Skaraborgs regemente (infanteri)
Skaraborgs regemente | |
---|---|
Skaraborgs regemente | |
Aktiva | 1624–1709, 1709–1942 |
Land | Sverige |
Trohet | svenska försvarsmakten |
Gren | svenska armén |
Typ | Infanteri |
Storlek | Regemente |
Del av |
3:e militärdistriktet (1833–1893) 3:e armédivisionen (1893–1901) III armédivision (1902–1927) Västra armédivisionen (1928–1936) III armédivision (1937–1942) |
Garnison/HQ | Skövde |
Motto(n) | " Arvet förpliktar " ("Arvet förpliktar") |
Färger | Svart och gult |
Mars | " Geschwindmarsch " (Herrman) |
Kampens utmärkelser | Varberg (1565), Narva (1581), Lützen (1632), Leipzig (1642), Warszawa (1656), Lund (1676), Landskrona (1677), Malatitze (1708) |
Insignia | |
Axelärm insignia m/1906 |
Skaraborgs regemente ( svenska : Skaraborgs regemente ), beteckning I 9 , var ett svenskt arméinfanteriregemente som spårade sitt ursprung tillbaka till 1500-talet . Det omvandlades till ett pansarregemente 1942. Regementets soldater rekryterades från Skaraborgs län och garnisonerades senare där.
Historia
Regementet har sitt ursprung i fänikor uppvuxen i Skaraborgs län på 1500-talet. De äldsta bevarade handlingarna som handlar om fänikor och fotsoldater i Skaraborgs län är från 1543. Av fänikor från Västergötland och Dalsland bildades 1613 ett storregemente på 3 000 man. Någon gång mellan 1621 och 1624 delades storregementet permanent upp i tre mindre fältregementen som låg till grund för Skaraborgs regemente, Älvsborgs regemente och Hallands regemente . Skaraborgs regemente fick Bengt Pilefeldt som förste chef. Regementet omnämndes i regeringsformen 1634 som Det Andre Wästgöthe Regemente, där under hörer Scharaborgz Lähn (" Det andra Västgöta regementet, som omfattar Skaraborgs län"). Regementet tilldelades 1684. Det var roterat (en gammal feodal rekryteringsmetod ) med 1 200 nummer (soldater) i Skaraborgs län. Från 1696 till 1913 utbildade regementet på Axevalla hed. 1913 flyttade den till nya kaserner i Skövde . Regementet fick en pansarbataljon 1939 och ombildades 1942 till ett pansarregemente, vilket gav det namnet Skaraborgs pansarregemente (P 4).
Organisation
|
|
Heraldik och traditioner
Färger, standarder och riktlinjer
När regementet omorganiserades till pansarförband behölls färgen från tiden som infanteriförband. Färgen var av 1844 års modell, och hade presenterats den 24 juni 1858 av kronprins Carl Ludvig Eugen (senare Karl XV ), då i form av två bataljonsfärger. Färgen hade ursprungligen bara två stridsutmärkelser, Lützen (1632) och Malatitze (1708). Efter ytterligare undersökningar antogs regementet 1929 på färgen av den 2:a bataljonen, lägg till sex stridsutmärkelser; Varberg (1565), Narva (1581), Leipzig (1642), Warszawa (1656), Lund (1676) och Landskrona (1677). Fram till 1994 var regementsfärgen den äldsta som användes när den ersattes med en ny färg.
Medaljer
År 1942 har Kungl. Skaraborgs regementes (P 4) förtjänstmedalj ("Kungliga Skaraborgs regementes förtjänstmedalj") i guld (SkarabregGM) inrättades.
Befälhavare
Regementschefer verksamma vid regementet under åren 1634–1709 och 1709–1942. För regementschefer efter 1942, se Skaraborgs regemente (pansar) .
