Sestao

Sestaos
kommuns
rådhus
Flagga Vapen
Sestao Sestaos läge i Baskien Sestao Sestao (Spanien)
Koordinater:
Land	Spanien
Autonom gemenskap	Baskien
Provins	Biscaya
Comarca	Större Bilbao
Segregerade	1805
Regering
• Alcalde	Ainhoa ​​Basabe Meléndez ( EAJ-PNV )
Område
• Totalt	3,49 km 2 (1,35 sq mi)
Elevation	6 762 m (22 185 fot)
Befolkning  (2018)
• Totalt	27,445
• Densitet	7 900/km 2 (20 000/sq mi)
Demonym	sestaotarra
Tidszon	UTC+1 ( CET )
• Sommar ( sommartid )	UTC+2 ( CEST )
Postnummer	48910
Officiella språk)	baskiska
Hemsida	Officiell hemsida

Sestao är en stad och kommun med 27 296 invånare belägen i provinsen Biscaya , i den autonoma regionen Baskien , norra Spanien . Det är på den vänstra stranden av Bilbaos mynning och en del av Bilbaos storstadsområde .

Sestao var platsen för den viktigaste stålindustrin i Biscaya, Altos Hornos de Vizcaya .

Grannskap

Sestao är administrativt uppdelad i 13 stadsdelar eller avdelningar:

• Kasko ( baskiska : Gaisko )
• Kueto ( baskiska : Goitio )
• Galindo ( baskiska : Gariondo )
• Albiz
• Urbinaga
• Rebonza ( baskiska : Urrebontza )
• Azeta
• Simondrogas ( baskiska : Zumarrondoaga )
• Txabarri ( baskiska : Etxabarri )
• Markonzaga
• Aizpuru
• Los Baños ( baskiska : Mañueta )
• Las Llanas ( baskiska : Oyana )

Demografi

Historisk befolkning

År Pop. ±% 1800 340 — 1850 346 +1,8 % 1877 4,347 +1156,4 % 1885 4,729 +8,8 % 1890 6,851 +44,9 % 1900 10,833 +58,1 % 1910 11 820 +9,1 % 1920 15 579 +31,8 % 1930 18 335 +17,7 %

År Pop. ±% 1940 18 625 +1,6 % 1950 19 969 +7,2 % 1960 24 992 +25,2 % 1970 37,312 +49,3 % 1981 39,933 +7,0 % 1991 35,537 −11,0 % 2001 32,533 −8,5 % 2005 30 350 −6,7 % 2014 28,288 −6,8 %

Rehabilitering av Sestao

Sestao, ett industriområde som inte används i provinsen Baskien ( Spanien), ligger i Bilbaos mynning . Det dök upp på grund av olika ekonomiska, sociala och politiska krafter, men det var järnindustrins ekonomiska styrka som visade sig vara den viktigaste. Under de senaste 20 åren har staden Bilbao förändrat sina flodstränder och strävat efter urbana, miljömässiga och ekonomiska förbättringar. Återvinningen av dessa gamla industriutrymmen och flyttningen av hamnverksamheten till den yttre viken kommer att göra det möjligt för staden att möta sin flodfront och starta en allmän process av stadsförvandling. De utrymmen som tidigare upptogs av varven, containrarna eller masugnarna, ska bli promenadstråk, parker, konstgallerier, nya stadsdelar och verksamhetsområden av hög miljökvalitet.

1:700.000 Nationell skala

Den industriella krisen på 80-talet påverkade Bilbao kraftigt. Stängningen och moderniseringen av stora industrier var en stor inverkan på hela flodens miljö och samtidigt en möjlighet att återvinna värdefull mark för stadsutveckling av staden. Stadens omvandling skapar en ekonomisk struktur fokuserad på tjänster, kultur och nya industrier. Flodstränderna tjänar nu en stadsstrategi för miljömässiga och ekonomiska förbättringar. Flodmynningen är därför ryggraden i området, men det är också en stark barriär som skiljer åt båda marginalerna: en med mycket mer industriell karaktär och en annan mycket mer bostäder. Sestao är det område som binder samman allt detta område som kommer att föreslå en verklig integrerad drift av hela detta område.

1:150:000 Regional skala

Även om området verkar isolerat, tack vare stationen Urbinaga, är det perfekt integrerat i nätverket av Metro Bilbao, som förbinder Bilbao med högra stranden och vänster, och erbjuder en viktig service till de framtida medborgarna i "La Punta".

