Ön Sado
Inbyggt namn: 佐渡島
| |
|---|---|
 | |
 | |
| Geografi | |
| Plats | Japanska skärgården |
| Koordinater | Koordinater : |
| Område | 854,76 km 2 (330,02 sq mi) |
| Högsta höjd | 1 172 m (3 845 fot) |
| Högsta punkt | Mount Kinpoku |
| Administration | |
Sado Island (japanska：佐渡島／さどがしま Sadogashima ) är en ö belägen i den östra delen av Japanska havet , under jurisdiktionen av Sado City , Niigata Prefecture , Japan , med en kustlinje på 262,37 kilometer (262,37 km). I oktober 2017 hade Sado Island en befolkning på 55 212 personer. Sado Island täcker ett område på 854,76 km 2 (330,02 sq mi), och är den näst största ön efter Okinawa Island utanför de fyra huvudöarna i Japan, exklusive de omtvistade södra Kurilerna . Det kortaste avståndet mellan Sado Island och Honshu är 32 km (20 mi). Den högsta toppen på Sado Island är Mount Kinpoku, med en höjd av 1 172 m (3 845 fot).
Geografi
Formen på Sado Island liknar ordet "arbete" (工) på japanska eller bokstaven "S". Öns topografi kan grovt delas in i tre delar, Ōsado-området i norr, Kosado-området i söder och Kakakura-slätten med platt terräng emellan. Området Ōsado-området är högre i höjd, och den högsta toppen av Sado Island, Mount Kinpoku (1 172 m (3 845 fot) över havet), ligger också i detta område. Kustlinjen på norra sidan av berget Sado är brant och är en berömd turistplats, bland vilken Senkaku-bukten är den mest kända. Kosado-serien har en relativt plattare terräng med Satsuma-apelsin och teträd som växer där. Dess högsta topp är Mount Ōjiyama, med en höjd av 646 m (2 119 fot). Nakakura Plain är en stor slätt i Japans avlägsna öar och är också jordbruksområdet på Sado Island. På västra sidan av Kuninaka-slätten ligger Mano Bay och på östra sidan Ryōtsu Bay. Kokufugawafloden (läser också Konogawafloden) rinner genom Kuninakaslätten, med en total längd av 19 km (12 mi), och rinner in i Mano Bay. Dess vattendelare står för 20 % av ön Sado. Lake Kamo , den största sjön i Niigata Prefecture, ligger vid den östra änden av Kuninakaslätten. Kamosjön var ursprungligen en sötvattensjö och förvandlades senare till en lagun efter en öppning som byggdes mot Japanska havet. Ostronuppfödning blomstrar i sjön. En del av Sado Island tillhör Sado-Yahiko-Yoneyama Quasi-National Park .
Galleri
.jpg)
Väder och klimat
Påverkad av den varma svarta strömmen som passerar genom Sado-vattnet, är vintern på Sado Island varmare än den i Niigata Prefecture och med mindre snö. På sommaren, på grund av havets inverkan, är temperaturskillnaden mellan dag och natt mindre än i Niigata Prefecture, och är svalare än Niigata Prefecture. Aikawa-området på den nordvästra sidan av Ōsado-området påverkas dock av monsunen som blåser från nordväst och temperaturen är högre. Nederbörden på Sado Island är huvudsakligen koncentrerad till slutet av den östasiatiska regnperioden och tidig vinter, och det är mindre nederbörd än i Niigata Prefecture. När det låga lufttrycket och tyfonerna passerar genom Japanska havet, drabbas Sado Island ofta av Foehn-vind , vilket höjer temperaturen kraftigt. Sado City ligger i korsningen mellan den varma och kalla strömmen och har olika växter och rika vattenresurser.
