Schweiziska seismologiska tjänsten

Schweiziska seismologiska tjänsten
Logo SED 2014.png



(på tyska) Schweizerischer Erdbebendienst (på franska) Service sismologique suisse (på italienska) Servizio sismico svizzero (på romanska) Servizi da terratrembels svizzer
Byråöversikt
Huvudkontor Zürich , Schweiz
Anställda Cirka 70
Byråns verkställande direktör
  • Prof. Stefan Wiemer, direktör
Hemsida www.seismo.ethz.ch

Den schweiziska seismologiska tjänsten ( tyska : Schweizerischer Erdbebendienst (SED), franska : Service sismologique suisse , italienska : Servizio sismico svizzero , romanska : Servizi da terratrembels svizzer ) vid ETH Zürich är den federala myndigheten som ansvarar för att övervaka jordbävningar i Schweiz och dess grannländer för bedömning av Schweizs seismiska fara. När en jordbävning inträffar informerar SED allmänheten, myndigheter och media om jordbävningens plats, omfattning och möjliga konsekvenser. SED:s verksamhet är integrerad i den federala handlingsplanen för jordbävningsförebyggande åtgärder .

Historia

Början av SED spårar tillbaka till upprättandet av Erdbebenkommissionen 1878. År 1911 etablerades den första jordbävningsövervakningsstationen i Schweiz i Degenried nära Zürich. Tre år senare (1914) definierades jordbävningsövervakningsmandatet i en federal lag. Därmed förvandlades det som varit en frivillig verksamhet till en institution. 1957 enas den federala församlingen om en federal lag som placerar SED under ETH Zürichs vingar (Institute of Geophysics). I sin nuvarande form som en icke-avdelningsenhet inom ETH Zürich har SED funnits sedan 2009.

Jordbävningsövervakning

Mer än 200 seismiska övervakningsstationer installerade och betjänade av SED övervakar ständigt jordbävningsaktiviteten i Schweiz och dess grannländer. Alla stationer använder sensorer med högt dynamiskt omfång med breda frekvensbandbredder och är digitaliserade på moderna 24- eller 26-bitars dataloggrar, som strömmar data i realtid, med inriktning på minimal latens. All data som kommer till Zürich hanteras och bearbetas av SED. Genom att bedöma dess kvalitet säkerställer SED att data är redo att användas för att producera en jordbävningskatalog och i nedströms forskning. Bearbetningscentret i Zürich samlar in data som registrerats i Schweiz från två olika källor:

  • Swiss National Network (CHNet) som består av både Swiss Digital Seismic Network (SDSNet) och Swiss Strong Motion Network (SSMNet), som huvudsakligen använder bredbandsseismometrar för att registrera svaga lokala, måttliga regionala och måttliga till starka globala jordbävningar samt accelerometrar för att registrera måttliga och kraftiga lokala jordbävningar.
  • Särskilda nätverk (ofta tillfälliga) för att övervaka ökad naturlig seismisk aktivitet, göra efterskalvutbyggnader, övervaka geotermisk prospektering, stödja forsknings- och utbildningsprojekt (t.ex. AlpArray och seismo@school), eller industriprojekt genom tredje parts uppdrag.

Även om huvudfokus ligger på Schweiz, utvecklar SED också tekniker som kan tillämpas på andra håll och samarbetar med byråer runt om i världen för att utveckla, installera och övervaka system. Vidare har SED ett nära samarbete med andra seismologiska tjänster i närmaste grannländer.

Risk för jordbävning i Schweiz

Seismisk riskkarta, Schweiz

I jämförelse med andra europeiska länder står Schweiz inför en medelstor seismisk fara, men det finns regionala skillnader: I Valais, Basel, Rhendalen i St. Gallen, Mittelbünden, Engadin och Centralschweitz har fler jordbävningar registrerats än i andra regioner. Jordbävningar kan dock inträffa när som helst och var som helst i Schweiz. Mellan 1 000 och 1 500 jordbävningar per år registreras i Schweiz och dess omedelbara grannländer. Egentligen är mellan 10 och 20 skalv per år starka nog att kännas av medborgare, vanligtvis de med en magnitud på 2,5 eller högre.


En kraftig jordbävning med en magnitud på cirka 6 inträffar i genomsnitt vart 50:e till 100:e år. Senast en jordbävning av sådan magnitud registrerades var 1946 nära Sierre i Valais. Den hittills starkaste jordbävningen i Schweiz hade en magnitud på cirka 6,6 och förstörde stora delar av staden Basel 1356. Om en sådan jordbävning skulle inträffa i Basel idag kommer flera tusen döda, tiotusentals allvarligt och lindrigt skadade människor, och egendomsskador i storleksordningen 140 miljarder CHF kan förväntas.

De bästa skyddsåtgärderna mot effekterna av en jordbävning är en jordbävningsbeständig byggnadskonstruktion och att säkra föremål som kan falla. 90 procent av byggnaderna i Schweiz är inte byggda efter en seismisk kod, och det är inte klart i vilken utsträckning de skulle kunna stå emot en kraftig jordbävning. Endast ett fåtal kantoner har lagstadgade bestämmelser som kräver efterlevnad av byggstandarder för jordbävningsbeständig byggnad.

Varning vid jordbävning

Jordbävningar kan varken förutsägas eller förhindras. SED registrerar dock markskakningar dygnet runt. Inom cirka 90 sekunder visas detaljer om tid, plats, magnitud och möjliga effekter av en jordbävning på webbplatsen www.seismo.ethz.ch. SED rapporterar automatiskt alla märkbara jordbävningar till myndigheterna och media. Samtidigt sänds denna information till SED:s 24-timmars jourtjänst via personsökare, e-post och SMS. Denna tjänst finns även tillgänglig för myndigheter och media för ytterligare information om aktuella jordbävningar, samt förbereder bakgrundsinformation som publiceras på hemsidan. I händelse av jordbävningar som orsakar stora skador över hela världen, informerar SED dessutom den schweiziska enheten för humanitärt bistånd (SHA).

Forskning och undervisning

Förutom jordbävningsövervakning och bedömning av seismisk risk är forskarna vid SED involverade i ett stort antal nationella och internationella forskningsprojekt, som till stor del finansieras av tredje part. Detta garanterar ett permanent informationsutbyte över nationella gränser. Områden där SED-forskarna är involverade inkluderar till exempel glacial och teknisk seismologi, statisk seismologi, inducerad seismisk aktivitet samt övervakning av jordskred och seismotektonik. Huvudsyftet med forskning som bedrivs vid SED är att få en tydligare förståelse för jordbävningar och deras konsekvenser och därmed bidra till att förbättra responsen på sådana naturrisker, som utgör ett hot över hela världen. Samtidigt söker SED nya sätt att använda seismologiska metoder för att ta reda på mer om grundläggande processer som formar jorden. Utbildningen av yngre forskare spelar också en viktig roll för SED. Detta sker med föreläsningar och seminarier som är integrerade delar av undervisningsprogrammet vid ETH, samt genom handledning av magister- och doktorsavhandlingar.

Övervakning av avtal om kärnvapenprovförbud

1996 beslutade FN-länderna att utarbeta ett avtal om förbud mot kärnvapenprov. Ett internationellt övervakningssystem upprättades för att kontrollera efterlevnaden av detta avtal. SED bidrar genom att förse den ansvariga myndigheten i Wien med data som registrerats av den seismiska stationen i Davos-regionen, som byggdes för just detta ändamål. Till exempel registrerade den seismiska stationen motsvarande markskakning redan tolv minuter efter kärnvapenprovet i Nordkorea 2013.

Se även

externa länkar