Theodor Kjerulf

Theodor Kjerulf

Theodor Kjerulf (30 mars 1825 – 25 oktober 1888) var en norsk geolog och professor vid universitetet i Oslo . Han var också chef för Norges geologiske undersøkelse .

Biografi

Han föddes i Christiania (nuvarande Oslo), Norge. Han var son till Peder Kjerulf (1781–1841) och Elisabet Maria Lasson (1791–1873). Han var bror till kompositören Halfdan Kjerulf . Han utbildades vid Royal Frederick University (nuvarande Universitetet i Oslo) och studerade därefter i Tyskland och arbetade med Karl Georg Bischof i Bonn och Robert Wilhelm Bunsen i Heidelberg .

1858 anställdes han som lektor vid Royal Frederick University. 1866 befordrades han till professor i geologi. Hans bidrag till Norges geologi var många. Från 1858 till 1888 var han den första direktören för Norges geologiske undersøkelse ( Norges geologiske undersøkelse ), som han hade varit avgörande för att upprätta. Han bidrog också till den systematiska och detaljerade kartläggningen av Norges berggrund. Hans huvudverk var Das Christiania Silurbecken (1855) och Udsigt over det sydlige Norges Geologi (1879). 1856 till 1857 var han ordförande i Norsk Polyteknisk Forening . Kjerulf var från 1869 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien .

Privatliv

1856 gifte han sig med Marie Agnes Christiane Anker (1826–1915), dotter till Erik Theodor Christian Bernhardus Anker (1785–1858) och Betzy Sneedorff (1790–1875). Hon var syster till Betsy Juliane Charlotte Anker (1830–1912) som gifte sig med den uppmärksammade målaren Hans Gude .

Theodor Kjerulf gav ut tre diktsamlingar; 1848, 1854 och 1866. 1855 tilldelades han Kronprinsens Guldmetall ( Kronprinsens gullmedalje ) av Universitetet i Oslo. Han blev riddare av S:t Olavs orden 1866. Han dog i Kristiania 1888 och begravdes på Vår Frelsers gravlund .

Utvalda verk

  • Das Christiania Silurbecken , 1855
  • Stenriket og Fjeldlæren , 1865
  • Udsigt over det sydlige Norges geologi , 1879
  • Digte og Skizzer , 1890

Arv

Kjerulffjorden i nordöstra Grönland , Kjerulfbreen och Kjerulføya Svalbard , Kjerulfglaciären i Jan Mayen och Kjerulfglaciären i Sydgeorgien är uppkallade efter honom.

Andra källor

Föregås av
L. Segelcke

Ordförande i Norska polytekniske sällskapet 1856–1857
Efterträdde av