Socioekonomisk status och minne

Minnet är en av hjärnans mest kritiska funktioner. Den har den oändliga förmågan att lagra information om händelser och upplevelser som inträffar konstant. Erfarenheter formar hur minnen bildas, så stora stressfaktorer på socioekonomisk status kan påverka minnesutvecklingen. Socioekonomisk status (SES) är ett mått på social ställning baserat på inkomst, utbildning och andra faktorer. Socioekonomisk status kan skilja sig tvärkulturellt, men ses också ofta inom kulturerna själva. Det påverkar alla spektrum av ett barns liv, inklusive kognitiv utveckling, som är i ett avgörande och formbart tillstånd under de tidiga stadierna av barndomen. I Kanada växer de flesta barn upp under angenäma omständigheter, men olyckligtvis föds 8,1 % upp i hushåll som tillhör kategorin låg socioekonomisk status. Dessa barn löper risk att drabbas av många nackdelar i livet, inklusive brister i minnesbearbetning, samt problem med språkutveckling.

Fungerande minne

Arbetsminne är ett temporärt lagringssystem som är avgörande för att den aktuella uppgiften ska kunna utföras framgångsrikt.

Hjärnans funktioner

Hippocampus

När man skapar nya minnen spelar hippocampus och relaterade strukturer i hjärnan en nyckelroll i konsolideringen. Minneskonsolidering är omvandlingen av korttidsminnen till långtidsminnen, vilket är avgörande för att få nya idéer. Tills de kan lagras mer permanent, hålls dessa minnen tillfälligt i hippocampus i en process som kallas Standard Consolidation Theory. Från barndomen utvecklas hippocampus, och den fortsätter att mogna bortom ungdomar. En stor barriär när det gäller att studera arbetsminnets utveckling i barndomen är att mycket av data kommer från vuxna som minns tidigare händelser i sin barndom, och inte från barnen själva. Detta skapar ett problem i minnet av de händelser som inträffade när hippocampus fortfarande utvecklades, och arbetsminnet var inte helt konsoliderat vid den tiden. När människor minns ett tidigare minne öppnas dörren till minneskonsolidering. Rekonsolidering avser hämtning av ett minne från långtidslagring till korttidsarbetsminne, där det är instabilt och känsligt för förändringar. Som rapporterats av Staff et al. (2012) gav socioekonomisk status uppmätt tidigt i barndomen en signifikant skillnad i hippocampus storlek i vuxen ålder, vilket tyder på att det faktiskt finns en inverkan på hjärnan och kognitiv utveckling. En annan studie fann att barn från familjer med högre familjeinkomst hade större främre hippocampusvolymer än barn från familjer med lägre familjeinkomst, och denna skillnad stod för sämre minnes- och språkprestanda bland barn från familjer med lägre familjeinkomster. Rumsminne är en annan specialiserad funktion i hjärnan, och mer specifikt hippocampus. Rumsminne avser upplevelser som känns igen av sin omgivning. Många av hippocampus neuroner är i själva verket platsceller . Platsceller är neuroner som aktiveras av vissa platser eller miljöer. Om ett barn ständigt befinner sig i en maladaptiv miljö kan deras hippocampus-neuroner fungera dåligt och minnesutvecklingen kan offras.

Amygdala

Amygdala är en annan struktur i hjärnan som är involverad i minnesutveckling . Amygdalas roll i minnesbildningen är att extrahera den känslomässiga betydelsen av upplevelser, som kan vara positiva eller negativa känslor. Barn som växer upp i positiva hushåll utvecklas till att förmedla mer positiva känslor än barn som grupperar sig i negativa hushåll. Lägre socioekonomisk status ökar i allmänhet spänningar och negativa känslor inom ett hushåll, vilket kan påverka barnens känslomässiga minnesutveckling via amygdala. En brist på positiv känslomässig utveckling kan påverka minnesutvecklingen såväl som kontinuerlig kognitiv utveckling inom andra områden, såsom sällskaplighet och depression.

Barns utveckling och socioekonomisk status (SES) är positivt korrelerade, särskilt när det gäller barnets arbetsminne. Miljöer med låg socioekonomisk status med hög stressfaktor kan öka minnesbearbetningen för en viss obehaglig händelse. Men bara för att minnesprocesser startar betyder det inte att den lagrade informationen är giltig eller korrekt. Stressiga miljöer försämrar ett barns minnen och ökar sannolikheten för rekonsolidering och kontaminering av falsk information. Falska minnen är minnen av händelser som inte riktigt inträffade. Äldre barn är mest benägna att konfabulera dessa falska minnen och illusioner än yngre barn. Detta kan bero på att deras minne och inlärningsprocesser är mer utvecklade än yngre barns, vilket gör att de kan rekonstruera minnen utifrån verkliga händelser såväl som imaginära.

