Sloveniens demografiska historia
Den här artikeln presenterar Sloveniens demografiska historia , med folkräkningsresultat där sådana finns. Se Sloveniens demografi för en mer detaljerad översikt över den aktuella demografin från 2002 års folkräkning.
Före andra världskriget
Det finns folkräkningar för åren 1830, 1857 och 1869. Folkräkningar genomfördes sedan vart tionde år, 1880, 1890, 1900, 1910, 1921 och 1931. [1 ]
1830
Slovenien delades mellan de österrikiska regionerna Carniola , Österrikiska Littoral , Steiermark och Kärnten , utan att räkna med den ungerskägda regionen Prekmurje. I Steiermark fanns det 342 013 slovenier, eller 38,72 % av befolkningen [2] .
Andra hälften av 1800-talet
Som ett resultat av framväxten av tysk nationalism, som innebar förtydligande av skolnätverk, ekonomiskt tvång och språkskifte av ekonomiska eller sociala skäl, sjönk antalet slovenier i Slovenien från 96 % 1846, 85,5 % 1880, 84,6 % 1890 och 87,3 % 1900 till 81,7 % 1910. Dessa utvecklingar var särskilt synliga i södra Kärnten, idag mestadels en del av Österrike , till stor del tack vare den växande turistindustrin på sjöarna i Klagenfurtbassängen. Liknande utveckling ägde rum i Prekmurje-regionen, som då var en del av Kungliga Ungern, där ungerska ersatte tyska som det prestigefyllda språket.
1910
Data visar följande resultat... [3]
- 82 % slovenier
- 10 % tyskar (106 000)
- 2% italienare
- 1,5 % ungrare
Mellankrigstiden
1921
I den första folkräkningen av det forna Jugoslavien 1921. Området Drava Banovina hade följande grupper... de räknades enligt deras modersmål... 1 054 919 totalt, varav följande språkgrupper var...
- 980 222 slovenska
- 41 514 tyska
- 14 429 ungerska
- 11 898 serbiska och kroatiska
- 2 941 tjeckoslovakiska
- 1 630 ryska
- 701 italienska
- andra
1931
I Jugoslavien 1931 räknades endast religiösa grupper. Drava Banovina hade... 1 144 298 totalt, varav...
- 1 107 155 katolska
- 25 717 lutherska/protestantiska
- 6 745 ortodoxa
- 927 Islam
- 3 754 andra
Efter andra världskriget
1948
1 391 873 totalt, varav...
1953
1 466 425 totalt, varav...
- 1 415 448 (96,52 %) slovenier
- 17 978 (1,26 %) kroater
- 11 225 (0,76 %) serber
- 11 019 (0,75 %) ungrare
- 1 663 (0,11 %) romer
- 1 617 (0,75 %) etniska muslimer
- 1 356 (0,09 %) montenegriner
- andra
1961
1 591 523 totalt, varav...
- 1 522 248 (95,65 %) slovenier
- 31 429 (1,97 %) kroater
- 13 609 (0,85 %) serber
- 10 498 (0,66 %) ungrare
- 2 784 (0,17 %) jugoslaver
- 1 384 (0,09 %) montenegriner
- 1 009 (0,06 %) makedonier
- 13 425 (0,71 %) etniska muslimer
- andra
1971
1 727 137 totalt, varav...
- 1 624 029 (94,03 %) slovenier
- 42 657 (2,47 %) kroater
- 20 521 (1,19 %) serber
- 9 785 (0,57 %) ungrare
- 6 744 (0,39 %) jugoslaver
- 3 231 (0,19 %) etniska muslimer
- 1 978 (0,11 %) montenegriner
- 1 613 (0,09 %) makedonier
- 1 281 (0,07 %) albaner
- andra
1981
1 891 864 totalt, varav...
- 1 712 445 (94,03 %) slovenier
- 55 625 (2,94 %) kroater
- 42 182 (2,23 %) serber
- 26 263 (1,39 %) jugoslaver
- 13 425 (0,71 %) etniska muslimer
- 9 496 (0,50 %) ungrare
- 3 288 (0,17 %) makedonier
- 3 217 (0,17 %) montenegriner
- 1 985 (0,10 %) albaner
- 1 435 (0,08 %) romer
- andra
1991
1 913 355 totalt, varav...
- 1 689 657 (88,30 %) slovenier
- 52 876 (2,76 %) kroater
- 47 401 (2,47 %) serber
- 26 577 (1,38 %) etniska muslimer
- 12 075 (0,63 %) jugoslaver
- 8 000 (0,41 %) ungrare
- andra
Efter självständighet
2002
1 964 036 totalt, varav...
- 1 631 363 (83,06 %) slovenier
- 38 964 (1,98 %) serber
- 35 642 (1,81 %) kroater
- 21 542 (1,10 %) bosniaker
- 10 467 (0,53 %) etniska muslimer
- 6 243 (0,32 %) ungrare
- 6 186 (0,31 %) albaner
- andra