| Klimatdata för Aikawa, Sado, Niigata, 1991−2020 normaler, extremer 1911−nutid | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Rekordhöga °C (°F) |
17,0 (62,6) |
20,7 (69,3) |
22,3 (72,1) |
28,0 (82,4) |
30,0 (86,0) |
34,1 (93,4) |
37,4 (99,3) |
38,1 (100,6) |
37,4 (99,3) |
31,5 (88,7) |
26,3 (79,3) |
22,9 (73,2) |
38,1 (100,6) |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
6,5 (43,7) |
6,7 (44,1) |
9,6 (49,3) |
14,9 (58,8) |
19,9 (67,8) |
23,3 (73,9) |
27,1 (80,8) |
29,3 (84,7) |
25,9 (78,6) |
20,5 (68,9) |
15,0 (59,0) |
9,7 (49,5) |
17,4 (63,3) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
4,0 (39,2) |
4,0 (39,2) |
6,5 (43,7) |
11,1 (52,0) |
15,9 (60,6) |
19,8 (67,6) |
24,0 (75,2) |
26,0 (78,8) |
22,5 (72,5) |
17,2 (63,0) |
11,8 (53,2) |
6,8 (44,2) |
14,1 (57,4) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
1,3 (34,3) |
1,0 (33,8) |
2,9 (37,2) |
7,2 (45,0) |
12,0 (53,6) |
16,6 (61,9) |
21,3 (70,3) |
22,9 (73,2) |
19,2 (66,6) |
13,6 (56,5) |
8,2 (46,8) |
3,8 (38,8) |
10,8 (51,5) |
| Rekordlåg °C (°F) |
−7,5 (18,5) |
−7,4 (18,7) |
−6,4 (20,5) |
−2,1 (28,2) |
2,5 (36,5) |
7,6 (45,7) |
12,1 (53,8) |
14,6 (58,3) |
9,5 (49,1) |
4,4 (39,9) |
−2,8 (27,0) |
−6,6 (20,1) |
−7,5 (18,5) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
131,1 (5,16) |
91,6 (3,61) |
96,6 (3,80) |
94,5 (3,72) |
97,3 (3,83) |
122,5 (4,82) |
207,3 (8,16) |
137,5 (5,41) |
139,9 (5,51) |
133,1 (5,24) |
154,8 (6,09) |
175,7 (6,92) |
1 581,9 (62,27) |
| Genomsnittligt snöfall cm (tum) |
28 (11) |
25 (9,8) |
4 (1,6) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
0 (0) |
9 (3,5) |
66 (25,9) |
| Genomsnittliga regniga dagar | 19.7 | 15.3 | 14,0 | 10.3 | 9.7 | 9,0 | 10.9 | 8.7 | 10.4 | 12.3 | 16.6 | 20.9 | 157,8 |
| Genomsnittliga snöiga dagar | 7.1 | 6.8 | 1.4 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 2.5 | 17.8 |
| Genomsnittlig relativ luftfuktighet (%) | 69 | 68 | 66 | 67 | 72 | 78 | 81 | 77 | 73 | 69 | 68 | 69 | 71 |
| Genomsnittlig månatliga soltimmar | 46,2 | 69,2 | 133,1 | 177,0 | 200,7 | 178,4 | 161,2 | 207,8 | 157,0 | 147,5 | 95,8 | 50,6 | 1 624,5 |
| Källa 1: JMA | |||||||||||||
| Källa 2: JMA | |||||||||||||
| Klimatdata för Cape Hajikizaki, 1991−2020 normaler, extremer 1978−nutid | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Rekordhöga °C (°F) |
16,1 (61,0) |
22,4 (72,3) |
24,6 (76,3) |
28,0 (82,4) |
29,9 (85,8) |
30,0 (86,0) |
34,3 (93,7) |
35,0 (95,0) |
35,3 (95,5) |
29,7 (85,5) |
23,4 (74,1) |
18,7 (65,7) |
35,3 (95,5) |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
5,4 (41,7) |
5,8 (42,4) |
9,1 (48,4) |
14,2 (57,6) |
19,0 (66,2) |
22,4 (72,3) |
26,2 (79,2) |
28,2 (82,8) |
24,8 (76,6) |
19,5 (67,1) |
14,0 (57,2) |
8,5 (47,3) |
16,4 (61,6) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