Föräldrarnas inflytande

Inlärning och minne går hand i hand, eftersom det ena inte kan uppstå utan det andra. Lärande involverar upplevelser och hur de förändrar hjärnan, medan minnet fokuserar på hur dessa förändringar i hjärnan lagras och återkallas. Miljöer med lägre socioekonomisk status ger lägre kognitiv och intellektuell utveckling hos barn. Eftersom barn inte kan välja de miljöer de växt upp i, kan föräldrarnas inflytande i hög grad hjälpa eller hämma ett barns kognitiva utveckling. Låg socioekonomisk status på grund av fattigdom är en ledande orsak till hindrad kognitiv utveckling hos växande barn. En konstant otillräcklig kost under tidig barndom berövar hjärnan den näring den behöver för att utvecklas och fungera framgångsrikt. Tillgången till hälso- och sjukvård påverkar också den kognitiva utvecklingen. Familjer med låg socioekonomisk status har inte alltid råd med nödvändig eller nyttig hälsovård för sina barn, vilket kan hindra hjärnans utveckling, särskilt under senare år när hjärnan är mindre benägen att själv korrigera potentiella riskfaktorer. Brist på intellektuell stimulans kan också minska den kognitiva utvecklingen hos barn, vilket kan inträffa i hushåll med låg inkomst, som inte har råd med kompletterande aktiviteter eller program för deras barns utvecklande sinnen. En av de mest dynamiska hämmarna av kognitiv utveckling genom föräldrarnas inflytande är dock föräldrarnas våld och negativitet. Barn som lever i högriskmiljöer för övergrepp från föräldrar uttrycker fluktuationer i deras förmåga till uppmärksamhetsförmåga på grund av ständig rädsla eller säkerhetsproblem. Störning i uppmärksamhet kan minska både arbetsminnet och hämtning av långtidsminnen. Om koncentrationen störs under återkallande kan de minnen som dyker upp vara mottagliga för rekonsolidering, och de falska minnen som skapas, på grund av bristande koncentration, kan stelna till felaktiga långtidsminnen. I en forskningsmodell som tittade på barn som lever i miljöer med våld i hemmet och deras relation till minne, fann forskare att barn som utsatts för familjär trauma uppvisade en sämre prestation av arbetsminnet.

Utbildning

Lågt arbetsminne blir mer av ett problem idag med barn i det offentliga skolsystemet. Utbildningssystemet spelar en betydande roll för att utveckla barnens sinne för arbetsminnet. Men familjer som har låg socioekonomisk status har inte alltid råd med privat skola för att ge barnen högsta kvalitet på lärare och lärande. En nackdel med att ha barn i det offentliga skolsystemet är att pedagoger inte har tid, rätt verktyg eller rätt teknik för att träna barnen att utveckla bättre arbetsminne. Allmänna skolor är i underläge när det gäller att få den bästa utbildningen för arbetsminne. Barn som bor i ett lågt SES-hem har svårt att lära sig att utveckla och träna upp arbetsminnet. Arbetsminnet har sakta minskat under de växande åren. Därför blir eleverna mindre motiverade och får inlärningssvårigheter senare. Lågt arbetsminne resulterar i frustration, ilska, att vara störande och misslyckas med att slutföra uppgifter. Några effekter för elever som har ett lågt arbetsminne är att de kan bli mycket lätt distraherade, låg uppmärksamhetsförmåga, samt glömska. Barn som växer upp i ett högre SES har råd att få en bättre utbildning.

Språkutveckling

Arbetsminnet ger möjlighet att hålla språk, ordförråd och lämpliga symboler lätt tillgängliga för kommunikation med andra och organisering av tankar. Alla människor använder språk, och därför har det blivit allmänt erkänt att barn från områden med socioekonomiska underlägen löper stor risk för försenad språkutveckling. Föräldrar från högre SES tenderar att ha högre utbildning och förstår därför mer om barns utveckling och nödvändigheten för korrekt tillväxt. Av denna anledning är föräldrar från höga SES-hem mer benägna att se sig själva som lärare och sina barn som elever redo att lära.

