Slaget vid Sandöström

Slaget vid Sandöström
Del av finska kriget
Datum 2–3 augusti 1808 Plats Finsk skärgård, nära Kimito Resultat rysk seger
Krigslystna
Sverige	ryska imperiet
Befälhavare och ledare
Klas Hjelmstjerna Önnert Jönsson Sölfverarm	Lodewijk van Heiden Dodt
Styrka
22 vapenslupar	12 pistolslupar 38 pistolgäpar
Förluster och förluster
36 dödade 93 skadade 12 fartyg skadade	121 dödade 200 skadade 35 fartyg skadade

Slaget vid Sandöström utkämpades mellan Sverige och Ryssland under finska kriget 1808-09.

Förspel

Efter att ha misslyckats med att förstöra de ryska kustförbanden nära Åbo (finska: Åbo ) i striderna vid Rimito Kramp och Bockholmssund , försökte svenskarna ta bort de ryska förstärkningarna. När den svenska flottan kontrollerade det öppna havet tvingades de inkommande ryska fartygen använda smala kustvattenvägar, och därför satte svenskarna in en avdelning med kanonslupar under kapten Sölfverarm för att blockera passagen norr om ön Kimito vid den lilla ön Tallholmen .

Den svenske konteramiralen Klas Hjelmstjerna tvingades splittra sina styrkor för att hindra ryska kuststyrkor från Åbo från att komma åt hans bakre flank, och därför gav han Sölfverarm till en början endast 8 kanonslupar men förstärkte honom senare med ytterligare 4. Han behöll 14 kanonslupor och 7 galärer för sig själv och postade ytterligare 4 kanonslupar för att blockera andra kustvattenvägar. Sölfverarm var medveten om svagheterna i sin position och började blockera vattenvägen norr om Kimito.

Slåss

Det första försöket att bryta Sölfverarms position skedde den 18 juli när 6 ryska kanonslupar utan framgång försökte ta sig förbi svenskarna i det som blivit känt som slaget vid Tallholmen . Strax efter midnatt den 21 juli gjorde en avdelning med 30 ryska kanongäpar under befäl av kapten 1:a klass Login Geiden nästa försök till passage med stöd av ryska artilleribatterier och markstyrkor på stranden. Även om svenskarna var betydligt mindre lyckades de göra ett ordnat tillbakadragande. Ingendera sidan lyckades sänka några fartyg, men svenskarna led offer på 46 döda och sårade till ryssarnas 19, även om rysk befälhavare Geiden var bland de svårt sårade.

Slag vid Tallholmen och Sandöström

Sölfverarm fortsatte att förstärka sitt försvar och konstruerade ett artilleribatteri på en ö mitt i den trånga passagen. Svenskarna förstärktes också av överstelöjtnant Önnert Jönsson - som tog kommandot - med ytterligare 10 kanonslupor. Ryssarna fick också förstärkningar och kunde nu sätta in 50 beväpnade fartyg. Förutom sjötillgångar hade ryssarna 1 sexkanoners och 1 fyrkanonbatterier, 2 fältkanoner och sex kompanier infanteri till stöd.

Det ryska anfallet startade den 2 augusti kl 0300. Det svenska batteriet mitt i passagen visade sig vara mycket effektivt trots att det utsattes för kraftig eld. Även om flera av deras kanonslupar tvingades dra sig tillbaka från stridslinjen, lyckades svenskarna slå tillbaka den första ryska attacken. Fler attacker följde under dagen men svenskar kunde fortfarande hålla sig. Senare lyckades dock ett starkare ryskt anfall bryta den svenska linjen och tvinga svenska flottstyrkor till tillbakadragande, vilket lämnade artilleribatteriet omringat av ryssar.

Det svenska uttaget var ordnat och ryssarna lyckades inte utnyttja det innan Hjelmstjernas reserver anlände. Men istället för att gå till motanfall med nya styrkor mot en fiende som hade förbrukat det mesta av sin ammunition, valde han att dra sig tillbaka. Även om striden i sig inte var en klar seger för någondera sidan, lyckades ryssarna få tillträde genom kustvattenvägarna och länka samman sina kustförband.

Relaterade aktiviteter

Medan sjöslaget utkämpades vid Sändöström utförde ett annat svenskt förband landstigningsoperationer på ön Kimito. Eftersom landningsoperationen led av flera förseningar var det initiala målet med operationen - att ge stöd för att förhindra den ryska kustflottan från att ta sig förbi ön - ett misslyckande. Men efter att ha fått veta att Friedrich Wilhelm von Buxhoeveden , den ryske operationsbefälhavaren i Finland, åt middag på en närliggande herrgård i Vestankärr, beslutade överste Axel af Pàlen, befälhavare för landstigningsstyrkan, att försöka fånga honom. Af Pàlen och hans 150 män lyckades ta sig fram till herrgårdens närhet utan att synas, men medan svenskarna flyttade in för att omringa byggnaden såg de ryska strejkvakterna dem och larmade deras befälhavare, som lyckades fly. Ankommande ryska förstärkningar tvingade den svenska landstigningsstyrkan att dra sig tillbaka.

Bibliografi

•   Mattila, Tapani (1983). Meri maamme turvana [ Havet skyddar vårt land ] (på finska). Jyväskylä: KJ Gummerus Osakeyhtiö. ISBN 951-99487-0-8 .
• Lars Ericson Wolke, Martin Hårdstedt, Medströms Bokförlag (2009). Svenska sjöslag