- 1634–1638: Bengt Persson Pilefelt (1631)
- 1639–1648: Peder Lindormsson Ribbing af Zernava
- 1648–1656: Johan Nern
- 1656–1665: Johan Hård af Segerstad
- 1665–1679: Henrik Fredrik von Börstell
- 1679–1688: Gustaf Hård af Segerstad
- 1688–1705: Nils Brattman Stromberg
- 1706–1709: Casper Otto Sperling
- 1709–1709: Carl Gustaf Ulfsparre af Broxvik †
- 1709–1717: Georg Witting
- 1717–1720: Sven Lagerberg
- 1720–1729: Hans Henrik von Essen
- 1729–1737: Gustaf Gadde
- 1737–1738: Hans Georg Mörner af Morlanda
- 1739–1743: Carl Henrik Wrangel af Adinal
- 1744–1748: Anton Adolf af Wasaborg
- 1748–1748: Fredrik Henrik Sparre
- 1748–1750: Carl Magnus de Laval
- 1750–1762: Carl von Otter
- 1762–1772: Fabian Casimir Wrede af Elimä
- 1772–1790: Pehr Scheffer
- 1791–1796: Wilhelm Mauritz Pauli
- 1796–1808: Carl Johan Gyllenhaal
- 1808–1809: Carl Mörner af Tuna
- 1809–1816: Carl Henrik Posse af Säby
- 1816–1836: Christer Posse af Säby
- 1837–1844: Magnus von Rosen
- 1845–1858: Sebastian Carl von Knorring
- 1858–1864: Adolf Ludvig de Maré
- 1864–1879: Alexander Johan Wästfelt
- 1879–1882: Axel Ryding
- 1882–1885: Gustaf Fredrik Snoilsky
- 1885–1893: Oscar Theodor Fåhraeus
- 1893–1898: Gustaf d´Albedyhll
- 1898–1906: Oscar Alfred Wäsfelt
- 1906–1909: Carl Axel Örn
- 1909–1916: Axel Carleson
- 1916–1919: Daniel Magnus Fredrik Björkman
- 1919–1922: Berätta för Schmidt
- 1922–1931: Carl Pehr Pontus Reuterswärd
- 1931–1935: Carl Uggla
- 1935–1942: Arthur Nordensvan
Namn, beteckningar och platser
namn | Översättning | Från | Till | |
---|---|---|---|---|
Kungl. Skaraborgs regemente | Kungliga Skaraborgs regemente | 1624-03-10 | – | 1709-07-01 |
Kungl. Skaraborgs regemente | Kungliga Skaraborgs regemente | 1709-??-?? | – | 1942-09-30 |
Beteckning | Från | Till | ||
№ 9 | 1816-10-01 | – | 1914-09-30 | |
jag 9 | 1914-10-01 | – | 1942-09-30 | |
Plats | Från | Till | ||
Skövde Garnison | 1914-01-01 | – | 1942-09-30 |
Se även
Fotnoter
- ^ Marschen antogs på 1800-talet, etablerad 1953 genom arméorder 33/1953. Marschen användes av Skaraborgsbrigaden åren 1994–2000, och sedan 2000 av Skaraborgsgruppen ( Skaraborgsgruppen ).
Anteckningar
Skriva ut
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet . Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5 (på svenska). Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. ISBN 91-971584-4-5 . SELIBR 8902928 .
- Catoni, Mac, red. (1992). Pansartrupperna 50 år 1992-10-01 (PDF) (på svenska). [Stockholm]: [sn] SELIBR 9958126 .
- Kjellander, Bo, red. (1992). Pansartupperna 1942–1992 (på svenska). Skövde: Arméns pansarcentrum. ISBN 91-630-1253-7 . SELIBR 7449092 .
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter ( in Swedish). Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5 . SELIBR 8981272 .
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ( på svenska) (Ny uppl.). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 . SELIBR 10413065 .
Vidare läsning
- Bensow, Einar (1931). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 1, Fänikor och regementen i Västergötland 1543-1631 (på svenska). Göteborg. SELIBR 8221417 .
- Bensow, Einar (1944). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 2, Från Breitenfeld till Fredrikshald : 1631-1718 (på svenska). Göteborg. SELIBR 8221418 .
- Bensow, Einar (1956). Kungl. Skaraborgs regementes historia. 3, Från Karl XII:s död till regementets omorganisation 1942 (på svenska). [Skövde]: [K. Skarab. pansarreg.] SELIBR 8221419 .
- Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2nd ed.). Örebro: Lindh. s. 230–241. SELIBR 1549756 .
- 1624 etableringar i Sverige
- 1709 avvecklingar i Sverige
- 1709 etableringar i Sverige
- 1942 avvecklingar i Sverige
- Upplösta enheter och formationer av Sverige
- Svenska arméns infanteriregementen
- Militära enheter och formationer avvecklades 1709
- Militära enheter och formationer avvecklades 1942
- Militära enheter och formationer etablerade 1624
- Militära enheter och formationer etablerade 1709
- Skövde Garnison