Sergey Kravkov (psykolog)

Sergey Kravkov
Sergey Vasilyevich Kravkov.jpg
Född
Sergey Vasilyevich Kravkov

31 maj 1893
Ryazan , ryska imperiet
dog 16 mars 1951 (1951-03-16) (57 år)
Moskva , Sovjetunionen
Nationalitet ryska
Alma mater Imperialistiska Moskva universitet
Känd för en av grundarna av fysiologisk optik
Utmärkelser Hedrad vetenskapsman vid RSFSR
Vetenskaplig karriär
Fält psykologi
Signatur
Sergey V. Kravkov's Signature.jpg

Sergey Vasilyevich Kravkov ( ryska : Сергéй Васи́льевич Кравко́в ; 31 maj 1893 – 16 mars 1951) var en rysk psykolog och psykofysiolog, doktor i vetenskap i biologi (1935), motsvarande medlem av USSR:s vetenskapsakademi och medicinska vetenskapsakademin. av Sovjetunionen (1946). Han anses vara en av grundarna av fysiologisk optik, en vetenskaplig disciplin som studerar fysiologiska processer, fysiska och psykiska regelbundenheter som kännetecknar funktionen hos organen i mänsklig syn .

Biografi

Kravkov föddes den 31 maj 1893 i Ryazan i familjen till Vasilij Pavlovich Kravkov (1859–1920), en läkare i armén. Vid tiden för hans födelse hade hans far en rang av hovråd (VII-klass i rangordningen ) och tjänstgjorde som överläkare i det 137:e "Nezhinsky"-infanteriregementet baserat i Ryazan. Den framtida vetenskapsmannens mor, Elena Alexeyevna, född Lukina (1870 – ca 1922) kom från en familj av ärftliga herrar i Ryazan Governorate .

Från 1903 till 1911 deltog Kravkov i First Ryazan Gimnasium. Efter att ha lämnat det antogs den framtida vetenskapsmannen till Imperial Moscow University , där han studerade vid fakulteten för historia och filologi . Från 1912 var Kravkov också student vid Lydia Schukina Psychology Institute knutet till Moskvas universitet och arbetade där från 1915 som assistent. Början av Kravkovs vetenskapliga verksamhet anses vara hans rapport Objektiv psykologi, dess ämne och betydelse , som presenterades för Psykologiinstitutets årliga session. Den unga vetenskapsmannens förmågor uppskattades mycket av institutets direktör, professor Chelpanov .

År 1916 tog Kravkov examen från universitetet magna cum laude med en examen i experimentell psykologi . Han lämnades vid universitetets psykologistol för att förberedas för professorsgraden.

Kravkov arbetade vid psykologinstitutet (fram till 1923) från 1920 till 1932 och var också seniorassistent vid Institutet för biologisk fysik vid Folkets kommissariat för hälsa i RSFSR, där han arbetade under ledning av akademikern Pyotr Lazarev . De åren studerade han fysik och matematik och startade också sin egen experimentella forskning om synens fysiologi . Kravkov utförde ett aktivt pedagogiskt arbete vid högre institutioner i Moskva : från 1924 till 1929 var han universitetslektor vid Högre konst- och tekniska studior ( Vkhutemas ), undervisade i kolorimetri, sedan 1927 hade han varit docent i fysiologisk optik vid Ljustekniska avdelningen från Moskvas energiinstitut. 1932 blev forskaren professor i fysiologisk optik vid Moskvas energiinstitut. Utöver detta hade Kravkov sedan 1920 bedrivit pedagogiskt och forskningsarbete vid ett antal högre institutioner i Moskva - Military Pedagogical Academy, Moscow Plekhanov Institute of People's Economy, State Academy of Arts, All -Union Electrical Engineering Institute, etc. .

År 1935, på grundval av en karriär av publicerade verk, tilldelades Kravkov en vetenskaplig rang av Doctor of Science in Biology med kvalifikationen i synens psykofysiologi. Från 1935 till 1938 var han professor i fysiologi, ordförande för den biologiska fakulteten vid Moskvas statliga universitet .

Sedan 1936 hade Kravkov lett laboratoriet för fysiologisk optik vid State Central Helmholtz Institute of Ophthalmology (nu Moscow Helmholtz Scientific Research Institute of Eye Diseases), skapat av honom och senare döpt efter honom. Samtidigt ledde Kravkov Laboratory of Perception Psychophysiology vid Psykologiska institutet vid Academy of Pedagogical Science.

