Rikspolisstyrelsen
|
Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen | |
|---|---|
| Förkortning | RPS |
| Byråöversikt | |
| Bildas | 1 januari 1965 |
| Tidigare byråer |
|
| Upplöst | 1 januari 2015 |
| Ersätter byrå | Polismyndigheten |
| Jurisdiktionsstruktur | |
| Nationell byrå | Sverige |
| Verksamhetsjurisdiktion | Sverige |
| Styrande organ | Riksdagen |
| Allmän natur | |
| Verksamhetsstruktur | |
| Huvudkontor | Stockholm |
| Organiserad under justitiedepartementet | |
Rikspolisstyrelsen ( Svenska : Rikspolisstyrelsen , RPS) var den centrala förvaltningsmyndigheten för polisen i Sverige från 1 januari 1965 till 1 januari 2015, då Polismyndigheten inrättades . Den svenska polisen bestod tidigare av Rikspolisstyrelsen och 21 lokala polismyndigheter med sina geografiska ansvarsområden fördelade efter länsgränser. Nämnden leddes av Rikspolischefen och dess huvudsakliga uppgifter var administration, samordning och tillsyn av den svenska polisen. Den agerade också som överordnad myndighet för National Laboratory of Forensic Science . Rikskriminalpolisen — ibland även kallad Rikskriminalpolisen — var tidigare en ingående del av Rikspolisstyrelsen tillsammans med Säkerhetspolisen . Säkerhetspolisen bildade en egen myndighet efter omorganisationen och merparten av de uppgifter som Rikskriminalpolisen sköter har tagits över av Nationella operativa avdelningen .
Historia
Rikspolisstyrelsen inrättades den 1 januari 1965 tillsammans med 119 lokala polismyndigheter, vardera under ledning av en distriktspolischef, underställd en chefskommissarie vid länsstyrelsen . Detta reducerades snart till 118 lokala polismyndigheter och 1998 reducerades antalet distrikt ytterligare till endast 21— ett i varje län . Före förstatligandet 1965 bestod den svenska polisen förr av en Statspolisen ( statspolisen ) och 554 kommunala polismyndigheter; mindre än 30 procent av dessa distrikt hade fler än 10 poliser. Detta arrangemang ansågs ineffektivt av riksdagsledamöterna och var det som föranledde den ursprungliga reformen.
Nedan följer en kort sammanfattning av hur varje myndighet eller avdelning under Rikspolisstyrelsen var organiserad, deras ansvar, vad som föregick dem och vad som följde under 2015:
National Laboratory of Forensic Science
Statens kriminaltekniska laboratorium ( Statens kriminaltekniska laboratorium , förkortat SKL) bildades i och med inrättandet av Rikspolisstyrelsen och tillhandahöll kriminaltekniska analyser — främst åt polisen, men erbjöd även bistånd till andra statliga myndigheter och organisationer. Dess uppdrag har förblivit detsamma, men uppgörelsen med Rikspolisstyrelsen avslutades 2015 och överfördes istället till Polismyndigheten , under nytt namn . Före 1965 sköttes de kriminaltekniska uppgifterna av Statens kriminaltekniska anstalt, SKA, som bildades den 1 oktober 1939.
Rikskriminalpolisen
Rikskriminalpolisen ( Rikskriminalpolisen , förkortat RKP) ingick i Rikspolisstyrelsen. Den leddes av rikskriminalpolisens kommissarie, som rapporterade direkt till rikspolischefen. Dess roll var att ge vägledning, expertis och bistånd till de lokala polismyndigheterna och i första hand att bekämpa organiserad brottslighet på nationell och internationell nivå. Den ansvarade också för samordningen av polisens insatser i kristider. Den nationella kriminalpolisen var organiserad i fem avdelningar och flera enheter:
- Kriminalpolisenheten ( Kriminalpolisenheten )
- Övervakningsenhet ( Spaningssektionen )
- Criminal Intelligence Unit ( Underrättelsesektionen )
- IT-brottsenhet ( IT-brottssektionen )
- Kriminalpolisen ( Utredningssektionen )
- Financial Intelligence Unit, FIU ( Finanspolisen )
- Special Operations Unit ( Sektionen för särskilda insatser, SSI )
- Special Operations Division ( Ordningspolisenheten )
- Luftstödsenhet ( Polisflyget )
- National Task Force ( Nationella insatsstyrkan )
- Nationellt kommunikationscenter ( Rikskommunikationscentralen )
- Peace Support Operations ( Polisens utlandssektion )
- Polishundtjänsten _ _
- Specialenhet ( Ordningspolisiära frågor )
- International Police Cooperation Division ( Enheten för internationellt polissammarbete )
- International Unit ( Internationella sektionen )
- Sambandsmannasektionen _ _
- Centrala gränspolisen ( Centrala gränskontrollenheten )
- stabschefens kansli ( Staben )
Efter omorganisationen 2015 har merparten av de uppgifter som tidigare skötts av Rikskriminalpolisen flyttats över till Nationella operativa avdelningen .
Svenska Säkerhetspolisen
År 1965, i och med att Rikspolisstyrelsen inrättades, skapades tillsammans med den en särskild polisinsatssektion "för att förebygga och upptäcka brott mot rikets säkerhet". 1989 blev denna sektion mer självständig, med en egen generaldirektör, och bytte namn till Säkerhetspolisen . Den förblev formellt organiserad under styrelsen fram till den 1 januari 2015, då den bildade en egen byrå.
Länspolismyndigheter
När Rikspolisstyrelsen inrättades 1965 minskade antalet polisdistrikt i Sverige från 554 till 119 (då till 118). 1998 reducerades antalet distrikt ytterligare till 21, vilket delar upp den svenska polisen efter sina länslinjer. Varje polismyndighet leddes av en länspolismästare och en polisstyrelse . Kommissarie och ledamöter i styrelsen utsågs av regeringen . Styrelseledamöterna skulle vara kommuninvånare och helst ha erfarenhet av frågor som rör kommunal service.
Efter omorganisationen 2015 delade den svenska polisen upp i sju polisregioner .
Se även
| Internationell | |
|---|---|
| Nationell | |