3,1 (37,6) |
3,1 (37,6) |
5,7 (42,3) |
10,4 (50,7) |
15,1 (59,2) |
19,0 (66,2) |
23,1 (73,6) |
25,0 (77,0) |
21,8 (71,2) |
16,5 (61,7) |
11,0 (51,8) |
5,9 (42,6) |
13,3 (56,0) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
0,7 (33,3) |
0,5 (32,9) |
2,5 (36,5) |
6,8 (44,2) |
11,4 (52,5) |
15,8 (60,4) |
20,5 (68,9) |
22,2 (72,0) |
18,9 (66,0) |
13,4 (56,1) |
7,9 (46,2) |
3,2 (37,8) |
10,3 (50,6) |
| Rekordlåg °C (°F) |
−6,3 (20,7) |
−7,0 (19,4) |
−3,3 (26,1) |
-0,8 (30,6) |
2,1 (35,8) |
7,5 (45,5) |
12,3 (54,1) |
15,5 (59,9) |
9,5 (49,1) |
4,2 (39,6) |
−0,6 (30,9) |
−4,9 (23,2) |
−7,0 (19,4) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
133,1 (5,24) |
94,3 (3,71) |
101,0 (3,98) |
104,1 (4,10) |
112,3 (4,42) |
127,2 (5,01) |
216,2 (8,51) |
154,0 (6,06) |
152,5 (6,00) |
161,1 (6,34) |
167,7 (6,60) |
180,9 (7,12) |
1 711,6 (67,39) |
| Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 1,0 mm) | 20.3 | 16.2 | 14.6 | 11.3 | 10.4 | 10,0 | 11.7 | 9.6 | 11.6 | 13.7 | 16.6 | 21.6 | 167,6 |
| Genomsnittlig månatliga soltimmar | 46,1 | 77,7 | 149,8 | 200,1 | 218,7 | 189,0 | 171,9 | 215,7 | 159,9 | 149,2 | 92,0 | 51,0 | 1 723,5 |
| Källa: Japan Meteorological Agency | |||||||||||||
| Klimatdata för Ryōtsu (1991−2020 normaler, extremer 1978−nutid) | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Rekordhöga °C (°F) |
14,2 (57,6) |
19,9 (67,8) |
20,5 (68,9) |
26,9 (80,4) |
29,0 (84,2) |
30,7 (87,3) |
37,7 (99,9) |
38,8 (101,8) |
38,2 (100,8) |
29,5 (85,1) |
23,9 (75,0) |
19,0 (66,2) |
38,8 (101,8) |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
5,8 (42,4) |
6,2 (43,2) |
9,5 (49,1) |
14,7 (58,5) |
19,7 (67,5) |
23,4 (74,1) |
27,4 (81,3) |
29,6 (85,3) |
26,2 (79,2) |
20,6 (69,1) |
14,6 (58,3) |
8,8 (47,8) |
17,2 (63,0) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
3,0 (37,4) |
3,1 (37,6) |
5,9 (42,6) |
10,8 (51,4) |
15,8 (60,4) |
20,0 (68,0) |
24,2 (75,6) |
26,1 (79,0) |
22,5 (72,5) |
16,8 (62,2) |
11,0 (51,8) |
5,7 (42,3) |
13,7 (56,7) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
0,2 (32,4) |
0,0 (32,0) |
2,2 (36,0) |
6,9 (44,4) |
12,2 (54,0) |
17,0 (62,6) |
21,5 (70,7) |
23,0 (73,4) |
19,2 (66,6) |
13,1 (55,6) |
7,3 (45,1) |
2,5 (36,5) |
10,4 (50,8) |
| Rekordlåg °C (°F) |
−6,9 (19,6) |
−7,1 (19,2) |
−4,5 (23,9) |
−1,0 (30,2) |
3,6 (38,5) |
10,4 (50,7) |
13,8 (56,8) |
16,4 (61,5) |
10,8 (51,4) |
3,7 (38,7) |
-0,8 (30,6) |
−4,6 (23,7) |
−7,1 (19,2) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
164,3 (6,47) |
118,7 (4,67) |
109,1 (4,30) |
104,6 (4,12) |
107,3 (4,22) |
138,9 (5,47) |
233,2 (9,18) |
142,7 (5,62) |
136,7 (5,38) |
139,2 (5,48) |
155,2 (6,11) |
210,0 (8,27) |
1 758,5 (69,23) |
| Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 1,0 mm) | 23,0 | 18.1 | 15.7 | 11.7 | 9.7 | 9.3 | 11.4 | 9.1 | 11.4 | 12.9 | 16.9 | 22.7 | 171,9 |
