur a demicross couped at the line of partition enhanced gules and edged Eller under vilken en klase druvor av den tredje, och per blek argent och azur an ear of wheat kuperad av den tredje.

Kompositionen med det halverade röda korset och tinkturerna azur-argent-azur (blå-silver-blå) är en hänvisning till byns tidigare lojalitet till kurfursten i Trier, och till huset Leyen, som hade inkomsträttigheter i Urbar. De två anklagelserna , druvklasen och veteaxet, står för Urbars ekonomiska struktur, som är baserad på vinodling och jordbruk .

Kultur och sightseeing

Byggnader

Torn av Loreleyblick Maria Ruh

Följande är listade byggnader eller platser i Rheinland-Pfalz ' s Directory of Cultural Monuments:

Saint Anthony's Catholic Church (filialkyrka; Filialkirche St. Antonius ), Rheingoldstraße – barocktorn , ombyggnad 1891, skepp 1954-1957
Kyrkogård – kyrkogårdskors, gravkors, märkt 1815
Rheingoldstraße 35 – timmerstomme Quereinhaus (ett kombinerat bostads- och affärshus delat för dessa två ändamål på mitten, vinkelrätt mot gatan), delvis solid, 1800-tal
Weinstraße 2a – bageri; putsad stenbrottsbyggnad, 1837
Nära Weinstraße 2a – fontän, basaltblock , märkt 1822

I Loreleyblick Maria Ruh har Urbar en av de mest enastående utsikterna över Rhenklyftan .

Utsikt från Loreleyblick Maria Ruh till Lorelei och Rhen-ravinen

externa länkar

Kommunens officiella webbsida (på tyska)