Skolsystemet i Sydtyrolen

Sydtyrolens status som en autonom provins i Italien är dess skolsystem tydligt präglat av en flerspråkig språkpolitik. När det gäller tillägnandet av deras elevers respektive andraspråk (dvs tyska för italienska elever, italienska för tyska elever, italienska och tyska för ladinspråkiga elever) kan skolor i området skilja sig avsevärt från varandra beroende på vilken språkgrupp de är förknippade med.

Sociolingvistiska grunder för andraspråksinlärning i Sydtyrolen

Skylt för tyskspråkiga grundskolan i St. Johann/ Ahrntal

Siegfried Baur bedömer de sociolingvistiska grunderna för andraspråksinlärning med avseende på tre typer av områden:

  • Stadsområdena (med en italiensk befolkning på cirka 40 % till 70 %) där talare av italienska och tyska har många möjligheter att öva på sina respektive andraspråk
  • Dalområdena (med en italiensk befolkning på cirka 10% till 70%) där de tysktalande har betydligt färre möjligheter att träna italienska
  • Landsbygdsområdena/bergsområdena, där väldigt få italienare bor (mindre än 10 %) och den tyskspråkiga befolkningen behandlar italienska i grunden som ett skolämne och använder inte mycket tillgången till italienska medier

Andraspråkskompetens

De enda indikatorerna för andraspråkskompetens finns i andraspråksproven i skolan och statliga prov.

År 2004 klarade 50,8 % av de utexaminerade från universitetet, 23,7 % av de som utexaminerades från maturità (A-nivå), 36,2 % av de som hade examen från mellanstadiet och 78,6 % av de muntliga kandidaterna i andraspråksprovet. Statistiska uppgifter får inte fördelas över de olika språkgrupperna.

Medan tysktalande A-nivåkandidater från landsbygdsområden generellt sett har mycket liten andraspråkskompetens i italienska, verkar det som att tysktalande kandidater i genomsnitt är något bättre på att tala italienska än vice versa. Det bör dock noteras att denna bedömning är baserad på examinatorernas personliga erfarenheter (de själva är naturligtvis vanligtvis anslutna till någon av de två språkgrupperna).

Både tyska skolor och italienska skolor lär ut respektive andraspråk från första formen.

Engelska språkundervisning

Engelska språkkurser börjar i årskurs 1 i italienska skolor och i årskurs 4 i tyska skolor. Det finns inga statistiska uppgifter för att utvärdera engelska språkkunskaper hos elever i Sydtyrolen. Det allmänna intrycket av skolledare och chefer är att den tyskspråkiga befolkningen ofta talar bättre engelska än italienska.

Andraspråksinlärning i ladinska skolor

Ladinspråkiga elever verkar vara mest framgångsrika i att tillägna sig både italienska och tyska som andraspråk. Detta kan vara resultatet av en strikt tvåspråkig språkpolitik där hälften av ämnena undervisas på italienska och den andra hälften på tyska. Ladin används endast i grundskolor .

Tillämpning av det italienska skolsystemet i Sydtyrolen

Det italienska skolsystemets tre stadier

  • Grundskola (italienska: scuola elementare , tyska: Volksschule ; sedan 2003: scuola primaria , tyska: Grundschule ): årskurs 1 till 5.
  • Mellanstadium (italienska: scuola secondaria di primo grado , mer allmänt kallad scuola media ; tyska: Mittelschule ): År 6 till 8.
  • Gymnasie/Grammarskola (italienska: liceo ; tyska: Oberschule eller Gymnasium ): År 9 till 13. Den italienska liceo är traditionellt indelad i biennio (år 9 och 10) och triennio (11–13). Gymnasieskolor i Sydtyrolen, liksom i hela Italien, tar upp olika studieriktningar, bland vilka de mest populära är liceo classico/Klassisches Gymnasium (med särskild tonvikt på grekiska och latin), liceo scientifico/Realgymnasium (vikt på naturvetenskap), och liceo linguistico/Sprachengymnasium (betoning på moderna språk).

Obligatorisk utbildning

Före 2000 avslutades den obligatoriska utbildningen i Italien med skolavslutningsproven i slutet av mellanstadiet. Från och med 2012 måste italienska elever gå i skolan i 12 år, medan de kan välja mellan liceo och en professionell utbildning inklusive specialskolor.

Bibliografi

  • Elisabeth Alber (2012). "Sydtyrolens utbildningssystem: Flerspråkiga svar för enspråkiga sfärer?" I Dans L'Europe en Formation . N° 363, s. 399–415 ( online )

Se även