Slängpolska
Slängpolska ( svensk plural slängpolskor ; "släng" svenska för "slänga, kasta, kasta" och direkt besläktad med engelskan "att slänga") är en svensk folkdans och ibland även beskrivningen av vissa folkmusiklåtar . De danser som bär namnet slängpolska kan delas in i två huvudtyper.
Den första typen är för två eller fyra personer, och är en av sextondetonens versioner av polskan . Danserna av denna typ har vanligtvis det gemensamt att de dansas på plats, antingen under delar av dansen eller under hela dansen. Fokus ligger på olika lastrum och på uppdelningarna dem emellan, och dessa divisioner skulle kunna stå för namnet slängpolska. En typisk slängpolska av denna typ skulle kunna bestå av två baspositioner: en där paret snurrar runt varandra medan de håller korsade händer utsträckta med centrifugalkraft, den andra där paret snurrar runt varandra i en närmare position medan de håller i partnerns axlar och armar. Uppdelningen mellan de två delarna av dansen görs sedan genom att t.ex. båda dansarna snurrar ut från sitt lastrum och snurrar sedan en gång på egen hand med en handklapp, följt av en återgång till lastrummet. Ett vanligt danssteg består av fyra steg fördelade på följande sätt över tre slag: ett långt, två kort, ett långt ("ett...-två-och-tre..."). Beat 1, 2 och 3 har nästan lika stress och längd, vilket också återspeglas i motsvarande musik. En väldigt fri variant av denna slängpolska typ, bestående av att gå genom rummet med olika grepp och vända sig på plats med olika grepp och samma gångsteg, kunde lika gärna dansas till 2 4 eller
4 4 gångers
musik , liksom besläktade norska danser gangar och bonde , men i Sverige dansas det oftast till
3 4 gångers musik.
Den andra typen av slängpolska är mer besläktad med andra polskor än till ovanstående slängpolska, genom att paren rör sig moturs runt rummets periferi, och väljer att göra det med eller utan rotation medurs runt en inre axel, en hel rotation för varje åtgärd. Musiken och danserna i denna kategori delar ett högt tempo, vilket ger en "tossande" känsla, vilket ofta återspeglas i rotationsdelen av dansen i form av ett hopp eller ett lyft som en del av steget som återkommer i varje takt fram till kl. paret bestämmer sig för att dansa utan rotation ett tag. Namnet har använts från Mellansverige (Värmland) till norra Sverige, och det finns en stor mångfald i musik och danskaraktär, eftersom namnet främst syftar på tempot. Både i mellanvästern och norra Sverige finns exempel på danser som både kan dansas som en långsammare "polska" och som en snabbare "slängpolska" med bibehållande av grundstegen.