Tuppprinsen

Tuppprinsen, även ibland översatt som Turkiets prins, är en judisk mashal eller liknelse berättad av Rabbi Nachman av Breslov , grundare av Breslov - formen av hasidisk judendom . Den berättades först muntligt och publicerades senare av Nathan av Breslov i Sippurei Ma'asiot, en samling berättelser av Rebbe Nachman. Den har sedan dess dykt upp i många folkloreantologier och arbetar med hasidisk berättelse .

Berättelse

I den här historien blir en prins galen och tror att han är en tupp (eller kalkon .) Han tar av sig kläderna, sitter naken under bordet och pickar i sin mat på golvet. Kungen och drottningen är förskräckta över att tronföljaren agerar på detta sätt. De kallar in olika vise och helare för att försöka övertyga prinsen att agera mänsklig igen, men utan resultat. Sedan kommer en ny vis man till palatset och hävdar att han kan bota prinsen. Han tar av sig kläderna och sitter naken under bordet med honom och påstår sig också vara en tupp. Så småningom kommer prinsen att acceptera honom som en vän. Vismannen säger sedan till prinsen att en tupp kan bära kläder, äta vid bordet etc. Tuppprinsen accepterar denna idé och börjar steg för steg agera normalt, tills han är helt botad.

Tolkningar

Den huvudsakliga tolkningen av denna berättelse är att prinsen representerar en enkel jude som har glömt sitt sanna jag, och den vise representerar en Hasidisk Rebbe som har botemedlet för sin själ. Istället för att fördöma den enkla juden för att vara icke-religiös, "sjunker" rebben till sin nivå för att möta honom där han är, och sedan visar han hur han kan återvända till Gud, steg för steg, och på ett sätt som han kan acceptera. Vissa Breslov-hasidim säger att den "vise mannen" är Rebbe Nachman själv. 1991 publicerade rabbinen Avraham Greenbaum, själv en Breslover-hassid, en hel självhjälpsbok baserad på denna berättelse, med titeln Under bordet och hur man går upp. Den här boken går, steg för steg, genom berättelsen och utökar varje detalj till en personlig lektion om andlig tillväxt.

Som nämnts ovan finns det en viss debatt om vilken ladugårdsfågel som ursprungligen refererades till i berättelsen. Liknelsen berättades ursprungligen på jiddisch . Vissa tidiga översättningar och muntliga traditioner återgav det jiddische ordet אינדיק indik som "indisk tupp". (Ett välkänt exempel är i Souls on Fire av Elie Wiesel , där han återberättar berättelsen från sin Hasidiska farfar.) Andra trodde att ordet syftade på den manliga djungelfågeln eller en påfågel . På senare tid har vissa översättare, framför allt Breslov Research Institute , gjort det som kalkon . (Fjäderstjärten på en kalkon liknar den hos en påfågel.) Dessa skillnader påverkar inte historiens grundläggande handling.

I populärkulturen

" The Rooster Prince " är titeln på det andra avsnittet av FX- tv-serien Fargo . Den skrevs av programskaparen Noah Hawley och regisserades av Adam Bernstein .

Källor

Vidare läsning

  • Tooinsky, Izzi (2001). Turkiets prins. London: Penguin Putnam. En barnboksversion, illustrerad av Edwina White.
  • Waxman, Sydell. (2000). Tuppprinsen. Pitspopany Press. I den här barnversionen är vismannen som botar prinsen en fattig pojke från byn. Illustrerad av Giora Karmi.
  • Wiesel, Elie (1972). Souls on Fire: Portraits and Legends of Hasidic Masters. New York: Random House, s. 170–171.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=The_Rooster_Prince&oldid=1105536321 "