Slaget vid Vasa
Slaget vid Vasa | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av finska kriget | |||||||
| |||||||
Krigslystna | |||||||
kungariket Sverige | ryska imperiet | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Johan Bergenstråhle | Nikolay Demidov | ||||||
Styrka | |||||||
1 100 infanteri 200–300 bönder 4 kanoner |
1 488 infanteri 200 kosacker 4 kanoner |
||||||
Förluster och förluster | |||||||
68 dödade 204 tillfångatagna (inklusive 101 sårade) Totalt: 272 |
37 dödade 82–113 sårade 53 tillfångatagna Totalt: 150–172 |
||||||
Slaget vid Vasa utkämpades mellan kungariket Sverige och det ryska riket under finska kriget (1808-1809).
Medan den svenska armén firade sin seger vid Nykarleby landsteg en annan svensk styrka, ledd av Johan Bergenstråhle , vid Vasa . Adlercreutz hade glömt denna landstigning och skickade inga trupper för att hjälpa Bergenstråhle. Svenskarna, med 1 300–1 400 man, landsteg strax utanför Vasa, men ryssarna, förstärkta av den ryska huvudarméns ankomst, visade sig vara för starka. Efter några hårda gatustrider förlorade ryssarna 37 dödade, 82–113 sårade (fem officerare) och, enligt vissa källor, 53 tillfångatagna; totalt 150–172 man. Svenskarna hade förlorat 68 dödade och 204 tillfångatagna (inklusive befälhavaren); av dessa sårades 101 man. De återstående styrkorna drog sig tillbaka norrut, till den svenska huvudarmén vid Nykarleby, och skapade den sjätte brigaden.
ryska styrkor
- Infanteri (1 488)
- Kosacker (200)
- Vapen (4)
Totalt: 1 688 man och 4 kanoner
svenska styrkor
- Västerbottens infanteriregemente (1 bataljon)
- Västerbottens hjälpreserv och Jämtlands infanteriregemente (1 bataljon; inklusive 2 jämtländska kompanier)
- Bönder (200–300)
- Vapen (4)
Totalt: 1 300–1 400 man och 4 kanoner
Källor
- Leer, Heinrich (1885). Encyclopedia of Military and Marine Sciences (1885) (på ryska). Sankt Petersburg : Bezobrazov tryckeri.
- Hornborg, Eirik (1955). När riket sprängdes: fälttågen i Finland och Västerbotten, 1808-1809 (på svenska). Stockholm : PA Norstedts och Söners Förlag.