Underwoods septa
| Underwoods septa | |
|---|---|
 Prov från ett barn åtta år, åtta månader och en dag gammalt. lateral vy av frontal, ethmoidal och maxillary sinus areor, den laterala delen av var och en har tagits bort av sagittal cuts. ("Maxillary septa" märkt i mitten till vänster.)
| |
| Anatomisk terminologi |
Inom anatomi är Underwoods septa (eller maxillary sinus septa , singular septum ) fenformade projektioner av ben som kan existera i maxillary sinus , som först beskrevs 1910 av Arthur S. Underwood, en anatomist vid King 's College i London . Förekomsten av septa vid eller nära botten av sinus är av intresse för tandläkaren när han föreslår eller utför sinusgolvhöjningsprocedurer på grund av en ökad sannolikhet för kirurgiska komplikationer , såsom rivning av Schneiderian-membranet .
Prevalensen av Underwoods septa i förhållande till botten av sinus maxillary har rapporterats till nästan 32 % .
Placering av septa i sinus
Underwood delade sinus överkäken i tre regioner relaterade till zoner med distinkt tandutslagsaktivitet: främre (motsvarande premolarerna), mellersta (motsvarande första molar) och bakre (motsvarande andra molar). Således, hävdade han, uppstår dessa septa alltid mellan tänderna och aldrig mittemot mitten av en tand.
Olika studier avslöjar en annan predisposition för närvaron av septa baserat på sinusregion:
- Anterior: Ulm, et al., Krennmair et al.
- Mitten: Velásquez-Plata et al., Kim et al. och González-Santana et al.
- Bakre: Underwood
Primär vs. sekundär septa
Nyligen genomförda studier har klassificerat två typer av maxillary sinus septa: primära och sekundära. Primära septa är de som ursprungligen beskrevs av Underwood och som bildas som ett resultat av att golvet i sinus sjunker tillsammans med rötterna av utbrytande tänder ; dessa primära septa finns alltså i allmänhet i sinus motsvarande utrymmet mellan tänderna, som förklarats av Underwood. Omvänt sekundära septa som ett resultat av oregelbunden pneumatisering av sinus efter förlust av maxillära bakre tänder. Sinus-pneumatisering är ett dåligt förstått fenomen som resulterar i en ökad volym av sinus maxillaris, vanligtvis efter maxillär bakre tandförlust, på bekostnad av benet som brukade hysa rötterna till de maxillära bakre tänderna.