Under andra världskriget arbetade Kravkov på ett neurokirurgiskt sjukhus med problem med rehabilitering av synen. Sedan 1945 hade han skapat och varit ansvarig för laboratoriet för fysiologisk optik vid Philosophy Institute of the Academy of Sciences of the USSR . Från 1946 till 1951 var han professor i filosofisk fakultet vid Moscow State University .

Kravkov var en akademisk sekreterare (sedan 1943) och vice ordförande i kommissionen för fysiologisk optik vid den biologiska avdelningen vid vetenskapsakademin i Sovjetunionen . Han var också medlem av kommissionen för blixtteknik vid Institutionen för tekniska vetenskaper vid USSR:s vetenskapsakademi ( 1947–1951).

År 1946 valdes Kravkov till motsvarande medlem av akademin för medicinska vetenskaper i Sovjetunionen och motsvarande medlem av vetenskapsakademin i Sovjetunionen . 1947 fick han titeln Honored Scientist of the RSFSR.

På initiativ av akademikern Mikhail Averbakh 1941 lanserades ett nummer av en specialiserad periodisk publikation Problemy fisiologicheskoi optiki (Problem of physiological optics). Från 1941 till 1951 var Kravkov dess permanenta redaktör.

Under decennierna av akademisk verksamhet blev Kravkov författare till mer än hundra vetenskapliga verk. De viktigaste av dem är Samonablyudeniye (Självobservation, 1922), Vnusheniye (psikhologiya i pedagogika vnusheniya) (Förslag, dess psykologi och pedagogik, 1924), Ocherk psikhologii (Essay on psychology, 1925), Glaz i egoye and itsrabota (Egoye och dess rabota). functions, 1932), Ocherk obschey psikhofiziologii organov chuvstv (Essay on general psychophysiology of sense organs, 1946) Vzaimodeystviye organov chuvstv (Interaction of sense organs, 1948), Tsvetovoe zreniye (Colour eyesight, 1951). I samarbete med N. Vishnevsky designade och konstruerade Kravkov en speciell anordning för definition av normaliteten av skymningsseende, som massproducerades för Röda arméns behov under det stora fosterländska kriget. Kravkov fostrade ett antal framstående sovjetiska vetenskapsmän.

Kravkov dog 16 mars 1951 i Moskva och begravdes på Danilovskoye-kyrkogården.

Vetenskaplig verksamhet

Kravkovs vetenskapliga verksamhet pågick från 1916 till 1951. Den kan delas in i fyra perioder: den första, av tidig skapande verksamhet (1916–1930), som ägde rum under svåra förhållanden för den sovjetiska psykologins tillkomst efter revolutionen; den andra (1930–1941), huvudsakligen kopplad till undersökningar inom området för samverkan mellan sinnesorgan; den tredje (1941–1945), främst inriktad på lösningen av uppgifter i samband med landets försvar under andra världskriget ; den fjärde (1945–1951), som sammanfaller med vetenskapsmannens arbete vid Pedagogiska Akademiens psykologiska institut, vid Statens centrala Helmholtz institut för oftalmologi, vid psykologsektorn vid filosofiinstitutet vid Vetenskapsakademien . Sovjetunionen , där Kravkov fortsatte med en omfattande forskning om samspelet mellan sinnesorganen och problem med färgsyn.

Under denna period publicerade Kravkov mer än hundra originalforskningsarbeten. Många av dem översattes och publicerades i Kanada , Kina , Frankrike , Tyskland , Japan , Storbritannien , USA . Kravkovs monografi Glaz i ego rabota (Ögat och dess funktioner) ansågs vara det bästa kombinerade arbetet om synens psykofysiologi. Den hade fyra upplagor i Sovjetunionen och översattes i ett antal främmande länder.

Kravkovs breda spektrum av vetenskapliga intressen inkluderade: anpassning och interaktion av sinnesorganen, kontrast, på varandra följande bilder, synestesi, bioelektricitet av olika nivåer av visuella system ( näthinnan , cerebral subcortex och cortex ), interaktion mellan makulära och perifera sfärer av näthinnan , induktion av näthinnan , synens elektrofysiologi (ögats elektriska känslighet, labilitet, elektroretinogram), färgsyn och dess anomalier, sensorisk klassisk konditionering, glaukomdiagnosmetoder (genom färgsensation och genom reaktion av en blind fläck) och många andra föremål.

Kravkov är en av grundarna av fysiologisk optik, en vetenskaplig disciplin som representerar en syntes av kunskap om fysiologiska, psykiska och psykologiska regelbundenheter som kännetecknar synorganets funktion. Han studerade regelbundenhet i synsystemets funktion, central reglering av synfunktioner, växelverkan mellan sinnesorgan, synens elektrofysiologi, undersökte färgseendet och blixtens hygienik.