Barn

Socioekonomiska nackdelar har skapat ojämlika skillnader mellan utbildningsnivåer för barn och familjer med olika socioekonomiska bakgrunder. Skillnaderna mellan förälder till barn- dialog skiljer sig i hemmen i familjer med låg till hög SES. I hem med barn med låg SES tenderar det att vara mindre direkta samtal med barnet, färre möjligheter till bokläsning och mycket mindre tid som delas mellan barn och förälder om samma ämne eller händelse. Denna brist på dialog bromsar förståelsen av syntax eftersom barn får mindre möjligheter att lära sig och förstå arrangemanget av sitt språk. I hem för barn med hög SES tenderar mammor att prata mer fritt med sina barn om känslor och känslor, samt försöka direkt följa upp vad deras barn säger. Denna korrekta och konsekventa verbala stimulering kan bidra till en starkare verbal utveckling än barn från familjer med låg SES.

Med tanke på att språkutveckling är nyckeln för att barn ska börja förmedla sig själva, växa och så småningom lossa från föräldrarna, är det viktigt att visa skillnaderna mellan olika socioekonomiska ställningar. I miljöer där man pratar med barn och knuffar övningsord tenderar de första orden att utvecklas mellan 10–15 månader. Nordamerikanska barn är några av de mest typiskt studerade familjerna, de kommer från medelklassfamiljer med mödrar som påverkar språkutvecklingen. Mödrar från dessa familjer använder ofta objektsmärkning för sina spädbarn. Detta gör att barn kan använda fonologisk referens genom att ge mening och association till de ord som talas av deras mödrar.

Barn från familjer med låg SES som har haft den orättvisa nackdelen att börja efter i språkutvecklingen tenderar inte att komma ikapp, förseningarna kan förbli stabila eller öka i styrka med åldern. I tonåren är dessa förseningar fortfarande närvarande hos barn från familjer med låg SES. Studier med 13-14-åringar från områden med hög och låg SES har verkligen antytt att försenad språkutveckling fortfarande är mycket påtaglig hos barn från familjer med låg SES. Studier fann också att barn i områden med låg SES var mer benägna än barn med hög SES att ha oupptäckta språksvårigheter. Med tanke på att barn från familjer med låg SES kanske aldrig kommer ikapp barn i familjer med hög SES är det viktigt att upptäcka språksvårigheter mycket tidigare än ungdomar. Hos ungdomar har språktillväxten avtagit och det är mindre sannolikt att dramatiska språkprestationer inträffar.

Tvåspråkighet

Tvåspråkighet avser förmågan att använda och förstå två samtidiga språk. En tvåspråkig person kan till exempel tala och förstå både franska och engelska . 2011 registrerade kanadensare att 17 % av befolkningen var tvåspråkiga och 20 % av dem talade ett annat språk än franska eller engelska innan de lärde sig franska eller engelska. När det gäller arbetsminne och kognitiv kontroll har tvåspråkiga barn visat sig uppnå mycket högre poäng än enspråkiga barn. Enspråkiga barn har dock presterat bättre än tvåspråkiga i standardutvärderingar av ordförråd. Tidigare forskning med barn med hög SES tyder på att båda språken ständigt finns hos tvåspråkiga och att detta kan förklara den minskade effektiviteten i båda språkförmågorna. I likhet med enspråkiga löper tvåspråkiga barn med låg SES risk att prestera dåligt på ett eller båda språken, men det finns undantag, få extremvärden hos barn med låg SES tenderar att uppnå höga kunskapspoäng i båda språken. Barn med låg SES visar företräde för etniska språk som talas hemma. Språkutvecklingen är till stor del beroende av föräldrarnas interaktion, därför har barn med enspråkiga föräldrar svårt att lära sig det andra språket på grund av en hemmiljö som är begränsad till deras etniska språk. Men om föräldrarna är tvåspråkiga på samma språk, kommer barn sannolikt att utöva alla tvåspråkiga barn oavsett SES. Tvåspråkiga barn med medel till hög SES har också visat sig underprestera språkligt jämfört med enspråkiga barn med samma SES. Mellan till hög SES-barn uppvisar dock konsekvent högre kunskaper än barn med låg SES på båda språken.

Autism

De viktigaste diagnoserna för barn med autismspektrumstörning (ASD) har problem med kommunikationsförmåga, social interaktion och aktivitetsmönster. Barn med högfungerande autism såväl som lågfungerande autism har nedsatt arbetsminne, både verbala och icke-verbala domäner samt språkutveckling. Familjer med ett barn med ASD och som också har en högre socioekonomisk status (SES) kan ofta ge mer finansiering för att barnet ska få rätt behandling för att hjälpa barnet att utvecklas. Familjer med högre SES har tillgång till bättre hälsovård och beteendeinterventionsprogram för att hjälpa barnet att utvecklas normalt. En av behandlingarna skulle innehålla ett program för att förbättra korttids-, långtids- och även arbetsminnet. När barn med ASD är i de tidiga utvecklingsstadierna är arbetsminnesnedsättningar inte alltid igenkännbara, följaktligen får de inte rätt träning direkt. Föräldrar till barn med ASD och som är i den låga SES-gruppen, de har i allmänhet inte utbildningen eller resurserna för att hjälpa barnet med arbetsminnesstörning och språkbrist . Resultat av barn med ASD hade svårigheter med korttidsarbetsminne, spatiellt arbetsminne och även komplext verbalt minne.

