Télémaque Lambrino

Lambrino ca 1909

Télémaque Lambrino (27 oktober 1878 – 25 februari 1930) var en tysk pianist och musikpedagog. Son till grekiska föräldrar, han bodde och arbetade huvudsakligen i Tyskland.

Liv

Född i Odessa fick Lambrino först sin musikaliska träning med Dmitri Klimow i sin hemstad. Förmodligen från vinterterminen 1898/1899 där han var inskriven ett år vid universitetet för musik och scenkonst München, bland andra Liszts studenter Berthold Kellermann samt Anton Beer-Walbrunn och Josef Gabriel Rheinberger var hans lärare. I slutet av 1899 verkar Lambrino ha flyttat till Leipzig. Härifrån åkte han regelbundet till Berlin för att fortsätta sina studier hos Rubinsteins student Maria Teresa Carreño .

Redan tidigt tog Lambrino över ledningen av sina egna mästarklasser , både vid Richard Bruno Heydrich Konservatorium für Musik und Theater i Halle (från februari 1905, med avbrott fram till 1915) och vid Thüringens statskonservatorium i Erfurt. Efter en kort period av verksamhet vid konservatoriet i Moskva , som varade 1908–1909 och var kopplad till en professur, bosatte sig Lambrino permanent i Leipzig för att skapa bättre förutsättningar för en karriär som solist. Där gav han privatlektioner till en stor krets av studenter utan att någonsin tillhöra universitetet för musik och teater Leipzig . Från 1918/19 till 1924 undervisade Lambrino också pianoträningsklasser vid Berlin Klindworth-Scharwenka-Konservatorium .

Lambrino utvecklades till en av sin tids mest eftertraktade pianister. Turnéer har tagit konstnären över hela Europa och till Ryssland sedan 1902. Karl Straube karakteriserade Lambrino i en dödsruna med orden "Han kan räknas till de mest begåvade i detta århundrade. ...] De som kommer från hans skola kan skryta med att de har presenterats för musik som är full av känslor och känslor ända in i sista satsen”.

En Welte-Mignon-inspelning från 1905 av Franz Schuberts Militärmarsch i bearbetning av Carl Tausig har bevarats och ytterligare en med Etudes Op. 25 nr. 8 och 9 av Frédéric Chopin .

Lambrino dog i Leipzig vid 51 års ålder.

Vidare läsning

• Hugo Leichtentritt : Das Konservatorium der Musik Klindworth-Scharwenka Berlin 1881–1931. Festschrift aus Anlass des fünfzigjährigen Bestehens. OO, o. J. (Berlin, 1931), s. 33–41
• Erich H. Müller (red.): Deutsches Musiker-Lexikon. Dresden: Wilhelm Limpert-Verlag, 1929, Spalte 798
• Walter Niemann : Meister des Klaviers. Die Pianisten der Gegenwart und der letzten Vergangenheit. Berlin: Schuster & Loeffler, 14:e upplagan. 1919 och 1921, sid. 91 f