| Genomsnittlig månatliga soltimmar | 52,9 | 79,1 | 140,7 | 190,9 | 216,5 | 185,1 | 177,9 | 219,5 | 159,9 | 150,9 | 99,3 | 56,9 | 1 735,7 |
| Källa: Japan Meteorological Agency | |||||||||||||
| Klimatdata för Hamo (1991−2020 normaler, extremer 1978−nutid) | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Månad | Jan | feb | Mar | apr | Maj | jun | jul | aug | sep | okt | nov | dec | År |
| Rekordhöga °C (°F) |
15,2 (59,4) |
20,0 (68,0) |
21,6 (70,9) |
28,4 (83,1) |
30,6 (87,1) |
34,4 (93,9) |
37,6 (99,7) |
38,2 (100,8) |
36,2 (97,2) |
31,7 (89,1) |
24,1 (75,4) |
19,6 (67,3) |
38,2 (100,8) |
| Genomsnittlig hög °C (°F) |
6,0 (42,8) |
6,4 (43,5) |
9,8 (49,6) |
15,6 (60,1) |
21,0 (69,8) |
24,5 (76,1) |
28,0 (82,4) |
30,2 (86,4) |
26,4 (79,5) |
20,7 (69,3) |
14,8 (58,6) |
9,1 (48,4) |
17,7 (63,9) |
| Dagsmedelvärde °C (°F) |
3,1 (37,6) |
3,0 (37,4) |
5,6 (42,1) |
10,6 (51,1) |
15,7 (60,3) |
19,9 (67,8) |
23,9 (75,0) |
25,6 (78,1) |
21,7 (71,1) |
16,0 (60,8) |
10,5 (50,9) |
5,7 (42,3) |
13,4 (56,2) |
| Genomsnittligt låg °C (°F) |
0,2 (32,4) |
−0,2 (31,6) |
1,4 (34,5) |
5,8 (42,4) |
11,0 (51,8) |
15,9 (60,6) |
20,6 (69,1) |
21,9 (71,4) |
18,0 (64,4) |
11,9 (53,4) |
6,6 (43,9) |
2,5 (36,5) |
9,6 (49,3) |
| Rekordlåg °C (°F) |
−7,5 (18,5) |
−7,4 (18,7) |
−4,9 (23,2) |
−2,9 (26,8) |
2,2 (36,0) |
7,8 (46,0) |
12,2 (54,0) |
14,2 (57,6) |
9,1 (48,4) |
2,4 (36,3) |
0,2 (32,4) |
−3,9 (25,0) |
−7,5 (18,5) |
| Genomsnittlig nederbörd mm (tum) |
164,0 (6,46) |
109,5 (4,31) |
107,2 (4,22) |
98,7 (3,89) |
98,0 (3,86) |
129,6 (5,10) |
210,9 (8,30) |
143,8 (5,66) |
142,7 (5,62) |
138,2 (5,44) |
173,0 (6,81) |
206,3 (8,12) |
1 721,7 (67,78) |
| Genomsnittlig nederbördsdagar (≥ 1,0 mm) | 22.8 | 17.7 | 16.1 | 11.6 | 10.3 | 9.6 | 12.2 | 9.5 | 11.5 | 13.6 | 17.5 | 22.4 | 174,8 |
| Genomsnittlig månatliga soltimmar | 56,8 | 80,6 | 143,3 | 185,4 | 205,4 | 172,8 | 164,1 | 202,8 | 148,7 | 146,5 | 103,7 | 57,8 | 1 667,8 |
| Källa: Japan Meteorological Agency | |||||||||||||
Historia
Med en lång historia har Sado Island varit bebodd av människor sedan 10 000 år sedan. Tusentals ruiner som upptäckts i Kanai-området inkluderar stengods och jaktutrustning från den sena Yayoi-perioden . Det finns också register över Sado i Kojiki och Nihongi . Efter Taika-reformen etablerade centralregeringen Sadoprovinsen på ön, och lokalbefolkningen började emigrera till Sadoön. Samtidigt har Sado Island också blivit platsen där förlorare av politiska konflikter eller dissidenter förvisades . Kejsar Juntoku , Nichiren och andra människor hade förvisats till Sado. Efter Kamakura-perioden utsågs Honma-klanen till Shugodai . Efter 1589 ( Tenshō 17) invaderade Uesugi Kagekatsu Sado Island, varefter Sado Island dominerades av Uesugi-klanen .