1:15:000 Urban skala. Områdets utveckling genom tiden

Redensifiering

La Punta är en övergiven utkant av staden. Sestao har den högsta arbetslösheten i Baskien, på grund av stängningen av stora företag på grund av deras omstrukturering; trots detta faktum har den inga sociala faciliteter för att hjälpa denna del av befolkningen att förbättras. Jämför man bostadsområdena Sestao och Barakaldo med "La Punta", verkar det nödvändigt att förtäta detta område och på så sätt stärka bandet mellan Barakaldo och Sestao, och förhållandet till flodens högra strand.

Stadsbarriärer

Tillväxten av staden Sestao begränsas av bristen på utvecklingsbar mark och starkt begränsad av naturliga och konstgjorda barriärer. Av denna anledning har den nått en mycket förtätad stad med ett nätverk av små öppna ytor. Historiskt sett var befolkningsökningen en konsekvens av industrins utveckling och inte industrin en konsekvens av den mänskliga närvaron i området. Detta definierar Sestaos DNA. Det är en uppgörelse som uteslutande föds genom implantationen av den tunga industrin. Konsumtion och markdistribution är baserad på industrin (nu finns det fler golv tillägnad industri än bostäder) och dessa industriområden är belägna i stadens bästa lägen. Marginalen som vetter mot mynningen är koloniserad uteslutande för industri, och områden med minst kvalitet (upp till sextio meters höjd) är avsedda för byggande av arbetarbostäder.

Naturliga processer

Det föreslås att med tiden växtligheten i de låglänta industriområdena i Galindoflodens mynning långsamt återställs till ett hälsosamt tillstånd genom att aktivt odla tillväxten av växter som är naturligt resistenta mot lokal markförorening och som förbättrar mark- och vattenkvaliteten . genom biosanering. Istället för en tabula rasa som ska integreras i staden med en falsk topografi, befinner sig industriområdena i Bilbao i ett nytt naturligt jämviktstillstånd. Att arbeta med dessa nya naturförhållanden erbjuder möjligheten till en urbanism som kombinerar urban och naturlig och svarar på fluktuationerna i flodens naturliga ekosystem.

Sedan industrins uppkomst 1875, blev hela mynningen involverad i konfigurationen av en industriell referenspunkt i den spanska nationella scenen för tung industri. Samtidigt skapade kommunen Sestao landets största industribas.

http://visibleearth.nasa.gov

Förutsägelse. Regenereringsstrategier

Nätverk av offentliga utrymmen

Staden kommer sannolikt att utveckla ett system av små offentliga rum som ger invånarna stunder av paus, vila, interaktioner och kopplingar mellan de olika stadsnivåerna.

Förbindelse

Förbindelse av båda kanterna av floden.

Faciliteter

Program kopplat till flodmynningen och den befintliga vattenaktiviteten (Kaiku drifters).

Synpunkter

Återhämtning av klostret som utsiktspunkt. Utsikten visar kontrasten mellan industrilandskapet kantat av varvskranar och den baskiska borgarklassens historiska herrgårdar.

Spårvagn

Integrering av spårvagnen ansluten till Bilbao och flodens högra strand.

Rehabilitering

Rehabilitering av fartyg i bättre skick för att inkludera offentliga program för att tillåta språket i industriella strukturer: från bryggor, kranar , rör och tillfälliga trappor till pyloner.

Bostäder och anläggningar

Bostäder och anläggningar av social karaktär.

Anmärkningsvärda människor

• Félix Ayo , violinist
• Vicente Uribe , minister för Spaniens regering
• Rosa Lavín , affärskvinna
• Josu Calvo, astrofysiker
• Unai Núñez , fotbollsspelare
• Santiago Urquiaga , fotbollsspelare

Källor och citat

Soriano, Federico (2007), FISURAS 14

VV.AA., Diccionario Metapolis de Arquitectura Avanzada, ACTAR, 2002

Rehabilitación de la Ría de Bilbao. PFC, VVAA. Universidad Politécnica de Madrid. 2014

VV.AA., PGOU Plan General de Organización Urbana de Sestao, 2010

VVAA, Slow Urbanism, Sestao. Europa 11, 2011

https://www.google.com/maps?q=SESTAO+BILBAO&gws_rd=ssl&um=1&ie=UTF-8&sa=X&ved=0ahUKEwi80qv7wPXPAhVLFT4KHdGcAfYQ_AUICCgB