St Louis kvinna

För filmen från 1934, se St. Louis Woman (film) .

St. Louis Woman
St. Louis Woman Original Cast Recording.jpg
1946 Original Cast Recording
musik Harold Arlen
Text Johnny Mercer
bok Arna Bontemps , Countee Cullen
Grund Arna Bontemps roman Gud sänder söndag
Produktioner 1946 Broadway

St. Louis Woman är en amerikansk musikal från 1946 av Arna Bontemps och Countee Cullen med musik av Harold Arlen och text av Johnny Mercer . Musikalen öppnade på Martin Beck Theatre i New York den 30 mars 1946 och spelades i 113 föreställningar. Originalrollen inkluderade Robert Pope (Badfoot), Harold Nicholas (Little Augie), Fayard Nicholas (Barney), June Hawkins (Lilli), Pearl Bailey (Fjäril), Ruby Hill (Della Green), Rex Ingram (Biglow Brown) och Milton J. Williams (Mississippi). Produktionens sceniska designer och kostymdesigner var Lemuel Ayers . Den är baserad på romanen God Sends Sunday av den afroamerikanska författaren Arna Bontemps .

Bakgrund

Idén till St. Louis Woman -musikalen utvecklades av Hollywood-producenten Ed Gross, som ville skapa en musikal baserad på Arna Bontemps roman God Sends Sunday . Romanen hade redan i början av 1930-talet anpassats till en direkt teaterpjäs av Bontemps och poeten Countee Cullen . Gross ville ha en musikal för Lena Hornes talanger och trodde att en musikalisk version av Bontemps roman skulle vara ett kraftfullt fordon för henne. Han vände sig till Cullen för att skriva boken och Arlen och Mercer för att skriva musiken till projektet. Alla accepterade.

Även om Arlen och Mercer skapade vad vissa anser vara deras bästa partitur, led musikalen av många olyckor under produktionen. För det första drabbades boken av flera allvarliga problem. Showen var inte riktigt en komedi och lämpade sig inte för standard Broadway musikalisk behandling av dess teman. Under hela dramat uppvägs all lycka som karaktärerna uppnår av den djupaste känslan av dysterhet. Den korrekta balansen för en musikalisk komedi uppnåddes aldrig, och en bok som kunde ha blivit en opera behandlades varken humoristiskt eller dramatiskt. Dessa problem förvärrades av det faktum att Cullen dog innan repetitionerna ens började, och Ayers och Rouben Mamoulian, som kom in efter att arbeta med programmets berättelse, kunde inte fixa showens spretiga handling. För det andra NAACP musikalen för att "erbjuda roller som förringar vår ras värdighet". Lena Horne höll med om denna bedömning och vägrade att spela i programmet och sa att hon inte hade för avsikt att porträttera "en flashig dam av lätt dygd". När föreställningen så småningom öppnade fanns det flera protester från afroamerikaner utanför teatern, vilket påverkade försäljningen negativt. Slutligen drabbades showen av flera bemanningsproblem. Koreografen ersattes halvvägs i produktionen och showens ledande dam, Ruby Hill, ersattes efter provningen före Broadway i Boston. Hill återvände till showen efter bara tre framträdanden i New York på insisterande av showens skådespelare, i synnerhet Pearl Bailey. Föreställningen öppnade på Martin Beck-teatern den 30 mars 1946 och varade i endast 113 föreställningar.

Synopsis

Pearl Bailey i rollen som Butterfly, 5 juli 1946

Berättelsen utspelar sig i St Louis 1898. Little Augie, en jockey som är på vinst, är förälskad i Della Green, Belle of St Louis. Della är dock flickvän till Biglow Brown, ägaren till den lokala baren. Biglow är kränkande mot Della och hon bestämmer sig för att lämna honom. Browns tidigare älskarinna, Lila, finns fortfarande kvar, vilket skapar komplikationer. Och så är det barfrun, Butterfly. Hon är kär i Barney, en annan jockey, men till skillnad från Little Augie är Barney äldre och inte så lycklig. Men Butterfly vill inte att det ska gå för långt med Barney förrän hon får den svårfångade vigselringen.

Det är dags för cakewalking och Augie drar till sig uppmärksamhet och beundran hos Della med sitt virtuosa framförande av cakewalken. Det går så bra mellan dem att de kommer överens om att bo tillsammans och förbereda planer på att gifta sig. Men saker och ting är inte avsedda att gå smidigt. Medan Augie är iväg på racerbanan får Della ett ovälkommet besök av Biglow Brown. När hon vägrar att ha något mer med honom att göra slår han henne. Det är vid denna tidpunkt som Lila går in och ber Biglow att ta tillbaka henne. Augie kommer tillbaka och ett skott avlossas. Brown som tror att han har blivit skjuten av Augie svär en förbannelse över honom även om det i själva verket var Lila som avfyrade pistolen.

Även om Augie misstänks av alla att han dödade Biglow Brown, är det på Browns begravning som Lila erkänner. Dock verkar förbannelsen av Brown fungera. Augies hästar vinner inte längre och Della skyller sig själv för alla problem som har övervunnit dem. Hon går därifrån och låtsas att hon vill ha ett bättre liv än det som nu kan tillhandahållas av Augie.

Dellas nya vän, den nya barägaren, berättar ändå för Augie om Dellas sanna känslor.

Augie tror att förbannelsen är så jävla mycket. Han kommer att vinna sitt nästa lopp och han och Della kan komma tillbaka tillsammans igen. Det gör han – och det gör de!

Scener och inställningar

  • Akt 1
    • Scen I: En stabil, tidig eftermiddag på en dag i augusti.
    • Scen 2: Biglows bar, sen eftermiddag, samma dag.
    • Scen 3: Utanför Barneys rum, i skymningen.
    • Scen 4: En balsal, kväll samma dag.
  • Akt 2
    • Scen 1: Augies och Dellas hem, sen eftermiddag, veckan därpå.
    • Scen 2: Gränden.
    • Scen 3: Begravningsbyrå.
  • Akt 3
    • Scen 1: Augies och Dellas hem, tidig kväll.
    • Scen 2: Gränden.
    • Scen 3: Baren.
    • Scen 4: Stallet.
    • Scen 5: Gatuhörn nära racerbanan.

Original rollbesättning på Broadway

Musiknummer

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=St._Louis_Woman&oldid=1140145842 "