Många experiment utförda av Kravkov, hans lärjungar och kollegor, hjälpte till att ta reda på funktionella samband mellan färgseendesystem, mellan känsligheten för röda och gröna färger och att förstå antagonistiska relationer mellan dem. Samma funktionella beroende upptäcktes i känsligheten för gula och blå färger. En hjälprelation mellan grönt och blått känsligt system upptäcktes.

andra världskrigets år var teman för Kravkovs forskning kopplade till Röda arméns praktiska behov : han hanterade problemen med observationseffektivitet, förbättring av kamouflage, spaning, utarbetade metoder för att motverka ögat som bländar av strålkastare, metoder att kämpa mot snöbländning och sinnesorganens överkänslighet.

Familj

Sedan 1920 var Kravkov gift med Nina Kolosova (1894–1985), dotter till ärkeprästen Pavel Kolosov (ca 1853–1923), biskop av Jelisavetgrad från 1921 till 1923. Hon var pianist, senare föreläsare vid Moscow State Conservatory Tchaikovsky . Deras son Yuriy Kravkov (1921–2003), generalmajor för sjukvård, ledde Nikolai Burdenko Main Military Clinical Hospital från 1973 till 1983.

Minne

På order av hälsovårdsministern vid RSFSR Maria Kovrigina # 616 den 28 november 1951, uppkallades Institutionen för fysiologisk optik vid statens centrala Helmholtz Institute of Ophthalmology efter Kravkov. Nuförtiden är Kravkovlaboratoriet för klinisk synfysiologi en av de strukturella grenarna av Moskva Helmholtz Scientific Research Institute of Eye Diseases.

Vald bibliografi (engelska, tyska, franska)

