Skogs- och Lantarbetarförbundet
| Sveriges skogs- och lantarbetareförbund | |
| Grundad | 1921 |
|---|---|
| Upplöst | 1922 |
| Plats |
|
Nyckelpersoner |
Artur Bergvall (ordförande), Axel Friberg (kassör), Sven G. Lorén |
| Tillhörigheter | Red International of Labour Unions |
Skogs- och Lantarbetareförbundet i Sverige ( svenska : Sveriges skogs- och lantarbetareförbund ) var ett revolutionärt fackförbund för skogs- och lantarbetare i Sverige . Förbundet bildades 1921. Förbundet hade sin huvudbas i Dalarna , men hade även lokalavdelningar i Södermanland , Västergötland och spridda orter över Mellansverige.
Historia
Politisk splittring i lantarbetarrörelsen
Förbundet bildades som svar på en antikommunistisk utrensning i Sveriges Lantarbetarförbund efter dess kongress i Norrköping i mars 1921 . Runt om i landet hölls distriktskonferenser i Sveriges Lantarbetarförbund där kommunister togs bort från ledande positioner i förbundet. Kommunisterna utfärdade en uppmaning till grundandet av ett nytt rikstäckande lantarbetarförbund. Inbjudan till Skogs- och Lantarbetarförbundets grundkongress skickades till alla sektioner av Lantbrukarförbundet. Uppropet hänvisade till att många av dess närvarande delegater (inklusive ledningen för Skogs- och Lantarbetarförbundet i Mellansverige) avvisade Norrköpingskongressens deklarationer. Skogs- och Lantarbetarförbundet Mellansverige hade dock splittrats strax efter Norrköpingskongressen. Majoriteten av organisationen (sektionerna i Västmanland ) hade åter anslutit sig till Lantarbetarförbundet. Skogs- och lantarbetarförbundet i Mellansverige (bestående av Dalarnas distriktsorganisation och några andra sektioner) skulle ligga till grund för det nya rikstäckande förbundet.
Stockholms kongress
Grundkongressen för det nya förbundet hölls 24–25 maj 1921. En resolution som förklarade ett orubbligt stöd för Red International of Labour Unions antogs. Kongressen antog också stadgar som var i enlighet med Trade Union Propaganda League . Till ordförande valdes Artur Bergvall och till kassör Axel Friberg. Sven G. Lorén (redaktör för Den svenske lantarbetaren) ingick också i organisationens ledning. Vid kongressen deltog 45 delegater, representerande 43 lokalsektioner från olika delar av landet.
Upplösning
Det nya förbundet skulle ha en kort existensperiod, bara några månader. Facket drabbades hårt av den ekonomiska krisen. Sektioner i Dalarna började desertera till Lantbrukarförbundet. Utgivningen av Den svenske lantarbetaren upphörde. 1922 gick förbundet samman med det (kommunistiskt ledda) Åboförbundet och bildade Sverges allmogeförbund . En eventuell sammanslagning med Sveriges Arbetares Centralorganisation ( SAC) hade också diskuterats.
Organisation
Politisk profil
Facket definierade sig som en revolutionär organisation. Den förespråkade en jordbruksreform i samma linje som den som genomfördes i Sovjetryssland , som en lösning på arbetslöshetskrisen i Sverige. Organisationen hävdade att fackföreningar aktivt borde engagera sig i politiska kamper. Men i verkligheten kunde facket inte bedriva mycket politisk agitation. Det fastnade i ekonomiska frågor, i synnerhet en strejk i Dalarna (som hade initierats av Mellansveriges Skogs- och Lantbrukarförbund mot lönesänkningar).
Internationell anknytning
En delegation som representerade förbundets nationella ledning deltog i grundkongressen för Red International of Labour Unions sommaren 1921. Delegationen besökte även den sovjetiska lantarbetarfacket.