Durkin et al

Dr Maureen Durkin, som är involverad i hälsovetenskapsavdelningen vid University of Wisconsin, gjorde en tvärsnittsstudie för att se om det fanns någon korrelation mellan barn som föds med autism och socioekonomisk status. Denna studie utformades för att se om socioekonomisk status har något samband med barn som föds med autismspektrumstörning. Durkin och medarbetare upptäckte att barn födda i låg SES-familj och födslar av autistiska barn ökar. Även om det fanns vissa begränsningar för denna studie; ADDM nätverksövervakningssystem. Durkin et al. baserat sin forskning på detta system, det är ett system där barn med funktionsnedsättning har tillgång till diagnostiska tjänster. Därför kanske autistiska barn med låg SES inte har tillgång till detsamma. En annan begränsning denna studie har är att denna studie deltog på barn som var åtta år gamla snarare än när de först diagnostiserades. Detta skulle ha en effekt på resultatet eftersom vissa familjer som kan vara i ett högt SES, kan använda alla medel för att hjälpa barnet mot interventionsprogram och kan lämna familjen i ett lågt SES på lång sikt. Familjer som har hög SES, är välutbildade och har ekonomiska resurser att betala för högsta kvalitet på utbildningen för sitt barn. Durkin et al. fann också att bra eller låg SES hade att göra med ras och etnicitet.

Arbetsminnesmått

Psykometri

Baddeley och Hitchs arbetsminnesmodell.

Betyg på arbetsminnesmått har fastställt ett starkt samband mellan arbetsminne och språkinlärningssvårigheter . Dessa åtgärder är mycket användbara för att mäta ett barns arbetsminne och/eller inlärningssvårigheter. Forskning visar studier av arbetsminne kan förutsäga ett barns skolastiska förmågor i upp till tre år senare. Med tanke på att låg SES till stor del är relaterad till inlärnings- och språkstörningar är det viktigt att validera om åtgärder för sådana ämnen är fria från socioekonomisk påverkan.

Den fonologiska slingan används av arbetsminnet för att skaffa och associera nytt ordförråd med befintliga ordförrådskunskaper. Användning av icke-ordupprepning för att mäta den fonologiska loopen har visat sig vara en stark prediktor för inlärningssvårigheter hos barn som lär sig språk. Dessa standardiserade språktest kan utgöra fler problem för barn som kommer från familjer med låg SES än barn från normal till hög SES. Förälderinteraktion, eller rollen som vårdgivare i hemmet är av yttersta vikt när man utvecklar ordförrådskunskaper och stärker den fonologiska loopen. I hemmen med låg SES är förälderinteraktion, extrakurser och social miljö vanligtvis begränsade, vilket bromsar barnets utveckling av ordförråd jämfört med barn med normal till hög SES. Arbetsminnet involverar minnessystemet, som aktivt arbetar med att samla in och organisera ny information. Det är ett konstant körande minnessystem som underlättar minneslagring och association. Att lära sig språk använder sig av arbetsminnet, men styrkan i arbetsminnet avgör inte ens förmåga till ordförrådskunskap. För att skilja barns poäng mellan bedömningar , som studerar ordförråd, och de som studerar arbetsminne, har studier haft kohorter från både låg SES- och hög SES-familjer att genomföra ett batteri av arbetsminnesmått. Mätningar av barns vokabulärkunskap förstärkte faktiskt tidigare forskning om vilken inverkan ett barns miljö kan ha på deras språkinlärning. Mätningar för icke-ordupprepning och sifferåterkallelse visade dock ingen skillnad mellan poäng mellan barn med varken hög eller låg SES. Dessa fynd dikterar att mätningar som enbart är involverade i arbetsminnet och inte förknippas med vokabulär är fria från socioekonomisk påverkan. Arbetsminnet påverkas inte av SES, men inlärningssvårigheter är fortfarande till stor del förknippade med låg SES. Forskare kan anta att arbetsminnesmätningar inte är partiska för SES och kan korrekt bedöma språkutveckling och andra inlärningsproblem. Tillämpligheten av denna kunskap visar sig vara särskilt användbar för att fastställa behov av tidiga insatser i barns lärandemiljöer.