År 1601 upptäckte gruvarbetarna guld- och silverådrorna i Aikawa Tsuruko Ginzan, som är Sado-gruvan , för vilken statusen för Sado Island gjorde ett stort steg. År 1603 (Keichō 8) klassificerade Tokugawa Ieyasu Sado Island som ett territorium i Bakufu omedelbart efter segern i slaget vid Sekigahara . Sedan dess har Sado-gruvan utvecklats till den största guldgruvan i Japan, och guldproduktionen nådde 41 ton av Bakumatsu , och spelade en viktig roll i finansieringen av Shogunatet . Efter mitten av Edo-perioden började exploateringsmängden minska. Produktionen återgick dock till den högsta nivån någonsin på 400 kg per år tack vare introduktionen av avancerad grävteknik under Meiji-eran . 1989 stängdes Sado Gold Mine. Under nästan 400 år av gruvhistoria har den producerat 78 ton guld och 2 300 ton silver.
Efter avskaffandet av han -systemet etablerade den japanska regeringen Sado Prefecture på Sado Island (senare omdöpt till Aikawa Prefecture). År 1876 införlivades Aikawa Prefecture i Niigata Prefecture. 2004 slogs 10 städer, städer och byar på Sado Island samman till Sado City .
Befolkning
År 1960 hade Sado Island en befolkning på 113 296. På grund av besväret med att bo på de avlägsna öarna och bristen på jobb har Sado Island upplevt en långvarig befolkningsminskning. I oktober 2017 var befolkningen på Sado Island 55 212. Den totala fertiliteten på Sado Island är cirka 1,9, vilket är mycket högre än genomsnittet i Japan och Niigata Prefecture. Men det kontinuerliga utflödet av befolkning resulterar i en ihållande minskning av befolkningen.
Kultur
.jpeg)
Eftersom Sado Island är en viktig handelsbas på Nishimawaris marinrutt från Japanska havets kust till Osaka , är kulturen starkt influerad av västjapansk kultur som Kinki och Hokuriku. Intellektuella och politiker som förvisades från Kyoto till Sado tog också med sig Kyotos traditionella prestationskultur, så den traditionella konsten på Sadoön började frodas. Noh- mästaren Zeami Motokiyo förvisades till Sado, vilket resulterade i den speciella utvecklingen av Noh-kulturen i Sado. Under Edo-perioden fanns det mer än 200 Noh -scener. Sado har fortfarande mer än 30 Noh- etapper, och antalet Noh -etapper per capita rankas först i Japan. Det finns också lokal scenkonst som "Ghost Taiko" på Sado Island.
Sado är också hem för trumspelet Kodō taiko . Kodō är krediterad för att popularisera modernt taiko-trumspel både i Japan och över hela världen. Kodō Village är baserat i Ogi -underavdelningen.
Transport
Se även
- Sado, Niigata (kommun)
Anteckningar
externa länkar
- Sado Tourism Association (på engelska)
- Sado Geopark (på engelska)
- Sado Steam Ship (på engelska)