  • Kravkov, SW "Über die Helligkeits und Adaptationskurven der total Farbenblinden" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 118, nummer 2, 25 februari 1927, s. 285–29
  • Kravkov SV "Über die Richtung der Farbentransformation" / Psychologische Forschung, 10 (1928), s. 20–31
  • Kravkov SV, Paulsen-Bashmakova VA "Über die kontrasterregende Wirkung der transformierten Farben" / Psychologische Forschung, 12 (1929), s. 88–93
  • Kravkov SW "Über eine zentrale Beeinflussung der Sehschärfe" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 124, nummer 1, 29. april 1930, s. 76–86
  • Kravkov, SW "Über die Abhängigkeit der Sehschärfe vom Schallreiz" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 124, nummer 2, maj 1930. s. 334–338
  • Kravkov, SW "Die Unterschiedsempfindlichkeit der Netzhautperipherie beim Dämmerungssehen" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 127, nummer 1, 23 september 1931, s. 86–99
  • Kravkov SW "Über die Beeinflussung der Unterschiedsempfindlichkeit des Auges durch Nebenreize" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 128, nummer 1, 22 februari 1932, s. 105–111
  • Kravkov, SW "Über die Beeinflussung der Unterschiedsempfindlichkeit des Auges durch Nebenreize" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 129, nummer 2, 24 november 1932, sid. 298
  • Kravkov SV "Über ein Grundgesetz der Farbentransformation" / Psychologische Forschung, 16 (1932), s. 160–165
  • Kravkov SW "Der Lichtirradiationseffekt im Auge in seiner Abhängigkeit von den Gesichts-, Gehörs- und Geruchsnebenreizen" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 129, nummer 3, 21 januari 1933, s. 440–451
  • Kravkov SW, Semenovskaja EN "Steigerung der Lichtempfindlichkeit des Auges durch vorangehende Lichtreize" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 139, nummer 4, 22 september 1933, s. 513–526
  • Kravkov SW "Sehschärfe und Beleuchtung beim Unterscheiden weißer Objekte auf schwarzem Grunde" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 131, nummer 3, 20 december 1933, s. 452–457
  • Kravkov, SW, Semenovskaja EN "Zur Frage der Abhängigkeit der Sehfunktion vom längeren Hungern" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 132, nummer 4, 8. augusti 1934. s. 370–371
  • Kravkov, SW "Die Unterschiedsempfindlichkeit eines Auges unter dem Einfluß vom Schall oder Beleuchtung des anderen Auges" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 132, nummer 4, 8 augusti 1934, s. 421–429
  • Kravkov, SW, Belitzky GS "Die Abhängigkeit des Lichtirradiationseffektes im Auge von der Lichtintensität, Kontrast und Nebenreizwirkung" / Albrecht Von Græfes Archiv für Ophthalmologie, vol. 132, nummer 4, 8 augusti 1934, s. 379–398
  • Kravkov SV "Förändringar av synskärpa i ett öga under påverkan av belysningen av det andra eller av akustiska stimuli" / Journal for experimentell psykologi. Vol. 12, nr 6, december 1934, s. 805–812
  • Kravkov SV "Action des excitations auditives sur la fréquence critique des papillotements lumineux" / Acta Ophthalmologica, volym 13, nummer 3–4, september 1935, s. 260–272
  • Kravkov SV "The influence of sound on the light and color sensibility of the eye" / Acta Ophthalmologica, Volym 14, Issue 3–4, juni 1936, s. 348–360
  • Kravkov SV "Effect of indirect light stimulation as a function of the intensity of a direct stimulus" / Acta Ophthalmologica, 1937, Volym 15, Issue 1, mars 1937, s. 96–103
  • Kravkov SV "The influence of acoustic stimulation on the color sensibility of a protanopic eye" /Аcta Ophthalmologica, Volym 15, Issue 3, oktober 1937, s. 337–342
  • Kravkov SV "The influence of the dark adaptation on the critical frequency of flicker for monochromatic lights" / Acta Ophthalmologica, volym 16, nummer 2–3, september 1938, s. 375–384
  • Kravkov SV "Illumination and visual acuity" / Acta Ophthalmologicа, volym 16, nummer 2–3, september 1938, s. 385–395
  • Kravkov SV "The influence of the loudness of the indirect sound stimulus on the color sensitivity of the eye" / Acta Ophthalmologica, Volym 17, Issue 3, oktober 1939, s. 324–331
  • Kravkov SV "The influence of odors upon color vision" / Acta Ophthalmologica, volym 17, nummer 4, december 1939, s. 426–442
  • Kravkov SV "The influence of coffeine on the color sensitivity" / Acta Ophthalmologica, volym 17, nummer 1, mars 1939, s. 89–94
  • Kravkov SV, Galochkina LP "Effect of a constant current on vision" /Journal of the Optical Society of America, Volym 37, Issue 3, 1947, s. 181–185
  • Kravkov SV Das Farbensehen. [Öbers. aus d. Russ. von P. Klemm] Berlin: Akademie Verlag, 1955.
  • (på ryska) Ашрафьян И.Б. Психологические и психофизиологические исследования С.В. Кравкова: автореф. дис…. канд. психол. наук / И.Б. Ашрафьян. – М., 1973. – 26 с.
  • (på ryska) Бунин А.Я. Сергей Васильевич Кравков – жизнь и научная деятельность / А.Я. Бунин, Г.К. Гуртовой, А.А. Яковлев // Вопросы психологии. – 1993. – №5. – С. 92-93.
  • (på ryska) Колен А.А.Профессор Сергей Васильевич Кравков / А.А.Колен // Вопросы физиологии и патологии зрений: . – М.: Медгиз, 1950. – С. 5-8.
  • (på ryska) Котова И.Б. С.В. Кравков как исихолог и психофизиолог / И.Б. Котова // Вопросы психологии. – 1982. – №4. – С. 50-60.
  • (på ryska) Лаврова Л.Н. С.В. Кравков (1893–1951) / Л.Н. Лаврова // Научные труды Ряз. мед. ин-та им. акад. И.П.Павлова. – Рязань, 1964. – Т.18, вып.2. – С. 44-47.
  • (på ryska) Машков В.В. Сергей Васильевич Кравков / В.В. Машков // Светотехника. – 1961.- №3. – С. 16-18.
  • (på ryska) Сергей Васильевич Кравков: (Некролог) / И. Авербах [и др.] // Офтальмол. журн. – 1951. – №2. – С. 96.
  • (på ryska) Сергей Васильевич Кравков // Сто великих психологов (сост. В. Яровицкий) – Москва, "Вече" 2004 – 2004. 66-69
  •   (på ryska) Узбекова Д.Г. Кравковы: два поколения ученых из Рязани / Д.Г.Узбекова – М.:Вече, 2014 – 352 с. ISBN 978-5-4444-1806-2
  • (på ryska) Узбекова Д.Г. С.В.Кравков – выдающийся психофизиолог / Д.Г. Узбекова // Вопросы психологии. – 1993 № 5. – С.95-98.
  • (på ryska) Ярошевский М.Г. Несколько штрихов к портрету С.В. Кравкова / М.Г. Ярошевский // Вопросы психологии. – 1993. – №5. – С. 94-95.

externa länkar

Hämtad från " https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sergey_Kravkov_(psykolog)&oldid=1133230859 "